Annons: Mediedagen 2019

Metros ägare jagas av fogden – och sina uttalanden

Metros ägare Christen Ager-Hanssen har skulder på 17 miljoner kronor till kronofogden. Samt stora problem i sina kontakter med medier.

I måndags berättade Metros ägare Christen Ager-Hanssen för DN att pappersversionen av Metro är till salu. Men det är uppgifter som han nu backar ifrån. Till Journalisten säger han att det inte finns några ambitioner att sälja och att Metro kommer att göra en papperstidning ”i evigheter om jag får bestämma”.

En åsikt som han inte precis framhöll i intervjun med DN där Christen Ager-Hanssen säger: ”själva pappersprodukten blir en mindre och mindre del av vår koncern. Det betyder inte att jag tycker att tidningsprodukten inte skulle vara spännande, men den har ett bäst före-datum.”

En illvillig tolkning av uttalandet i Journalisten kan vara att han bara vill lugna Metro-redaktionen.

• • •

Men en svårtolkad linje om vad han vill med pappers-Metro är inte Christen Ager-Hanssens enda utmaning. Han har också mångmiljonskulder till Kronofogden som nu utreder vilka tillgångar han har. Sammanlagt handlar det om drygt 17 miljoner kronor i obetalda skatter.

– De är inte preskriberade. Med så här stora skulder brukar Skatteverket begära förlängning av preskriptionstiden. Det fick de igenom här, berättar Katja Pernehagen, kronoinspektör på Kronofogdemyndighetens specialverkställighet till Svenska Dagbladet.

Metro ägs formellt av investmentbolaget Custos men Kronofogden tittar på om det finns en så kallad dold äganderätt. Det innebär att såväl Metro som Realtid kan säljas på exekutiv auktion om det krävs för att få in skulden.

Christen Ager-Hanssen har inga planer på att reglera skulden. Han anser att den är mycket gammal, och att den förlängning av preskriptionstiden Skatteverket fått igenom är felaktig.

– De har gjort fel, och jag har inte fått möjlighet att bemöta det, säger han till Svenska Dagbladet.

Karusellen kring Metro verkar alltså fortsätta snurra ett bra tag till. Och om Christen Ager-Hanssen vill framstå som en seriös och genomtänkt medieägare med en tydlig strategi för framtiden har han en del att jobba på. Minst sagt.

 

 

 

 

 

Därför blir det svårt att sälja Metro

Metros ägare Christen Ager-Hanssen vill sälja papperstidningen. Men vem vill köpa? Två aktörer säger nej. 

Turbulensen kring Metro fortsätter. I går berättade Metros ägare Christen Ager-Hanssen för DN att han vill sälja papperstidningen bara tre månader efter att han och Mats Qviberg köpte tidningen.

Får han ett vettigt bud från en vettig aktör blir det affär. Men han vill ha kvar alla digitala kanaler som är kopplade till Metro. Det gör att antalet spekulanter säkert minskar radikalt.

Qviberg och Ager-Hanssen betalade 50 miljoner kronor för hela Metro Nordic. Nu vill de utveckla de digitala russinen och göra sig av med resten av kakan. Så ett vettigt bud behöver inte vara högt. Ägare som inte själva tror på en framtid för den tryckta tidningen har sannolikt inte många argument för att förhandla upp priset, nästan oavsett ingångsbudet. Det kan till och med vara så att ledningen måste betala för bli av med printverksamheten. Där kommer de 50 miljoner kronor som Mats Qviberg skickat in som avskedspresent väl till pass.

Innan Kinnevik sålde Metro till Mats Qviberg och Christen Ager-Hanssen har ett antal aktörer erbjudits att köpa verksamheten. Och av olika anledningar tackat nej. Att dessa nu ska vara sugna på att bara ta över printtidningen måste anses som osannolikt.

Stampens vd Martin Alsander har tidigare varit styrelseordförande för Metro Sverige och varit vd för Metro International. Han säger till Medievärlden att han fortfarande har en stor kärlek till tidningen men att det är fullt fokus på verksamheten på västkusten.

Men med rätt förutsättningar kan Metro möjligen bli en bra affär menar han. Men då krävs sannolikt en ny affärsmodell. Att distribueras gratis i kollektivtrafiken där mobilerna gör att kampen om tiden är hård är kanske inte det bästa inför framtiden. Ett alternativ kan vara att plocka upp gamla planer på en hemdistribuerad helgtidning tror han.

Att Schibsted som ägde 35 procent av Metro mellan 2008 och 2015 ska göra det är inte att räkna med. Där gäller en tydlig digital strategi och möjligheterna till större synnergieffekterna med Svenska Dagbladet och/eller Aftonbladet närmast obefintliga.

Samma gäller Bonnier som dessutom säkert inte har glömt den miljard kronor som plöjdes ner i Stockholm City. Den startade 2002 och lades ned 2011 och gav koncernen ett antal dyrköpta erfarenheter av vad det är att göra gratistidning.

Mittmedias vd Per Bowallius har inte heller några planer på att införliva en tryckt gratistidning i Stockholmsområdet i koncernen.

En möjlig kandidat kan vara Segulah som köpte gratistidningskoncernen Mitt i av Stampen för omkring 450 miljoner kronor 2014 som då gick från att vara en vinstmaskin till en förlustaffär.

Men hittar inte ledningen någon aktör som vill ta över/få printverksamheten lär den inte bli kvar på marknaden speciellt länge till.

Qvibergs hedervärda sorti

Mats Qviberg har klivit av som ägare till Metro. Som avskedspresent skickar han in 50 miljoner kronor för att ”säkerställa att Metro skall kunna fortsätta på sin inslagna bana”.

Mats Qviberg överlåter sitt ägande i Custos och därmed Metro och Realtid för en krona. Dessutom skickar han in 50 miljoner kronor i ett aktieägartillskott. Det meddelade han i en intervju med SvD:s medieanalytiker Malin Ekman på söndagen.

Om detta är hela sanningen och det inte finns några kort i rockärmen hos finansmannen är det ett snyggt avslut på ett mindre skickligt agerande som medieägare. Men det betyder inte att Metros framtid är tryggad. Nu kommer allt ljus att sättas på Christen Ager-Hanssen som kommit lindrigt undan i de senaste veckornas intensiva bevakning av hur gratistidningens ägare agerat.

Han ställde upp för en intervju med högerpopulistiska Nyheter Idag tillsammans med Qviberg trots att Christen Ager-Hanssen av allt att döma visste vad det var för sajt. Något som han i och för sig senare tillbakavisade men det motsägs av vad som sades där: ”Jag har analyserat din sajt och du tänker trafik och där gör du helt rätt. Sen har du gjort lite saker kopplat till SD som kanske var otaktiskt.”

Det var också Christen Ager-Hanssen som skrev debattartikeln i Svenska Dagbladet som var ett frontalangrepp på Malin Ekman och där han kallade tidningens bevakning av Metro och Qviberg för en häxjakt. Att hon i en analys ifrågasatte ledningens rekryteringar menade Christen Ager-Hanssen var kampanjjournalistik. Så ömma tår får en medieägare inte ha om hen ska agera på ett trovärdigt sätt.

Nu har han ansvaret tillsammans med vd Mikael König och chefredaktör Staffan Erfors för att det ska bli arbetsro på Metro sedan Mats Qviberg som lämnat skutan med motiveringen att han inte var beredd på det stora personfokus det skulle bli på honom. Mats Qviberg säger också i avskedsintervjun i Svenska Dagbladet att han ”underskattade (…) komplexiteten i branschen som helt klart står inför ganska omvälvande förändringar inom kommande år”.

Han ger också Malin Ekman några berömmande ord. På frågan om varför han ville att just hon skulle göra den sista intervjun med honom i rollen som medieägare säger Mats Qviberg: ”Dels har du följt affären från början och är duktig. Dessutom känner jag att det var olyckligt att du hamnade i skottgluggen för den frustration som jag kände vid tillfället. Om du hade känt mig personligen så hade du vetat att mitt uttryck ’aphjärna’ är något som jag använder om mig själv i dagliga sammanhang. Återigen är detta ett exempel på ett begrepp som jag använder i talspråk som definitivt inte fungerar i tryck.”

Nu måste Christen Ager-Hanssen visa att han dels förstått vidden av de utmaningar både branschen och hans företag står inför och dels kan hantera normal mediebevakning utan att hemfalla åt koleriska utbrott.

/Transparens: Malin Ekman skriver också för Medievärlden Premium /

 

 

 

Trumpen Qviberg kan kvadda Metros affär

Mertros ägare Mats Qviberg och tidningens styrelseordförande Christen Ager-Hanssen talar ut om Metro i Nyheter Idag. Så till den grad att tidningens chefredaktör Staffan Erfors måste ta avstånd från det som sagts. Intervjun kan också leda till att SL bryter avtalet med Metro.

I intervjun som publicerades i helgen säger Christen Ager-Hanssen bland annat att: ”Du är en framtida samarbetspartner. Vi skulle kunna konvertera din sajt. Du skulle kunna bli Metro 24 om vi tycker att det är en bra bas, som ett exempel.” Han menar också att Chang Frick varit duktig på att driva trafik till sajten: ”Jag har analyserat din sajt och du tänker trafik och där gör du helt rätt. Sen har du gjort lite saker kopplat till SD som kanske var otaktiskt.”

Men i det pressmeddelande Metros ledning skickade ut på lördagen säger Christen Ager-Hanssen att han ”borde ha undersökt närmare vilken typ av sajt Nyheter Idag är innan vi ens ställde upp på intervjun”. Ett uttalande som alltså i alla fall delvis motsägs av det som framkommer i intervjun.

I ett brev till alla anställda i Metro-koncernen säger Christen Ager-Hanssen att inte skulle ställt upp för intervjun om han hade ”gjort sin hemläxa” och att han inte delar ”åsikter med de som står bak nyheteridag.se”.

Mats Qviberg säger i intervjun att den reporter på Metro som 2014 skrev om tiggarnas situation borde sparkas: ”Det där är en typisk stalinist som vi borde bli av med, som skriver en sådan artikel mot bättre vetande.”

Till SVT säger Mats Qviberg att han inte kommer ihåg formuleringen samt att citatet inte är korrekt återgivet. Men Nyheter Idag har lagt ut en bandad version av intervjun som visar att citatet i texten överensstämmer till fullo med vad som verkligen sades.

Intervjun i Nyheter Idag har väckt reaktioner även hos Stockholms landstingspolitiker skriver Aftonbladet På nästa Landstingsstyrelse ska därför frågan om Metro ska få behålla sitt avtal om distribution i tunnelbanan tas upp. Även trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamson (m) menar i en intervju med Svenska Dagbladet att samarbetet med Metro kan ha överlevt sig självt.

Resultatet kan alltså bli att Metro förlorar den tyngsta och viktigaste distributionskanalen tidningen har. Utan den lär räckviddssiffrorna sjunka dramatiskt. Vilket knappast lär attrahera printannonsörerna.

Men Mats Qviberg är inte bara den svenska medieägare som snabbast fått hela fundamentet i sin affär i gungning. Mats Qviberg verkar även ha en svajig inställning till medier och journalister som inte köper hans verklighetsbild. Det visar inte minst Mediernas granskning av attacken mot SvD:s medieanalytiker Malin Ekman som ställt ett antal kritiska frågor om bland annat Metros oberoende gentemot de nya ägarna. (Transparens Malin Ekman skriver även för bland annat Medievärlden Premium) Mats Qvibergs ogenerade (verkar det som i alla fall) lögn till SVT:s reporter där han säger att han dels inte kommer ihåg formuleringen och att citatet inte är korrekt återgivet visar att respekten såväl journalisterna som för deras tittare/läsare är skrämmande låg.

Att makthavare undergräver förtroendet för medier och journalister är en trend som växer sig allt starkare globalt. Att kasta ur sig ”Fake news” är ett lätt sätt att komma undan en knepig fråga eller en vass reporter. Men aldrig tidigare har en svensk medieägare använt metoden mot sina egna anställda – och i förlängningen sin egen affär.

Är Svenskan Qvibergs slutmål?

Kinnevik har bjudit ut svenska Metro till ett antal aktörer. Mats Qviberg blev den som nappade. Kommer han att stanna med den här affären?

50 miljoner kronor är en hel del pengar för en verksamhet vars affärsmodell passerat bäst före datum. När Schibsted klev in i Metro 2008 värderades den svenska verksamheten till en miljard kronor. Den norskägda mediekoncernen köpte då 35 procent av aktierna för 350 miljoner kronor. 2014 var samma aktiepost värd 22,75 miljoner kronor när den såldes tillbaka till huvudägarna. Vilket ger ett värde på hela bolaget på drygt 150 miljoner kronor för tre år sedan. Nu återstår alltså bara en tredjedel av det värdet.

Metro hade drygt 1,6 miljoner läsare varje dag när Schibsted blev delägare. I dag är antalet just under miljonen. Då motsvarade varje läsare ett aktievärde på 625 kronor, i dag är summan 52 kronor.

metrorackvidd

De senaste åren har Kinnevik jagat nya ägare till Metro. Och fått tummen ner av samtliga. Vilket säger något om vad de stora branschaktörerna tror om framtiden för den gröna gratistidningen. Läsningen av printprodukter, även gratisdistribuerade, går ner och annonseringen i dessa likaså.

Finns det en digital uppsida som kan försvara prislappen på 50 miljoner?

Segulah trodde på en sådan uppsida när bolaget köpte Mitt-i-tidningarna 2014 för 450 miljoner kronor och förvandlade en stabil vinstmaskin till en förlustaffär. Bland annat genom fokus på att utveckla den digitala affären för gratistidningen. För Mats Qviberg blev prislappen på Metro betydligt lägre. Men digital lönsamhet är lättare att säga än att uppnå.

Sedan i december äger han 25 procent av nyhetssajten Realtid som han betalade 4 miljoner kronor för. Kanske finns det möjlighet till en viss samordning där. Men Mats Qviberg har också pekats ut som möjlig delfinansiär av Stampen. Något han bekräftar för Svenska Dagbladet och inte stänger dörren för att det kan bli aktuellt igen.

Genom att slå samman Metro med Realtid och sannolikt även något annat medieföretag kanske Mats Qviberg räknar med att skapa en digital spelare som når de nivåer som krävs för att hitta lönsamhet.

Om det inte blir Stampen kanske Sydsvenskan som Bonnierledningen länge velat bli av med kan vara ett alternativ? Eller om han lyckas med det Mittmedias tidigare ledning inte klarade av. Att sy ihop en affär med Schibsted och ta över ägandet av Svenska Dagbladet?

Eller finns det andra motiv som driver finansmannen Mats Qviberg?

Kanske vill finansmannen helt enkelt få inflytande över ett antal mediekanaler. Kanske skaver behandlingen han fick i samband med HQ-affären.