Annons: Mediedagen 2019

Stampens problem långt ifrån över

BLOGG Att få Skatteverket att acceptera en förlust på 375 miljoner kronor var förhållandevis enkelt. Det svåra blir att övertyga nya finansiärer att det finns en framtid för Stampen.

Stampens goodwillvärden har sjunkit de senaste fem åren, dels på grund av några större nedskrivningar men också efter bland annat Promediaförsäljningen. 2011 var värdet 3 152 miljoner kronor. I 2015 års bokslut var summan nere på 1 533 miljoner kronor. Men det är fortfarande ett väldigt högt värde som borde minskas rejält då det bygger på uteblivna samordningsvinster från dyra affärer genomförda av tidigare ledning.

Goodwillvärdet är knappt nio gånger så stort som Stampens egna kapital på 171 miljoner kronor enligt 2015 års bokslut. Men över elva gånger så stort som koncernens egna kapital sista mars då det hade sjunkit till 135 miljoner kronor enligt den balansräkning som lämnades in till tingsrätten i samband med rekonstruktionsansökan.

Eventuella nya externa finansiärer måste alltså vara beredda att hantera den bokföringsbomb det höga goodwillvärdet medför. Men huvuduppgiften måste ändå vara att se till att koncernen har råd att skapa en långsiktigt hållbar verksamhet. Vilket innebär att skala ner antalet anställda till en nivå som intäkterna på lång sikt klarar av att bära. Hur stora dessa ingrepp kommer att bli vet ingen i dagsläget, men operationen ska utföras på en patient som i bästa fall kan sägas precis har läkt ihop sedan senaste gången kniven var framme.

Utan nytt externt kapital är det svårt att se att Stampen kommer att få någon rätsida på verksamheten. De externa finansiärerna behövs av flera orsaker. Men frågan är om pengarna är den viktigaste. Det handlar också om att:

• Föra in självförtroende i organisationen. De som satsar kapital i en verksamhet visar också att de tror på den. Det behövs nog externa röster som säger det till medarbetarna i Stampens alla bolag.

• Föra in kompetens i den högsta ledningen. Att Stampen sitter i den rävsax bolaget gör visar att det behövs förstärkningar där. Sannolikheten att Peter Hjörne får sitta kvar på ordförandestolen för eventuella nya finansiärer är nog minimal.

• Peka ut en väg för framtiden. Eventuella externa finansiärer går nog inte in i Stampen utan en tydlig vision om hur verksamheten ska bedrivas på ganska snar sikt.

Återstår då att hitta någon eller några med tillräckligt kapital som känner för att gå in i en printberoende verksamhet i en tid när kommunikation, marknadsföring och nyhetsförmedling allt mer bygger på en digital dito.

Samt att se hur övriga medieföretag med finansiella problem reagerar. Om Stampen nu slipper en skatteskuld på 375 miljoner kronor, varför kan inte vår skuld också avskrivas?