Tittar bara framåt

Vissa konflikter löser man bäst genom att bara lämna dem bakom sig.
Det anser Katarina Ekspong, sedan ett år chefredaktör för Norrtelje Tidning.
Vilket bland annat beror på att Lena K Samuelsson inte höll ett gammalt löfte.

Det var en sårig redaktion som Katarina Ekspong fick ansvar för i oktober i fjol. Förutom att den precis gått igenom en rätt turbulent period så hade redaktionen på Roslagens enda dagstidning verkat i ett chefsvakuum under ett halvår. Så hon var efterlängtad av många.

Det var inte helt självklart att hon skulle ta på sig uppdraget. Men efter att ha gått igenom situationen med såväl företrädaren Eli Åhman som tidningens vd Robert Jonsson och den konsult som var inkopplad för att analysera och åtgärda arbetsklimatet på tidningen sa hon ja.

Strategin blev att inte försöka lösa gamla konflikter utan titta framåt i stället.

En framgångsrik väg.

Visst har det dykt upp någon gammal surdeg här och där men i stort är stämningen god på redaktionen nu tycker såväl hon som hennes medarbetare.

Organisationen hon fick ansvar för bestod till stor del av en massa tillfälliga lösningar. Få satt på sina ordinarie tjänster och vissa nyckelfunktioner saknades, till exempel webb- och kriminalreporter.

Efter en tids bökande har nu alla hålrum täppts till.

– Som start var det inte lätt. Men i långa loppet har det fallit väl ut, sammanfattar Katarina Ekspong perioden.

Men samtidigt som hon började bli någorlunda varm i kläderna som chefredaktör kom Promedias sparpaket i början av det här året. Även om redaktionen inte drabbades så hårt var det många på andra avdelningar som får gå när delar av koncernens verksamheter nu centraliseras. Vilket givetvis även påverkar de medarbetare hon var ansvarig för.

Hennes första intryck av tidningen var att den kändes omodern och lite jämngrå. Åsikterna om utseendet var inte helt populära på golvet. Tidningen hade nyligen gjort om sin form. Hon tänkte inte bli den typen av chefredaktör som kommer in som en stormvind och genast sjösätter ett stort omgörningsprojekt för att sätta sin stämpel på tidningen.

Men så var det där med loggan.

Det stod ”Sedan 1880” med stora röda bokstäver. Vilket inte var den signal hon ville skicka ut. Och det hade pågått en diskussion på ledningsnivå om att göra om den.

En sak ledde till en annan och nu står Norrtelje Tidning där med ny logga – och nytt utseende. Möjligheterna att damma på ordentligt har blivit betydligt större. Det gjorde man också första dagen med den nya formen.

På ettan stod det med stora versaler:

”FOGDEN
JAGAR
KROG-
KUNG”

Sidan blev tuff och väckte stor uppmärksamhet.

Det var bara ett fel.

Rubriken.

Det var inte krogkungen personligen utan hans företag som Kronofogdemyndigheten var ute efter.
Den ogenomtänkta formuleringen och dess konsekvenser fick Katarina Ekspong att svära när hon insåg tabben.

Men det var bara att bita i det sura äpplet och göra en pudel.

Det blev ett tydligt tillrättaläggande i tidningen och i den spalt hon skriver varje vecka berättade Katarina Ekspong återigen utförligt om sitt misstag.

Men det yttersta publicistiska ansvaret är inte hennes. När hon tillträdde var vd Robert Jonsson ansvarig utgivare och det har han fortsatt vara på order uppifrån.

På frågan om det verkligen är så hon vill ha det svarar Katarina Ekspong:

– Det går inte att ändra på. Det är vad ägarna vill.

Men det är inte svar på frågan…

– Nej, det är det inte. Men det får ändå bli mitt svar.

Enligt både henne och vd Robert Jonsson ligger det formella ansvaret hos honom medan hon har det praktiska. Båda understryker också att de har en bra dialog om frågorna och att det inte varit något fall där de inte hittat en gemensam linje.

Den nya formen ställer också högre krav på planering.

I ännu högre grad gäller det nu att redan på morgonen tänka på vad som ska vara på ettan. Att mixen mellan nyheter, nytta, nöje och något nära blir bra. Vilket är svårt i varje enskilt nummer eftersom tidningen är tunn. Men sett över tid är Katarina Ekspong i alla fall nöjd.

Att planera arbetet är viktigt för henne. Med betoning på arbetet. I hemmet gäller något annat.

– Mina barn skulle skratta ihjäl sig om de fick frågan om jag är bra på att planera.

– Och min man också.

Hemmet ligger i Vällingby. Ganska precis en timmes bilkörning från redaktionen i Norrtälje.

Att flytta dit finns det inget som helst förhandlingsutrymme för på hemmafronten. Vilket har både för- och nackdelar menar Katarina Ekspong.

Att inte ha ett antal naturliga kontaktytor där man kan höra vad läsarna tycker och tänker är ett problem.
Men det är skönt att inte behöva representera tidningen varje minut. Som det lätt blir, speciellt om man flyttar dit och inte har någon koppling innan. Vilket inte Katarina Ekspong har, om man bortser från barndomens somrar i Penningby och semestervikariatet på tidningen hon nu basar för i mitten av 1980-talet.  

Innan hon började pendla till Roslagen åkte hon till Marieberg. I fyra år jobbade Katarina Ekspong som nyhets- och redaktionschef på Stockholm City. Enligt källor handplockad för att hjälpa chefredaktör Mikael Nestius med att leda arbetet och allmänt få fart på verksamheten.

Den beskrivningen håller inte Katarina Ekspong med om.

Men samtidigt säger hon att hon kom till en arbetsplats där det var ”totalt kaos” och att folk redan gått in i väggen trots att verksamheten bara pågått i ett par månader. Och att hon fick börja med att ”styra upp en del”.

Att få vara med om att starta en tidning var hur som helst vansinnigt roligt tycker Katarina Ekspong. Där fanns massor av kreativitet och hon lärde sig att fatta snabba beslut. Det var roligt och lekfullt. Inte minst på grund av Mikael Nestius som skapade en öppen atmosfär där det var högt i tak.

Där insåg hon också att hon skulle klara av större utmaningar. Som till exempel att vara chefredaktör på Norrtelje Tidning.

– Jag insåg att jag är bra på att vara trygg. När det blåser ordentligt är jag inte orolig.

Katarina Ekspong ser många paralleller mellan arbetsplatserna:

Redaktionerna är storleksmässigt lika.

Begränsade ramar gör att man tänker snålt.

Man jobbar med starkt lokalt fokus.

Båda strävar efter att vara mycket läsartillvända. Det är mycket läsarkontakter och man får många tips.

På frågan om vad hon tror om City i dag och tidningens framtid formulerar hon svaret noga:

– Jag är glad att jag inte är där i dag. Jag tror på nyheter.

NT:s sajt har tidigare varit ett ställe där man hittat telefonnummer i stället för nyheter. Det var dock ett tag sedan. Och i månadsskiftet september/oktober släppte man sin nya sajt.

Förutom uppdaterad design som hämtat inspiration från papperstidningen har sport, kultur och nöje fått egna avdelningar. Målet är också att få in mer läsargenererat material. Vissa utvalda läsare ska få möjlighet att blogga på den nya sajten.

Men att mer aktivt börja delta på sajten, till exempel genom att blogga, är inget som Katarina Ekspong planerar. För ett år sedan hade det blivit ett absolut och snabbt nej på en sådan förfrågan. Svaret är fortfarande nej, men inte lika hugget i sten.

Det är tillräckligt svårt att fylla krönikan som hon skriver en gång i veckan med något intressant anser hon.
Var hon står i frågan om ett år vill hon ha osagt. Men ska det bloggas ska det vara om någon form av publicistiska frågor. De för hon redan i dag ut till läsekretsen genom sina krönikor.
Ett viktigt arbete, nu när FRA-diskussioner och obduktionsbilder på nätet får allmänheten att undra över hur journalister ser på sig själva och sitt arbete. Katarina Ekspong räds inte ta strid för de värden hon tror på. Även om inte hon har hela läsekretsen på sin sida:

– Jag tror att det är många därute, säger hon och pekar menande utanför redaktionens väggar, som inte håller med mig. Och visst kan jag förstå dem också. Det finns tillfällen när tryckfriheten blivit missbrukad. Men det är viktigt att vi står upp för den.

Där tycker hon också att Tidningsutgivarna har en uppgift.

– Organisationen måste vara extremt stark och driva den här typen av frågor.

Sin journalistiska karriär inledde hon med att jobba en sommar på Östra Småland i Kalmar. Nästa sommar blev det ett vikariat på Norrtelje Tidning som redigerare och kvällsreporter.

Efter diverse turer kom Katarina Ekspong sedan till Svenska Dagbladet i slutet av 1980-talet och blev kvar i fjorton år. Och hade kanske varit kvar fortfarande om det inte varit för Lena K Samuelsson.

När Katarina Ekspong ville gå från att vara editionschef till ett reporterjobb som hon var lovad accepterade inte Lena K Samuelsson det. Vilket kändes ”tokfel” enligt Katarina Ekspong som då valde att sluta på Svenskan.

– Lena K var en fantastiskt bra chef. Utom just där.

– Men hade hon bara hållit vad hon lovat mig hade jag nog inte suttit här, säger Katarina Ekspong.

Födelsedatum

1961-12-09

Nuvarande arbete

Tidigare arbeten

Övrig fakta

Ålder: 46 år
Familj: Man och tre barn

Tre favoritchefer:
Anders Borg, fd nattchef på SvD
Lena K Samuelsson, chefredaktör SvD
Mikael Nestius, chefredaktör Stockholm City

Tre favoriträtter:
Grillade fiskspett och grönsaker med aioli och ett gott vitt vin en sommarkväll

Makens canelloni
Pasta med en tomatröra, oliver och kapris

Tre favoritdrycker:
Kaffe
Vin
Vatten

Tre favoritböcker:
Idioten (Dostojevskij),
Främlingen (Camus)
De små tingens gud (Arundhati Roy).

Tre favoritfilmer:
Fanny och Alexander
Prinsessan på vift
Pelle Erövraren

Det bästa med Norrtälje:
Fantastiskt gullig stad i vacker miljö med närhet till Stockholm.