Åtta av tio tror att fejknyheter påverkar vår syn på fakta

Åtta av tio vuxna svenskar menar att fejknyheter i hög utsträckning påverkar våra uppfattningar om grundläggande fakta när det gäller aktuella frågor och händelser. Det visar en ny studie som undersökningsföretaget Ipsos gjort på uppdrag av TU.

Undersökningen visar också att fyra av tio svenskar varje vecka ser nyhetsartiklar eller nyhetsinslag på internet som de uppfattar vara påhittade och osanna. Och att knappt en av tio delat en nyhet på internet som de senare fick veta var påhittad.

Problemet med fejkade nyheter, det vill säga påhittade och medvetet osanna nyheter, blev en stor fråga i samband med det amerikanska presidentvalet. Där nådde och engagerade valspurtens största fejknyheter via framför allt sociala medier fler personer än de största riktiga nyheterna från de etablerade medierna, enligt en genomgång från Buzzfeed. Hur stort är det här problemet i Sverige och vilka kan följderna bli?

 Ja, den undersökning som TU och Ipsos gjort bland Sveriges vuxna befolkning, 18-75 år, visar bland annat följande:

  • 4 av 10 ser varje vecka nyheter på internet som de uppfattar vara påhittade/osanna
  • Knappt 1 av 10 har delat en nyhet på internet som de senare fick veta var påhittad
  • Knappt 1 av 20 har delat en nyhet på internet som de visste eller anade var påhittad

Undersökningen visar också att var tredje svensk är osäker på sin förmåga att upptäcka en påhittad nyhet. Allra störst är osäkerheten bland de över 60 år, där nästan hälften uppger att de känner sig osäkra. Minst osäkra på att känna igen påhittade nyheter säger sig män och Sverigedemokraternas väljare vara.

Spridningen och osäkerheten kan få effekter på vårt gemensamma samhälle. Hela åtta av tio anser att fejknyheterna i hög utsträckning påverkar befolkningens uppfattning om grundläggande fakta när det gäller aktuella frågor och händelser.

Något färre än hälften av de svarande tycker att sociala medier som Facebook och Twitter samt sökmotorer som Google har ett mycket stort ansvar för att hindra spridningen av påhittade nyheter. I stället pekar man bland annat på den enskildes ansvar som mediekonsument. Sex av tio anser att den enskilde har ett mycket stort ansvar. Störst ansvar menar man att etablerade medier som tidningar, radio och tv har. Åtta av tio menar att de etablerade medierna har ett mycket stort ansvar för att hindra spridandet av fejknyheter.

Uppgiften att granska den information som cirkulerar har också blivit allt viktigare för medierna och ges därför ett växande utrymme. Dagens Nyheter har till exempel avslöjat hur fejknyheter sprids till Sverige, Eskilstuna-Kuriren hur trollfabrikerna jobbar här i landet och Metro har sedan flera år Viralgranskaren.

Det här är en fråga vi tar på största allvar. Därför startade TU i början av 2017 en flerårig informationskampanj som handlar om pressetik, ansvarigt utgivarskap och inte minst om källkritik. För vi har alla ett ansvar. Du och jag!

Kontrollera alltid källan. Och är du osäker, tänk efter innan du delar.

Jeanette Gustafsdotter

FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN

Digitala intervjuer i slumpmässigt rekryterad respondentpanel

Målgrupp 18-75 år

Antal genomförda intervjuer 1 017

Fältperiod 15-23 februari 2017