Män som nätälskar kvinnor

Jag har utsatts för ett av vår tids stora demokratiska utmaning. Att reglera det skrivna utan att begränsa yttrandefriheten. Att hitta en lösning på dagens näthat utan att hämma publicitet.

I dag lämnar Gudrun Antemar, ordförande betänkandet Integritet och straffskydd, till Justitieministern. Det innehåller en bred översyn av det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet och förslag till ett förstärkt straffskydd. Jag har varit en av experterna. Jag är enig med övriga experter. Det krävs en lagändring. Men den ska nås genom att värna yttrandefriheten. För det är inte de grundlagsskyddade medierna med ansvarig utgivare som tar ett ansvar som gör övertrampen.  Det är ännu en gång tydligt att det inte är vi, dvs. medier med ansvarig utgivare som tar ett ansvar, som begår övertramp. 

Regeringsformen och artiklarna 8 och 10 i Europakonventionen ställer krav på att ett tillräckligt skydd både för integriteten och yttrandefriheten med en balans mellan dessa viktiga intressen. Utredningen presenterar idag ett antal förslag som utgår från att vi ska värna yttrandefriheten och samtidigt möta behoven av ett bättre straffskydd för den personliga integriteten.  

Nytt straff om olaga integritetsintrång. En ny straffbestämmelse om olaga integritetsintrång utanför det grundlagsskyddade området föreslås. Det ska bli straffbart med intrång i någons privatliv genom spridning av bilder eller andra uppgifter som innebär en kännbar skada för den som uppgiften eller bilden rör.  Bestämmelsen omfattar bilder eller uppgifter om sexualliv, hälsotillstånd, brottsoffer, personer i mycket utsatta situationer, nakenbilder eller liknande bilder eller uppgifter om någons privatliv. Det handlar t.ex. om spridning av sexfilmer och privata uppgifter om sjukdomar. Med undantag från straffansvaret om spridningen var försvarlig, t.ex. om det fanns ett tydligt allmänintresse av att uppgiften spreds.  

Mer ansvar krävs. Nu ska det bli straffbart att hota någon att sprida integritetskränkande bilder eller uppgifter, t.ex. sexfilmer. Bestämmelsen om olaga hot föreslås utvidgas så att det blir straffbart att rikta hot mot någons frihet eller frid. Hot som är ägnat att framkalla allvarlig oro hos den hotade ska kunna straffas. 

Ofredande utvidgas. Två utvidgningar föreslås när det gäller bestämmelsen ofredande. Ett agerande som når fram till den som ofredas i efterhand ska på ett tydligare sätt kunna straffas. En hatsida skapas med innehåll som därefter når fram till den drabbade, enstaka hatiska och mycket kränkande yttranden som ligger nära hot ska under vissa förhållanden kunna straffas som ofredande, t.ex. ageranden mot en mycket utsatt person som går ut på att personen borde dö eller utsättas för ett allvarligt brott. 

Förtal och förolämpning ska moderniseras.  Straffansvaret för förtal ska gälla den som utpekar någon som brottslig eller lämnar andra nedsättande uppgifter som är ägnade att skada anseendet hos den som uppgiften gäller. Precis som nu ska det vara straffritt att lämna uppgifterna om det var försvarligt. Grovt förtalsbrott ska bedömas utifrån uppgiftens art och sättet för spridningen, t.ex. om och hur spridningen har skett via internet. 

Det här är huvuddragen i utredningen. Det rör sig om förslag som nu ska utredas och debatteras. Det är en start på ett problem som måste hitta en lösning. 

Det är min förhoppning att SVT inte ska kunna göra ett nytt program med titeln: Män som näthatar kvinnor. Ett program där kvinnliga författare och journalister vittnade om dagliga hot och hat på nätet. Men det krävs mer än lagändring. Det krävs attitydförändring. Det krävs många samtal, debatter och utbildning. Det tar tid men det är första steg i rätt riktning utan att inskränka tryck- och yttrandefriheten. Det leder förhoppningsvis till kommande programmet: Män som nätälskar kvinnor. 

Läs också: Så vill utredaren stoppa näthatet