Annons: PP Pension

Tre utredningar – en framgång

Utgivarnas huvudfrågor har hörsammats, det visar inte minst tre nya utredningar där Utgivarna kommer att delta som experter, skriver Jeanette Gustafsdotter.

I förra veckan startade den andra av två för mediebranschen viktiga utredningar som ska vara klara under 2016. Två utredningar som tar upp några av de frågor som Utgivarna har jobbat aktivt inom för att tryck- och yttrandefriheten inte ska försvagas. Jag har, som Utgivarnas representant, utsetts som expert i båda utredningarna.

Den första utredningen är ”Ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten” (Ju 2014:10). Syftet är att undersöka om lagstiftningen kan stärkas när det gäller till exempel förtal, ofredande och olaga hot. I en kommentar till utredningsdirektivet sade dåvarande justitieminister Beatrice Ask att de åtgärder utredningen ska föreslå inte får innebära en försämrad yttrandefrihet. Enligt åklagarmyndigheten väcktes åtal för brott mot otillåten hantering av personuppgifterna två gånger under fem år (2006 – 2010). Under perioden gjordes 400 anmälningar.

Jag har tidigare sagt att jag kan förstå den frustration som Datainspektionen ibland ger uttryck för och det är också en rimlig begäran att regeringen ser till att polis och åklagare använder de möjligheter som dagens lagstiftning ger innan man stiftar nya lagar, till exempel grovt förtal som i Instagrammålet i Göteborg där två unga flickor dömdes för just det brottet. Det kan också vara nödvändigt att komplettera nuvarande bestämmelser och införa en mer generell integritetsbestämmelse i brottsbalken. Det har Yttrandefrihetskommittén (YFK) rekommenderat.

Men att en sådan bestämmelse ska tillämpas även på medier som faller in under yttrandefrihetsgrundlagarna vore olyckligt och omotiverat. Detta kommer jag att bevaka och framföra. Det är därför också viktigt att Utgivarnas arbete med att utveckla den självreglerande verksamheten fortsätter. Även där har vi tagit ett stort steg framåt genom att Utgivarnas medlemmar enats om att det behövs ett nytt gemensamt självreglerande regelverk. I veckan har vi vårt första formella möte med Myndigheten för Radio och TV. I samarbete med Journalistförbundet och Publicistklubben. Här tar vi ett gemensamt ansvar i en ytterst viktig branschfråga.

Den andra utredningen är ”Kommittén på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området” (Ju 2014:17), numera under namnet Mediegrundlagskommittén. Den utredningen konstaterar bland annat att de traditionella medierna alltmer publicerar sig på internet. Som exempel tar den upp att Sveriges Radio och Sveriges Television även har avskilda ytor på sociala medier. I nuläget saknar sådana ytor grundlagsskydd om det sociala mediet i sig inte har grundlagsskydd.

Ett annat exempel som utredningen tar fram är tidningsföretag som bedriver tv-verksamhet med direktsända studioprogram som tillhandahålls på tidningarnas webbplats. Kommittén ska analysera för- och nackdelar med att det automatiska grundlagsskyddet är knutet till traditionella medier och överväga om det, bland annat med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen finns skäl att förändra denna ordning.

Utgivarna har arbetat aktivt med att den så kallade arvsynden som härleder till Högsta Domstolens beslut från 2013 att Gunilla Herlitz är ansvarig som ansvarig utgivare för en artikel på dn.se som publicerades under tidigare ansvarig utgivares ansvar men som ligger publicerad digitalt, det vill säga på en databas. Utgivarna har lyft fram det orimliga i att ansvaret kan falla på en utgivare som inte hade del i de överväganden som låg bakom publiceringen, vilket är ett frångående av principen om ensamansvar. En viktig princip som visar det unika med vår pressfrihet som Sverige var först i världen att lagstifta om, och det redan 1766.

Utgivarna förstår det komplexa i dagens nya medielandskap. Det är ett huvudskäl till arbetet som jag har nämnt ovan när det gäller ett nytt gemensamt självreglerande regelverk men det är också på sin plats att påminna om att när Yttrandefrihetskommittén gjorde en grundlig genomgång av kränkningar på internet så kom den fram till att de låg utanför det publicistiska området.

I min senaste krönika i Medievärlden skrev jag att det var dags för en kartläggning av hot och våld mot journalister och mediehus. Jag uppmanade dåvarande demokratiminister Birgitta Ohlsson att göra en kartläggning av straffvärdet för hot och våld mot politiker. Detta efter att Utgivarna under första halvåret publicerade undersökningar som utredde hotbilden mot dagspress och hotbilden mot etermedier. För första gången hade vi unika undersökningar som tog ett helhetsgrepp med brett underlag.

Enligt Utgivarnas studier, där ansvarig utgivare intervjuats, har varannan redaktion inom etermedierna blivit hotade sedan den 1 januari 2013. Och inom dagspressen har två av fem redaktioner hotats. Den 10 september meddelades det att regeringen gav Brå, Brottsförebyggande rådet, uppdraget att studera hot, våld och trakasserier mot journalister, myndigheter och rättsväsendet. Utgivarna har ställt rapporterna till Brå:s förfogande.

Utgivarnas huvudfrågor har hörsammats. Tre utredningar där Utgivarna kommer att delta som experter. Det här visar att en gemensam röst när det gäller branschgemensamma frågor är viktig. Extra viktig i en tid där medielandskapet helt ritas om och reglerna blir komplexa.