Annons: Mediedagen 2019
Till vänster Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige och till höger Sanna Wolk, professor immaterialrätt Uppsala universitet och immaterialrättschef Cirio Advokatbyrå

Så går vi vidare efter ministerrådets ja till upphovsrättsdirektivet

DISKUSSION

Oavsett uppfattning är upphovsrättsdirektivet här för att stanna och ska implementeras i svensk rätt. Därför måste fokus nu läggas på hur vi gör det på bästa sätt – för rättighetshavare, plattformarna och för enskilda användare.

I veckan fattade EU:s ministerråd det formella beslutet att anta upphovsrättsdirektivet som under flera år har förhandlats fram och debatterats brett. Ett av direktivets främsta syften är att stärka äganderätten och göra det lättare för rättighetshavare att få ersättning när sociala medier, nyhetstjänster och sökmotorer använder sig av deras material. Det handlar i grund och botten om att en journalist, utgivare, konstnär eller annan upphovsman har rätt till sin text eller sitt verk och hur det används.

För att säkerställa att yttrande- och informationsfriheten inte påverkas finns en lång rad av undantag. Citat, kritik, parodier, memes, länkar och kortare utdrag är bara några exempel på dessa. Dessa undantag lämnas helt oberörda och vi kommer kunna dela precis på samma sätt som i dag.

Genom att teckna licenser kan plattformarna säkerställa att de har rätt att använda andras material och att upphovsrättsintrång inte sker. Det är nu upp till rättighetshavarna och plattformarna att tillsammans utforma ett licenssystem där rättighetshavare kan få betalt för sitt arbete och där användare inte blir drabbade för att plattformarna inte har rätt att använda visst material.

Precis som Spotify och Netflix har vuxit fram som lagliga tjänster för att ta del av musik, tv och film är vi övertygade om att en liknande utveckling kan ske inom andra delar av mediebranschen.

Genom direktivet ökar möjligheterna till nya digitala lösningar med större tillgänglighet för användarna samtidigt som upphovsmännen får betalt för sitt arbete. Avtalslicenser har i decennier gjort det både enklare och billigare för skolor, universitet och företag att använda och betala för mycket stora mängder skyddat material. Ytterligare en fördel med avtalslicenser är att stor frihet ges till aktörerna själva att utforma avtal som passar för just deras behov.

Direktivet löser inte alla problem och besvarar inte alla frågor. Men det är en grund att bygga vidare på. Och nu är vi i början av den processen. Ett första steg är att komma samman och skapa en gemensam grund för var vi står i dag, hur utgångsläget ser ut och vilka utvecklingsriktningar som är möjliga. Vi är beredda att ta det steget. Mediehusens branschorganisation TU – Medier i Sverige och advokatbyrån Cirio bjuder därför in till en informationsdag i maj månad om det antagna direktivet.

Förhoppningsvis kan det vara en start för parterna att inleda den fortsatta processen på bästa möjliga sätt för att hitta välfungerande lösningar både för rättighetshavare, plattformarna och för enskilda användare.

 

Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige

Sanna Wolk, professor immaterialrätt Uppsala universitet och immaterialrättschef Cirio Advokatbyrå