SVT missar arbetarklassen

SVT är sämst av de stora svenska tv-kanalerna på att inkludera människor med arbetarklasstillhörighet i sitt programutbud, skriver forskarna Fredrik Stiernstedt och Peter Jakobsson på Södertörns Högskola.

I uppdraget för public service-medierna ligger att spegla förhållanden i hela landet och den variation som finns i befolkningen. På sin hemsida skriver SVT att de strävar efter att vara ”Hela Sveriges television” och att ”berätta om och skildra Sverige som det ser ut idag, i all dess mångfald.” Frågan om representation är viktig för alla medier, men särskilt viktig för ett public service-företag. Men vad betyder det egentligen att spegla hela landet och variationen i befolkningen? En dimension i detta som SVT inte lyckas bra med är att skildra människor från olika samhällsklasser. Personer med arbetarklassyrken är kraftigt underrepresenterade i SVT:s sändningar i förhållande till sin verkliga andel av befolkningen, medan både medelklassen och samhällets maktskikt är tydligt överrepresenterade i programmen.

I ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet som undersöker det svenska tv-landskapet visar vi att SVT till och med är sämst av de stora svenska tv-kanalerna på att inkludera människor med arbetarklasstillhörighet i sitt programutbud. Enligt undersökningen hade endast 5 procent av personerna som förekom i ljud eller bild i SVT:s utbud under 2015 arbetarklasstillhörighet. I dokumentärer, nyhets- och samhällsprogram var andelen något lägre och i dokusåpor och drama något högre. Detta kan jämföras med att den svenska befolkningen utgörs till cirka 50 procent av personer tillhörande arbetarklassen. De kommersiella kanalerna – TV3, TV4 och Kanal 5 – är något bättre på att inkludera arbetarklasspersoner i sitt utbud, främst på grund av att de har en högre andel dokusåpor i sitt utbud, men i stort är resultatet detsamma även för dessa kanaler.

Det är naturligtvis orimligt att kräva att tv-program fullt ut och exakt ska återspegla befolkningens sammansättning, och det är inte heller något som vi menar är önskvärt. Dock är det problematiskt, från ett makt- och demokratiperspektiv, när vissa samhällsgrupper i så hög grad osynliggörs i våra public service-medier. Undersökningen som vi har genomfört visar inte bara att arbetarklassen inte syns och hörs i särskilt hög grad i svensk television, de skildras också ofta på ett mindre nyanserat sätt i programmen och de får mer sällan än personer från andra samhällsklasser komma till tals i olika sammanhang. Sett över tid är en tydlig tendens att det sker en tilltagande segregering av tv:s utbud där arbetarklassen mer sällan än för 35 år sedan syns i nyheter, dokumentärer och faktaprogram och i de fall den förekommer i tv:s utbud återfinns den framförallt i reality-program och andra former av underhållning. Tidigare forskning har pekat på att osynliggörande och förnekande av ”röst” och ”erkännande” i medierna kan ha konsekvenser såväl för den enskilde som för samhället. En nyligen genomförd studie från Storbritannien pekar till exempel på hur känslor av att inte vara företrädd eller känna igen sig i de etablerade mediernas gestaltningar var en drivkraft bakom att orientera sig mot populistiska rörelser och för att rösta för Brexit i folkomröstningen år 2016. Vi vet också att personer från arbetarklassen i högre grad än andra undviker traditionella massmedier, särskilt informationstäta medier, och att de i högre grad än andra instämmer i påståenden av typen ”det mesta i nyhetsmedierna är inte relevant för mig”.

På många andra områden är public service ett föredöme i mångfaldsfrågor, exempelvis är andelen kvinnor och män i princip lika stora i bolagets sändningar (något som inte var fallet för 35 år sedan). En större medvetenhet kring frågor om samhällsklass och förekomsten av personer med olika social bakgrund inom organisationerna är kanhända nödvändig i våra public service-bolag, för att bolagen även på detta område ska kunna leva upp till sina vällovliga ambitioner och till sändningstillståndets krav.

Fredrik Stiernstedt, lektor Södertörns Högskola och lärare och forskare i medie- och kommunikationsvetenskap

Peter Jakobsson, forskare Södertörns Högskola och lärare och forskare i medie- och kommunikationsvetenskap

Läs också:

REPLIK FRÅN SVT

Viktigt att få med klassperspektivet

RAPPORTEN

Rapporten ”Arbetarklassens symboliska utplåning i medelklassens medier” är utgiven av tankesmedjan Katalys och publicerades idag på Katalys sajt.