Replik: Därför fick Alingsås Tidning inget presstöd

Presstödsnämndens majoritet ansåg inte att förhållandena på utgivningsorten och tidningens konkurrensförmåga primärt berodde på geografiska eller befolkningsmässiga förhållanden, skriver Presstödsnämndens ordförande Thomas Norling i en replik till Per Hultengård.

Per Hultengård, chefsjurist TU, har den 9 maj 2017 skrivit ett debattinlägg i Medievärlden under rubriken ”Skräckexempel på presstödets rättsosäkerhet” där Per Hultengård tar upp presstödsnämndens hantering av en ansökan om presstöd från Alingsås Tidning.

Presstödsnämnden avslog den 7 december 2016 en ansökan från Alingsås Tidning om driftsstöd för 2017. Nämnden prövade först om tidningen hade rätt till allmänt driftsstöd. En av de grundläggande förutsättningarna för en rätt till allmänt driftsstöd är att en tidnings täckningsgrad inte får överstiga
30 procent på utgivningsorten. Nämnden konstaterade i sitt beslut att täckningsgraden för Alingsås Tidnings översteg 30 procent på utgivningsorten. Tidningen kunde därför inte få allmänt driftsstöd.

Nämnden gjorde därefter en prövning om Alingsås Tidning kunde få begränsat driftsstöd enligt en undantagsbestämmelse. Begränsat driftsstöd kan då ges till en tidning även om tidningens täckningsgrad överstiger 30 procent. Förutsättningen är att tidningens täckningsgrad på grund av geografiska eller befolkningsmässiga förhållanden uppenbart ger en missvisande bild av tidningens konkurrensförmåga.

Presstödsnämnden prövade redan i februari 2016 frågan om Alingsås Tidning kunde ges begränsat driftsstöd. Presstödsnämndens majoritet gjorde då bedömningen att förhållandena på utgivningsorten och tidningens konkurrensförmåga inte primärt berodde på geografiska eller befolkningsmässiga förhållanden utan på att tidningen hade påverkats av den pågående och generella förändringen som sker inom mediemarknaden. Tidningens täckningsgrad gav därför inte en uppenbart missvisande bild av tidningens konkurrensförmåga. Presstödsnämndens majoritet kom till samma slutsats i december 2016 och ansökan om driftsstöd avslogs.

Alingsås Tidning begärde sedan att nämnden skulle ompröva sitt beslut.

En myndighet ska ändra ett beslut om den finner att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning. Det ska då vara lätt för myndigheten att konstatera att beslutet är felaktigt. I princip ska det räcka med att myndigheten läser igenom beslutet och det underlag som den missnöjda parten lämnar in. Enbart den omständigheten att ett beslut inte var enhälligt innebär inte att beslutet är uppenbart oriktigt.

Den senaste prövningen gällde med andra ord om beslutet i december 2016 var uppenbart oriktigt. Presstödsnämndens majoritet konstaterade att det inte framkommit några nya omständigheter och att beslutet inte heller av någon annan anledning var uppenbart oriktigt. Beslutet från december 2016 ändrades därför inte.

Thomas Norling, ordförande Presstödsnämnden

Tidigare inlägg

Per Hultengård: Skräckexempel på presstödets rättsosäkerhet