Helins agerande på SVT skapar fler frågor än svar

Jan Helin blev chef på SVT och vi borde anat vad som hände sedan, skriver Andreas Ericson på Timbro Medieinsitut.

Alla har väl hört om eländet: I ett bisarrt Aktuellinslag fick Vavra Suk, tidigare toppnamn i Nationaldemokraterna (partiet för folk som tyckte SD var för mesiga), göra reklam för sin tidning Nya Tider och med bara vagt motstånd från övriga i sändningen berätta vilken god demokrat han är.

Oproffsigt av Aktuellt, förstås.

Det tyckte också SVT:s programdirektör Jan Helin som kallade medarbetarna till möte där de (enligt dem själva) fick veta att de i framtiden aldrig får bjuda in ”extremister” att debattera. Uppsträckningen följdes upp med en lång text i DN Kultur. När hans kollegor – kanske brydda över den offentliga schavotteringen – bjöd in Helin till en ny debatt, visade det sig att han ändrat sig och att det som egentligen skulle bort var ”debatter” om alla människors lika värde. Om det var förstås alla överens, så debatten med Janne Josefsson handlade mest om oklar kommunikation internt på SVT.

Helins agerande har hyllats för sin tydlighet, men frågan är om det inte har skapat än fler frågetecken. SVT har generell klarat avvägningarna i de här frågorna ganska bra och Suks enmansshow framstår som en ovanlig plump i protokollet. Även proffs tänker för kort ibland och Aktuellt hade knappast gått på samma mina igen. Därför framstår Helins personalmöte som lite av en överreaktion som bara skapat upprörda känslor och allmän förvirring.

Dessutom är Helin riktlinjer för SVT:s framtida rapportering alldeles för diffusa. Vi får veta att ”principen om människors lika värde” som återfinns i SVT:s sändningstillstånd ska vara vägledande, men inte så mycket mer. För hur fint de orden än klingar som paroll, måste de ju också betyda något konkret i det dagliga arbetet. Så vem är det Helin vill mota med den? Josefsson tog själv upp exemplet SD, ett parti som Helin betraktar som fascistiskt. Ska Jimmie Åkesson i framtiden få debattera utan redaktionella korrigeringar? Förmodligen, annars riskerar valdebatten 2018 bli rätt långrandig. Men innebär det att även fascister anses vara med på ”principen om människors lika värde”?

Som konkret exempel på åsiktsyttring som ”i grunden” går emot samma princip nämner Helin tanken om att människor med en viss religion skulle kunna hota nationen. Förmodligen refererar han till SD:s syn på islam, men om orden ska översättas till princip blir konsekvenserna knepiga. Det är väl helt självklart att vissa religioner (precis som andra tankekomplex) skulle kunna hota Sverige? Jag tror inte Helin skulle sova särskilt gott om natten om exempelvis domedagssekten Aum Shinrikyo som försökt mörda hela Tokyo med nervgas skulle börja vinna anhängare i Sverige. Den som tycker det är ett extremt exempel kan i stället tänka sig att en fundamentalistisk variant av kristendom som kräver att kreationism ska läras ut i skolorna och allt annat ses som kätterskt. Religiösa människor får på samma sätt som andra finna sig i att deras världsbild kan ses som både problematiskt och hotfull. Förhoppningsvis tycker inte SVT annorlunda, men Helins luddighet är knappast lugnande.

Frågan om vad och vem som är emot människors lika värde är inte alltid så enkel som Helin låtsas, framför allt inte i en politisk kultur där många försöker definiera ut sina motståndare som antidemokrater. Varje gränsdragning riskerar att bli ett dagspolitiskt ställningstagande. Ta exempelvis idén om att asylinvandringen hotar landets stabilitet och måste minska med 90 procent. För ett år sedan bespottad SD-paroll på gränsen till de anständiga, i dag regeringspolitik.

Det innebär förstås inte att gränsen inte ska dras, men den kräver i alla fall viss tankeskärpa. Och det verkar tveksamt om SVT:s journalister kan få så mycket hjälp med den saken från sin chef. Om demokratiparagrafen i sändningstillståndet ska fungera behövs i alla fall en betydligt mer sofistikerad analys än den som Helin presenterat hittills.

Andreas Ericson, chef för Timbro Medieinstitut