Kulturdepartementet måste skoja?

Om kulturdepartementet menar allvar med en digital utveckling av mediemarknaden måste också digitala, presstödsfinansierade vecko- och flerdagarstidningar kunna få utvecklingsstöd, skriver Feministiskt perspektivs chefredaktör i ett öppet brev till kulturministern.

Enligt dagens budgetproposition tillskjuts nu extra medel i budgeten för teknikomställning/utvecklingsstöd för papperstidningar som vill lägga om produktionen till digital utgivning:

”För att göra det möjligt för Presstödsnämnden att fatta beslut om fleråriga utvecklingsprojekt anslås ytterligare 35 Mkr till det s k utvecklingsstödet för åren 2018 och 2019. Det tidigare anslaget omfattade 35 Mkr. Det kommer därför, inklusive tidigare gjorda åtaganden, att finnas 70 Mkr tillgängligt för utvecklingsstöd.”

Men då inga förändringar i ansökningsdirektiven kan skönjas lämnas återigen renodlade digitala, presstödsbeviljade medier utanför möjligheten att söka utvecklingsstöd – skojar ni? Som om det inte räcker att vi är de enda medier som betalar 25 procent i moms?

Effekten blir densamma som att låta papperstidningar slå ut de få befintliga, digitala aktörerna – inte med innehåll och publicistiska idéer – utan med befintliga distributionsavdelningar?

Sedan Feministiskt perspektiv startade 2011 har vi uppvaktats av landsbygdstidningar, handikapporganisationer, förortstidningar, politiska organisationer och kulturprojekt – alla med goda idéer och en uppsjö av röster som inte kommer till tals i befintliga medier. Genuina, demokratiska projekt. Alla med en i stora drag färdig läsekrets- och prenumerationsbas. Samtliga beredda att lägga in det hårda arbete som krävs för att utkomma i sex månader utan stöd, vilket är ett av ansökningskriterierna för att erhålla presstöd. Alla har gått bet på de omfattande initiala – och löpande – kostnaderna för att erbjuda en säker fungerande prenumerations- och distributionslösning.

När Feministiskt perspektiv startade fanns en renodlad digital, presstödsfinansierad veckotidning i Sverige, Politiken.se. I dag finns bara Feministiskt perspektiv kvar. Ingen annan renodlad digital aktör har kommit igenom ansökningsförfarandet, trots att jämkningen på ursprungliga 50 procent har lyfts under under perioden till att omfatta ett helt presstöd. Det kan inte ses som något annat än ett mediepolitiskt misslyckande. Att papperstidningarna går dåligt beror inte uteslutande på den digitala utvecklingen. Det beror också på en minskad angelägenhetsgrad. Nu gödslas dessa aktörer med utvecklingsstöd, vilket inte kommer att lösa problemen med det demokratiska underskott som kommit till uttryck i det stora intresse för att starta nya tidningar som vi kunnat notera genom åren. Om detta vittnar inte minst det faktum att en stor mängd av de tillskjutna medlen tycks ligga kvar på Presstödsmyndigheten till följd av bristande ansökningar.

Feministiskt perspektiv har påtalat problemen med ansöknings- och utredningsdirektiven i flera år, både som remissinstans under utredningsarbetet samt haft möjlighet att redogöra för de digitala publikationernas villkor för presstödsnämndens ledamöter. Därtill uppvaktat enskilda politiker med insyn i frågan eller med beröring till kulturdepartementet. Problemet kommer ursprungligen i ett snävt formulerat utredningsdirektiv från våra makthavare. Det är svårt att tolka dagens besked som något annat än att ni helt enkelt väljer att negligera den demokratiska aspekten av den digitala utvecklingen av mediemarknaden, mot bakgrund av att vi är så få varför vi inte, till skillnad mot den stora grå massan av papperstidningsutgivare, ens har en bas från vilken vi kan organisera oss. En enskild tidning utgör helt enkelt ingen stark påtryckargrupp, än mindre en intresseorganisation.

Menar ni allvar med att välkomna en digital utveckling av mediemarknaden måste ni korrigera detta! Eftersom vi är så få är det inte ens dyrt.

Gärna kompensera för den högre momsen när ni ändå är i farten. Här ligger den andra enskilt största anledningen till den klena tillväxten av nya, digitala, presstödsgrundade tidningar trots den omfattande spridningsmöjlighet som nätet utgör. När secondhandbutiker och insamlingslador belades med en högre moms 2015 tog det bara några veckor för regeringen, efter omfattande protester, att kompensera för de nya direktiven. Här rullar åren på till följd att pengar ligger kvar och skramlar på Presstödsmyndigheten – och nya digitala satsningar uteblir.

Gör om och gör rätt. Digitala, presstödsfinansierade vecko- och flerdagarstidningar måste också fått rätt till utvecklingsstöd!

 

Anna-Klara Bratt

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen Feministiskt perspektiv (feministisktperspektiv.se)