Annons: Mediedagen 2019

Medierna blev hejaklack i terrorbevakningen

Den tredje statsmaktens uppgift är att vara motvikt och att syna myndigheters agerande, inte att utgöra hejaklack. Det är den bistra lärdomen efter den senaste veckan, då en 22-årig flykting fått betala ett mycket högt pris, skriver Charlotta Friborg

Nej, terrorn hade inte nått Boliden, tvärtemot vad en kvällstidning påstod häromdagen. De triumfatoriska rapporterna kring gripandet av en terroristmisstänkt 22-åring förbyttes i ett antiklimax när bevisningen visade sig ihålig. 22-åringen är helt friad från misstankar om terrorbrott.

Befogade frågor väcks om varför Säpo gick ut med rikslarm efter en person som inte gömde sig, berättar var han bor på sin öppna Facebook-sida och har sitt namn på dörren. Säpo förefaller ha agerat väl snabbt på ett material som man fått i händerna men inte själv hunnit analysera.

Eftertankens kranka blekhet präglar även debatten om mediernas agerande. UNT, liksom flertalet medier i Sverige, publicerade namn och bild på den misstänkte. Förhöjd hotnivå, rikslarm och en hel polismyndighet på jakt efter en person som misstänktes planera ett terrordåd – ja, där fanns ett stort allmänintresse. Men när misstankarna mot 22-åringen så snabbt kunde avskrivas finns anledning till en självprövande medieetisk debatt.

Närgångenheten och övertrampen i rapporteringen var påfallande. Många mediers ambitioner att direktrapportera i text och tv gjorde att inte bara fakta utan även rykten och rena felaktigheter fick snabb spridning i den febriga stämningen.

De senaste dagarna påminner oss om att medier, inte ens när nationens säkerhet utmanas, får lämna sin granskande roll. Den tredje statsmaktens uppgift är att vara motvikt och att syna myndigheters agerande, inte att utgöra hejaklack.

Den balansgången är självklar i vardagen, men när våld och terror hotar civilbefolkningen är det tuffare, men samtidigt viktigare än någonsin. Det är den bistra lärdomen efter den senaste veckan, då en 22-årig flykting fått betala ett mycket högt pris.

Säpo har beslutat att ligga kvar på nivå 4 på den 5-gradiga terrorhotnivån, vilket innebär att vi fortfarande befinner oss i ett allvarligt läge. Jakten efter terroristerna från Parisdåden fortsätter och i Bryssel är läget mycket tillspetsat.

Mycket talar för att vi kommer att få leva med förhöjt terrorhot som en del av vår vardag under ansenlig tid framöver. Vi i medierna kommer nog att vara mer försiktiga vid kommande terrorlarm. Detta för att undvika att förmedla felaktigheter och för att inte i onödan späda på rädsla och rykten.

Även som privatperson har man anledning att reflektera kring källkritik och vad man sprider i sociala medier. I Bryssel har terrorbekämpande myndigheter vädjat till allmänheten att inte förmedla bilder och information som gör det lättare för terroristerna att utföra attentat. Det har fått många att i stället lägga ut bilder på katter under vinjetten #brusselslockdown (ungefär: stängt Bryssel). Kattungar mot terrorister. Ja, så kan det civila motståndet mot terrorism se ut, när man håller huvudet kallt men hjärtat varmt.

Texten publicerades urspungligen i UNT.

Charlotta Friborg, chefredaktör, vd och ansvarig utgivare, UNT