Annons: Mediedagen 2019

Svenska journalister är bortskämda

Vi journalister kan inte sitta själva och vänta på att vindarna ska vända eller på att någon ska rädda oss, skriver Daniel Nordström med anledning av de fem forskarnas inlägg på DN Debatt.

Det är bara att konstatera. Många svenska journalister är bortskämda. Våra förutsättningar har förändrats. Det är bara att inse det. Det är dags att sluta gnälla och att börja agera.

När jag blev tillsvidareanställd som journalist på en tidning under 80-talets andra hälft var det rätt så behagligt att arbeta på en tidning. Att det skulle komma en tid när företag som Facebook och Google konkurrerade om våra annonspengar var science fiction. Vi hade det bra. Vi mådde bra. Vi var feta och småslöa. Upplagorna låg stabila och annonssäljarna behövde inte springa ihjäl sig för att boka annonser. De behövde knappt söka upp annonsörerna. Istället var det annonsörerna som sökte upp tidningen. Det räckte att svara i luren, boka in annonsen och casha in stålarna.

Den tiden är, som bekant, förbi. Sedan länge. Det vet alla.

Trots det känns det ofta som att journalister lever i villfarelsen att det är som förr. De önskar, hoppas och tror åtminstone att det ska vara eller bli som förr.

Det är helt enkelt ett enormt gnäll i journalistkretsar. I mediebubblan tycks journalister tro att vi är den enda yrkesgrupp som påverkades av tidens utveckling.

I princip alla branscher påverkas av att affärslogiken förflyttas och blir digital. I princip alla branscher tvingas förändras i takt med att omvärlden gör det.

Den yrkesgrupp som stundtals verkar allra svårast att förändra är den grupp som borde vara förändringsbenägen och som borde ha insyn i samhällets förändring, nämligen journalister.

Jag tror att detta beror på att journalister ofta sätter sig själva på en piedestal, som finare och viktigare än andra yrkesgrupper i samhället. Ja. Journalistiken är enormt viktig ur ett demokratiskt perspektiv. Men journalistiken måste också finansieras och förutsättningarna har förändrats. Det är dags att inse det nu. Det är dags att sluta gnälla och att anpassa sig till den tid vi lever i.

Det är inte synd om journalistiken. Det är inte synd om journalister. Det var inte bättre förr heller. Det var bara förr. Ja. Journalistiken är konkurrensutsatt på ett nytt sätt nu, men journalistiken har också helt andra möjligheter att nå ut än förut. Journalistiken har aldrig tidigare haft samma möjligheter att nå en bred publik , men för att nå ut i det nya medieklimatet krävs ett förändrat tankesätt.

Apropå den debattartikel ett antal medieforskare skrev på DN Debatt i dag hoppas jag att verkligen mediepolitiken förändras och anpassas till den moderna tid vi lever i så att politiken inte står i vägen för mediernas fortsatta utveckling.

Men det är viktigt att poängtera att mediebranschen och att vi journalister inte är offer. Det är inte politiker vi ska lita på, det är tidningshusen själva som måste utforma sin framtid. Förutsättningarna finns där. Det gäller bara att ta de chanser som finns. Och att sluta gnälla. Vi journalister kan inte sitta själva och vänta på att vindarna ska vända eller på att någon ska rädda oss. Det är vi som avgör vår framtid. Ingen annan.

Inlägget publicerades ursprungligen på Daniel Nordströms blogg.

Daniel Nordström, chefredaktör Arbetarbladet