Annons: Mediedagen 2019

Hans Månson: Bisarr utveckling av praxis för namnpubliceringar

Från namnpublicering vid fällande dom på minst två år till att inte ens invänta resultat från ett urinprov. Hur har namnpubliceringspraxis kunnat utvecklas på detta bisarra sätt?

Expressen.se tisdag 110412 strax efter lunch.

I topp:

”SVT:s NN i möte efter knarkmisstanken”.

En för främst barn sällsynt känd och populär programledare har av två poliser dels anklagats för att ha narkotika på sig (vilket vid kontroll visade sig vara fel), dels i samband med detta fått lämna urinprov, vars resultat inte är klart förrän om två veckor. Dagen därpå går han till jobbet och som så många andra chefer sitter han i möten.

Strax under på expressen.se:

”Långa straff för heroinsmuggling”

I Helsingborg har två tullare fattat mistankar mot två män i en bil. De kontrollerar den och hittar 12 kg heroin, förra årets största enskilds beslag. Brottslingarna får fem respektive tio år fängelse. Vad de heter eller sysslar med idag, annat än att de väl sannolikt sitter i en cell någonstans, får vi inte veta.

Hur har namnpubliceringspraxis kunnat utvecklas på detta bisarra sätt?

Från att de etiska reglerna en gång stadgade att lämpligt tillfälle att publicera namn var vid fällande dom på minst två år i tingsrätten till att inte ens invänta resultat på ett urinprov.

Den första polisiära anklagelsen mot NN var innehav, den visade sig omedelbart vara fel. Påverkandegraden var uppenbarligen inte särskilt påtaglig då poliserna tillät NN att gå till sin bil och köra därifrån.

I all framtid kommer den som söker på NN (ja dvs det riktiga namnet) på nätet att hitta misstankar om narkotikabrott.

Men de två som satte svenskt heroinsmugglingsrekord 2010 förblir okända.

”Jag tycker inte det finns något försvarligt”

Därför namnger Expressen programledaren
Hans Månson