Kvinnors ledarskap 24 år senare

Vad har hänt mellan 1994 och 2017 när det gäller kvinnor och ledarskap? Var står debatten i dag? Varför går det fortfarande två män på en kvinna när medierna väljer vem som får komma till tals i nyhetsmedier? Trots så många fler kvinnliga publicistiska ledare.

”Know the power of women in leadership.”

Skulpturen ”The Fearless Girl” utmanar den kända statyn ”Charging bull” på Wall Street. Statyn är en del av 8 mars-kampanjen som pågår för att lyfta det faktum att företag med kvinnor i toppositioner presterar bättre ekonomiskt. Där står debatten i dag 2017. I alla fall i New Yorks affärskvarter. Bättre affärer med fler kvinnor i ledningen. Vassare journalistik med kvinnor i ledningen!

Där stod inte debatten 1994 när vi arrangerade den smått historiska konferensen Kvinnor-Gräv i Stockholm med 350 kvinnliga journalister och medieledare från hela landet. Christina Jutterström, som senare blev en uppskattad föreläsare, då chefredaktör på Dagens Nyheter stod i talarstolen och talade om Att vara kvinna och chef.

Det nya var inte att tala om att vara chef. Det nya var att poängtera att hon var kvinna och chefredaktör. Det var inte längre ett handikapp att vara kvinna i den positionen. Kvinnor kan faktiskt vara chefer! Så var det då.

Det mest applåderade framträdandet stod Monica Gunne för, då featurechef på Aftonbladet. Hon kom upp på scenen iklädd full ishockeymundering med benskydd, klubba och hjälm. Karriärkostym eller överlevnadsdräkt?

Vi skrattade och var överens om att det behövdes nytänkande för att förändra redaktions-och ledarkulturen. Så föddes idén till ledarskapsutbildningen Kvinnors ledarskap & undersökande journalistik, som har varit en poängsatt utbildning på JMK, Stockholms universitet ända fram till 2017.

Vad har hänt  sen dess? Stormsteg har tagits. På vissa områden myrsteg.

  • 274 mediechefer och medieledare har deltagit i ledarskapsutbildningen.

Utmaningen har varit densamma i allas HERSTORY (ordlek med History ..) som skrivits under åren. Att inte överge att man är kvinna utan att utmejsla sina egna styrkor, formulera sin kompetens och se sina utmaningar!

De har kommit från små och stora redaktioner och mediehus från Malmö till Luleå och de har åkt hem med insikten om att genus spelar roll för hur medieföretaget fungerar. Hur journalistiken görs och av vem.

  • Två böcker har skrivits MediaAmazonerna- om kvinnor ledarskap år 2007. Kvinnor och ledarskap i svenska medier år 2014 som båda bygger på studier baserade på deltagarna arbetsförhållanden och tankar kring sitt ledarskap och den revolution som medierna genomgår.
  • Priset Årets MediaAmazon för nyskapande ledarskap delas ut årligen vid en återkommande konferens.
  • Själv fick jag utmärkelsen Årets ledarskapsutvecklare 2010 som kursledare för ledarskapsutbildningen Kvinnors ledarskap.

Är det lättare för kvinnor och ledare i dag?  Tiden har hunnit ifatt kvinnor som ledare

För ett par decennier sedan kunde man läsa i managementlitteratur att kvinnor var ”second best” i alla jämförande studier. De stod för svaghet medan manliga kollegor stod för strategi och beslutsfattande.

Tiden har hunnit ifatt kvinnor och svagheterna kallas snarare styrkor i modernt ledarskap. Vad hjärnforskning lär oss om ledare som uppmuntrar till nytänkande ligger nära egenskaper som traditionellt tillskrivs kvinnor.

I dag är EQ och social kompetens minst lika viktig som IQ i ledarskap för att utveckla såväl medarbetare som journalistik.

Redan år 1977 formulerade organisationsforskaren och professorn Rosabeth Moss Kanters Men and women in the corporation att  kvinnor behöver vara minst en tredjedel för att ha inflytande över villkoren och företagskulturen. Kvinnor blir annars undantag, sk token och om en kvinna misslyckas så representerar hon alla kvinnor. ”Vi har prövat med en kvinna…”.

Här ligger också en del av förklaringen till att kvinnor fortfarande måste överprestera, bevisa sig för att försvara sin legitimitet som ledare.  Kvinnor måste göra SKILLNAD. Bidra till högre vinst. Bättre journalistik. Bättre ledare.

Nej tack!

”Kvinnor accepterar inte den manliga normens spelregler.”

Många kvinnor känner sig obekväma med snacket och strukturen. ”De skulle inte lyssna på mig.” En del kvinnor avstår fortfarande eftersom de inte känner sig hemma med spelreglerna och inte känner att de skulle få tillräckligt inflytande att påverka dem.

Så formulerar de kvinnliga medieledare som ingick i studien Kvinnor och ledarskap i svenska medier ett av flera hinder som fortfarande gäller för mediekvinnor som vill stiga in, axla ansvaret och vara med och formulera medieframtiden.

Internet och hoten. I dag publicerar sig alla på flera sociala och digitala publiceringskanaler samtidigt och hoten om våld – ofta sexualiserat våld – har blivit en omständighet för kvinnor som inte går att bortse ifrån. Hot som Säpo nu har på sin agenda. 

Mammaledighet. De senaste åren har flera kvinnor gått Kvinnors ledarskap under sin mammaledighet. Pappor som är föräldralediga kommer med bebisen som ammar i lunchpausen.  Det hände inte på 90-talet.

Tempot.  Stressen är mer påtaglig i dag som en följd av digitaliseringen.  Av studien Kvinnor och ledarskap i svenska medier framgår att

  • De som arbetar på en arbetsplats med en tredjedel till hälften kvinnor i ledningen har färre sjukskrivningar bland medarbetarna.
  • De har också mindre löneskillnader mellan män och kvinnor.
  • Vidare uppger de mediechefer som deltog i studien att de i högre utsträckning har stöd av sin närmaste chef vilket också minskar den upplevda stressen.
  • De uppger också i högre grad att de har förhoppningar om att nå högsta chefsnivå i sin organisation under sin karriär.

Maktkampen mellan ordet och pengarna. I dragkampen mellan chefredaktören och vd/publisher har pengarna ökat sin makt på ordets bekostnad. Makten har i hög grad flyttat upp till koncernchefsnivå i de nya mediehusen och där dominerar män. Detta har hänt samtidigt som kvinnorna blivit publicistiska ledare. Cirka 42 procent av chefredaktörerna är i dag kvinnor och cirka 50 procent är redaktionschefer och kulturchefer. I årets rankning har en kvinna för första gången utsetts till Grävsveriges makthavare nummer 1.

”Know the power of women in leadership.” Det är inte parollen i svenska börsnoterade mediebolag. De ligger fortsatt i botten bland svenska bolag när det gäller kvinnor i högsta ledningen.

”Know the power of women in leadership. SHE makes a difference”

Så kvinnor gör skillnad.

Det är inskriptionen vid foten av statyn ”The fearless girl”. En liten trotsig flicka som utmanar ”Charging bull”  placerades där på Internationella kvinnodagen av kapitalförvaltningsbolaget SSGA och reklambyrån McCann New York.

Varför en så liten flicka mot en stor tjur?

Hur går vi vidare..?

Varför inte börja med att ge den lilla trotsiga flickan den plats som hon – och andra kvinnor – har rätt till i nyhetsmedierna? Deras yrkesexpertis och kvinnoerfarenheter speglas dåligt. Nyheter handlar fortsatt till mer än 70 procent om män i svenska medier.  Sedan 15 år står det stilla i Sverige trots ett stort antal kvinnliga publicister.

Dags att se mediedynamikens konserverande kraft. Dags att spräcka glastaket.