Annons: PP Pension

Självklart kan medier granska andra mediers källor

Det råder uppenbar förvirring kring hur medier ska förhålla sig till andra mediers källor. Men det är tillåtet, ja till och med viktigt, att medier kan granska andra mediers källor. Därför träffar kritiken mot DN:s artiklar om Svenska Akademien fel.

I en artikel med rubriken ”Kritik mot Dagens Nyheter: Kan ha röjt andra journalisters källor” skriver SVT om att journalisten Jesús Alcalá kritiserar Dagens Nyheters namngivande av vilka anonyma källor han kan ha haft i Svenska Akademien.

Här är en intressant passage i artikeln:

Vad tänker du som journalist om att andra journalister publicerar uppgifter kring varifrån du kan ha fått information och vilka källor du kan ha haft?

– Det är ofattbart att en tidning som Dagens Nyheter ägnar sig åt detta. Det strider mot all yrkesetik, menar Jesús Alcalá.

Det är helt naturligt att Jesús Alcalá tycker att det är obehagligt att någon efterforskar hans källor. Det är nämligen hans skyldighet att de inte röjs, och om de röjts är det bara han och redaktionen som publicerat hans texter som är ansvarig för det. Källskyddet gäller bara den journalist/redaktion som källan vänt sig till, och efterforskningsförbudet gäller bara myndigheter, inte privata företag eller för den delen andra redaktioner.

Det är viktigt att medier kan granska andra mediers källor eftersom det i den granskningen kan avslöjas större scoop än i den ursprungliga rapporteringen. Det är också viktigt för att det ska vara möjligt att granska att granskarna inte själva agerat felaktigt.

Skulle det göras för lättvindigt är det givetvis inte bra, men min erfarenhet är att det är något de flesta journalister drar sig för i det längsta, och det finns få kända fall där det gjorts på ett felaktigt sätt. Det finns också en teoretisk risk för att medier skulle efterforska andra mediers källor som en fientlig handling för att exempelvis försvåra arbetet för en konkurrent, men den risken måste sägas vara liten och om det sattes i system skulle det vara ganska lätt att avslöja.

Däremot ska man passa sig för att öppet diskutera sina källor, helst ska man inte ens erkänna att man har några. Man kan ju till exempel ha hittat ett papper på gatan eller fått en ljudinspelning från en anonym hacker. Därför är det bra att SVT-artikeln formulerar sig som den gör, och pratar om vilka anonyma källor Jesús Alcalá ”kan ha haft”.

Expressen försökte hindra Medievärldens publicering

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson har försökt få Medievärlden att avpublicera eller plocka ut delar av artikeln om sexism på Expressen. UPPDATERAD

Eftersom Expressen har kommenterat och ifrågasatt hur jag arbetat med artikeln om sexism och övergrepp på Expressen ska jag här försöka redogöra så öppet jag kan för hur vi har jobbat.

Jag ska börja med att vara helt transparent. Det stämmer att jag är vän med en av källorna till artikeln om sexism på Expressen: kvinnan som gjort polisanmälan (Jag kan säga det nu eftersom jag fått hennes godkännande). Jag har pratat med över 20 olika källor för denna artikel, några av dem sade uttryckligen att de bara ville prata med mig. Jag bedömde därför att jag var den enda som kunde göra det här jobbet.

Detta har Expressen sedan använt som en förevändning för att försöka påverka publiceringen. Det har förvånat mig hur mycket energi som har lagts på det från Expressens sida.

Det började egentligen dagen innan publiceringen när Expressens chefredaktör Thomas Mattsson ringde till mig, innan jag hade sökt honom. Han gav sin syn på fallet som ledde till polisanmälan. Han uttryckte, bland annat, att Medievärlden skulle se löjliga ut om vi skrev om det och att det skulle skada Expressen. Jag förklarade att Medievärlden fattar sina egna publiceringsbeslut.

Efter det hade vi en bra kontakt där Thomas Mattsson svarade på våra frågor, och efter publiceringen hade han synpunkter på texten som vi delvis tillmötesgick: Vi gjorde en tydligare rubrik som förklarade att det var länge sedan. Vi tog bort uppgiften om att kvinnan misstänktes ha blivit drogad. Däremot gick vi inte med på att ta bort passagen där en Expressenchef delgavs misstanken om brott på Amaranten i sällskap av en annan Expressenchef, trots att Thomas Mattsson tyckte att vi borde stryka den.

Cirka två timmar efter publiceringen ringer Thomas Mattsson mig och frågar om min relation till källan. Jag bekräftade denna och därmed hennes identitet för honom eftersom jag vet att hon kontaktat dem i eget namn. Då säger Thomas Mattsson, bland annat, att detta är en av de största skandalerna i den svenska presshistorien, att Expressen kommer att agera, att Expressen kommer att gå ut både internt och externt och att det kommer att bli en fråga mellan Bonnier och vår nya ägare Alma. Han säger att detta kommer skada både Medievärlden och kvinnan som gjort polisanmälan. Han rekommenderar mig att avpublicera artikeln. Det har jag aldrig någonsin varit med om förut, så jag ber att få ringa upp.

När jag ringer upp efter cirka 30 minuter är hans linje att vi ska plocka bort delen som rör polisanmälan och göra en egen artikel av den där min kollega får gå igenom källmaterialet. (Och jag och Thomas Mattsson har inte en relation där vi brukar ge varandra publiceringsråd)

Jag säger att vi inte kommer att ta bort eller ändra något i vår publicering, och att han får göra vad han vill. Men jag tycker idén att låta min kollega också göra en egen intervju och uppdatera den passagen är bra, så det gör vi. Efter det lade vi till en rad om att hon också varit textförfattare, fast jag kvarstår som huvudskribent med bildbyline. Jag hade kanske sluppit den här kritiken om jag hade bett min kollega att göra intervjun med denna specifika källa redan från början.

Senare på kvällen ringer en reporter från Expressen upp mig och intervjuar mig om min relation till källan. Den artikeln går att läsa här. Igår bloggade Thomas Mattsson om min relation till källan här.

Jag har aldrig haft något otalt med Expressen eller någon av de anonymiserade personerna i artikeln. Jag svarar gärna på frågor om detta, så länge det inte kan innebära någon risk att mina källor röjs. Jag har hela tiden sett som min främsta uppgift att skydda mina källor. Att Thomas Mattsson berättar uppgifter om en anonym källa som anmält ett sexualbrott som gör det möjligt att ringa in vem det är, har så klart gjort det svårare för mig att skydda mina källor.

Jag har under några dagar fått uppleva trycket från en mäktig mediekoncern och det har varit en intressant upplevelse som också säger något om vad den här frågan egentligen handlar om: Det tryck som fått så många journalister att inte våga berätta om vad chefer och kollegor i mediebranschen utsatt dem för, men som nu gör det i samband med #metoo.

UPPDATERAD 17/11: Expressen har nu brutit kontraktet med frilansmedarbetaren efter nya anklagelser, de senaste övergreppen ska ha skett i somras..

Länkar:

Medierna i P1 har gjort en inslag om publiceringarna här.

Här är texten i Medievärlden

Här är Expressens text

Här har Thomas Mattsson bloggat om publiceringen.

Här har Aftonbladet skrivit och själva intervjuat

Här har SVT skrivit