Annons: Mediedagen 2019

Sätter bloggdomen stopp för politiska epitet?

Om man inte får kalla en förtroendevald politiker rasist och nazist, vilka fler politiska epitet kan då innebära förtal?

En vänsterpartist har dömts till skadestånd av Attunda tingsrätt för att ha publicerat kommentarer som utpekar en Sverigedemokrat som rasist och nazist.

Varje fall är unikt, och i det här fallet fanns det andra faktorer som spelade in, som att blogginlägget illustrerades med en nazistunifrom. Men det som tingsrätten framför allt anser vara integritetskränkande är just de kommentarer som utpekar Sverigedemokraten som rasist och nazist.

När domstolen prövar om det varit försvarligt att publicerat integritetskränkande uppgifter ska den ”i princip bortses från om uppgifterna har varit sanna eller om den som lämnat uppgifterna har haft skälig grund för dem” Det är alltså (i princip) inte ok att kalla en nazist för en nazist även om det rör sig om en nazist.

Det här går i linje med det JK-beslut som friade tidningen dagen för citat där socialdemokraten Nalin Pekgul kallade sverigedemokraten Jimmie Åkesson för rasist. JK klargjorde då är det är förtal att kalla någon rasist eller nazist. Tidningen Dagen friades dock eftersom citaten var en del i bevakningen av en valrörelse och därför ansågs vara försvarliga.

Tingsrättens dom är rimlig och förenlig med rådande tryck och yttrandefrihetslagstiftning. Däremot torde den kunna få svåröverblickbara konsekvenser för bloggosfären. Utöver alla de bloggar och bloggkommentarer som redan utpekar folk som rasister och nazister finns det ju ett antal ännu oprövade politiska epitet som skulle kunna utgöra förtal.

Vad sägs exempelvis om att utpeka en person som fascist, vänsterextremist, feminazist, kostymrasist, slipsfascist, avgrundsvänster, våldsvänster, högerextremist, centerextremist, bombhöger, brunvänster, husneger, sexist, homofob, islamofob, antisemit eller islamist för att nämna några exempel.

Så här säger HD om förtal i NJA 2003 s 567: ”Ofta sägs att utgångspunkten för bedömningen av om en uppgift i det konkreta fallet är ägnad att utsätta någon för andras missaktning skall vara de sociala värderingarna på den berördes ort och inom hans egen samhällsgrupp eller personkrets. Vad som då avses är att det för förtalsansvar är tillräckligt att en uppgift är nedsättande för en persons anseende i de särskilda kretsar som han tillhör. Det krävs inte att uppgiften är nedsättande enligt en allmänt rådande eller i samhället i dess helhet förhärskande uppfattning. En sådan allmän uppfattning är dock i princip också tillräcklig för ansvar även om undantag kan gälla när den utpekade och/eller de kretsar som denne tillhör är av motsatt uppfattning.”

Rimlig dom om förtal i kommentarer

Göta Hovrätt slår nu fast att den som publicerar en förtalande kommentar själv gör sig skyldig till förtal. Ett väntat, men klargörande domslut.

En uppfattning jag tidigare stött på är att den som driver en sajt inte kan dömas för förtal i kommentarerna. Detta eftersom BBS-lagen inte listar förtal som ett av de fall där sajtinnehavaren är skyldig att ta bort kommentarer. Göta hovrätt konstaterar nu att BBS-lagen är en subsidiär lag som finns för de fall som brottsbalken missar. Den som på en förhandsmodererad blogg väljer att publicera en kommentar som innehåller förtal, kan fortfarande dömas enligt brottsbalken.

Jag har fått många frågor om den här domen, bland annat om huruvida den innebär att en sajtinnehavare inte kan dömas för förtal i en efterhandsmodererad blogg, och jag tycker att det är en rimlig tolkning.

Om man jämför med förtalande lappar på anslagstavlan på ICA så är efterhandsmodererade kommentarer att likna vid att ICA-handlaren har satt upp anslagstavlan, men inte håller koll på vad folk sätter upp. Förhandsmodererade kommentarer är att likna vid att ICA-handlaren har en burk där man får lägga sina lappar, och sedan väljer han eller hon ut vissa av dem och sätter upp dem på tavlan. Det är en aktiv handling, och förtal är förtal oavsett uppsåt.

I ett yttrande till HD (NJA 1966 s 565) skriver Pressens Samarbetsnämnd: ”Å andra sidan har framhållits, att enligt gängse uppfattning uttrycket ‘lämna uppgift’ avser en helt neutral gärning, beträffande vilken något annat uppsåt icke kan fordras än att gärningsmannen förstått innebörden av den uppgift han vidarebefordrar. Med den senare tolkningen blir uppsåtet vid uppgiftslämnandet likgiltigt. Även om uppgiften lämnas t. ex. i vetenskapligt sammanhang, är fråga om en brottslig gärning.”

Förtydligande: Detta gäller alltså enbart icke grundlagsskyddade sajter, för grundlagsskyddade sajter gäller YGL.

För en mer juridisk genomgång, läs Mårten Schultz på juridikbloggen.