Annons: Mediedagen 2019
Anders Boo, vd Pressretur och Isabella Lövin (MP) minister. Foto:Press | Pexels | Kristian Pohl/Regeringskansliet

Kritiken ökar mot regeringens nya pappersregler

Både Pressretur och TU kritiserar nu regeringens nya pappersinsamlingsregler och varnar för konsekvenserna. "Tidningarna talar om att det blir deras förtida död", säger Andreas Boo vd på Pressretur. Isabella Lövin slår ifrån sig kritiken.

Den 14 juni 2018 antog riksdagen proposition 2017/18:154 och kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) levererade en höjning av mediestödet med 55 miljoner kronor till 622 miljoner kronor.

Den 28 juni utfärdade regeringen förordning 2018:1463 om bostadsnära insamling av returpapper och miljöminister Karolina Skog (MP) lastade på tidningsbranschen nya kostnader i nivå med hela mediestödet.

De framtida producenterna får det fulla kostnadsansvaret för att bygga ett nytt system för insamling av returpapper i kvarteret eller vid tomtgränsen.

Det internationella konsultbolaget Roland Bergers konsekvensanalys visar på en investeringskostnad för återvinningsbranschen på 9 miljarder kronor. Den årliga operativa kostnaden beräknas bli 3,4 miljarder. Ungefär 15 procent faller på pappersproducenterna, 1,3 miljarder i investeringar och 500 miljoner i årlig driftkostnad, vilket drabbar tidningarna i form av dyrare papper och i nästa steg läsarna.

– Vi har världens mest effektiva pappersinsamling som återvinner över 90 procent, säger Andreas Boo som är vd för Pressretur AB. En nästan lika stor andel av hushållen är nöjda med hur systemet för pappersåtervinning fungerar. Det är fullkomligt obegripligt att regeringen vill ha ett nytt system.

Mer än hälften av världens fiberråvara kommer från insamlat papper, som kan cirkulera sju gånger innan fibrerna slits ner och går ur processen. Nära 200 000 ton tidningspapper återvanns i fjol. Returfiber är en eftertraktad råvara som betingar över 1 500 kronor per ton.

Eftersom praktiskt taget allt tidningspapper återvinns motiveras de nya insamlingsreglerna bara av bekvämlighetsskäl. Vi ska kunna få papper hämtat vid tomtgräns eller i kvarteret i stället för att ta det till återvinningsstationen.

– Men redan i dag samlar vi in en tredjedel av volymen bostadsnära via fastighetsägarna, påpekar Andreas Boo.

Systemet ska träda i kraft vid utgången av nästa år och vara utbyggt till 100 procent av fastigheterna 2025. Men för tidningshusen utgör det redan i dag ett stort hot:

– Tidningarna talar om att det blir deras förtida död, säger Andreas Boo som besökt tidningsföretagen. Ytterst är det ett hot mot det fria ordet och demokratin.

Det blir till sist konsumenten som får betala. När kostnaderna för bostadsnära pappersinsamling slår igenom som höjningar av papperspriset med 50 – 70 procent, eller 3 000 – 4 000 kronor per ton, tvingas tidningarna höja priset kraftigt och riskerar stora tapp av prenumeranter.

– Vi är djupt bekymrade och jobbar aktivt med frågan, säger TU:s vd Jeanette Gustafsdotter.

Men hittills har tidningsbranschen talat för döva politikeröron. Hur tänkte då Miljöpartiet och regeringen, som ger presstöd med en halv miljard med ena handen och tar tillbaka en halv miljard i höjda papperspriser med den andra?

Miljöpartiets språkrör och miljöminister Isabella Lövin försvarar det nya systemet:

– Det är inte rimligt att människor ska behöva släpa sina tidningar och tomma förpackningar till återvinningsstationer som alltför ofta är överfulla och smutsiga. Ofta ligger stationerna avlägset, så att man blir beroende av bilen för att ta sig dit. Därför beslutade regeringen om ändringar som gör det lättare för människor att källsortera och som förtydligar producenternas ansvar för insamling. Eftersom förslagen inte är detaljstyrande så finns alla förutsättningar att utforma kostnadseffektiva system för insamling.

Leif Holmkvist