Annons: Fojo
Foto: Janne Næss.

Kulturministern: “Vita fläckar väldigt farligt för demokratin”

Stor intervju

Tanken att avgå slog aldrig Amanda Lind under den mediestorm hon hamnade i när hon för en månad sedan blev ny kultur- och demokratiminister. Tvärtom såg hon det som en möjlighet att lyfta fram sin politik. Nu pekar hon ut tre områden som behöver lösas för att rädda fria medier under mandatperioden.

Trots att hon hunnit med ett möte med statsminister Stefan Löfven innan vår intervju säger Sveriges nya kulturminister Amanda Lind att hon känner sig nyvaken. Hon tar emot oss på sitt tjänsterum, där Alice Bah Kuhnke tills alldeles nyligen arbetade. Konstverken är dock nya. De byts med jämna mellanrum och även om ministern får lämna önskemål om hur rummet ska utsmyckas så föredrar hon att bli överraskad.

Amanda Lind har varit kulturminister i närmare fyra veckor när vi träffas. Efter att det stormat både kring hennes åsikter om tidigare MP-minister Mehmet Kaplan, som fick lämna som minister efter samröre med den turkiska nyfascistiska gruppen Grå vargarna, och hennes frisyr har det nu börjar lugna ned sig kring henne som person. Hon tar stormen med ro.

– Det är inte så konstigt att en ny kulturminister väcker en del frågor. Jag tror att man de första veckorna fick ställa de frågor man hade, och jag fick möjlighet att förklara vad jag menade med det här inlägget. Nu har jag fått träffa en del personer från mina ansvarsområden och känner att jag fått en bra och konstruktiv dialog med flera aktörer. Jag ser verkligen fram emot att få fokusera på mina ansvarsområden och genomföra politik, säger hon.

Tänkte du någonsin att du tagit på dig för mycket när det stormade som värst under de där veckorna?

– Nej, det gjorde jag inte. Jag har varit partisekreterare för Miljöpartiet i ett antal år och har redan varit i tuffa situationer – även i media. Så det var ganska väntat att det skulle bli en debatt kring en ny kulturminister, säger hon och lägger till:

– Den medieuppmärksamhet som blir av att man kommer som nytt statsråd ger dels en möjlighet att presentera mig och mina prioriteringar, dels en möjlighet att prata sakfrågor. Även om det initialt är ett intresse för mig som person blir det också ett intresse för sakfrågorna. Det frågor jag har ansvar för berör väldigt många personer i vardagen och de är aktuella i samhällsdebatten, vilket såklart gör att det blir mer debatt, säger hon.

Många ställde sig undrande efter att statsministern presenterat Amanda Lind som ny kultur- och demokratiminister då hon var i det närmaste okänd inom kultur- och mediefrågor. Men själv säger hon att kulturfrågorna följt med henne länge. Innan hon klev upp på den nationella politiska scenen och blev partisekreterare för Miljöpartiet har hon varit kommunpolitiker i Härnösand. Som kommunalråd, och innan det ordförande i samhällsnämnden, har hon arbetat med kultur- och demokratifrågor, säger hon.

– Kulturfrågorna har hängt med hela tiden, men jag har också haft lokalt ansvar för demokrati, fritid och idrott, säger hon.

Amanda Lind ser tre huvudutmaningar för mediebranschen under den kommande mandatperioden. Dels tidningarnas växande problem med att få ihop finansieringen. Där betonar hon det nya mediestödet som kom på plats under förra mandatperioden som en del i lösningen.

– Med det försöker vi hitta en statlig modell för presstöd som ligger mer i tiden och som svarar mot en mer digital konsumtion av nyheter och tidningar, där färre prenumererar på papperstidningen samtidigt som det fortfarande finns ett sug efter den, säger hon.

Hon understryker att regeringen tillsammans Centerpartiet och Liberalerna i Januariavatalet kommit överens om att stärka mediestödet ytterligare. Hon framhåller det som kallas vita fläckar, alltså områden som saknar journalistisk bevakning som något som hon oroas över men som hon tror kommer avhjälpas med det nya mediestödet.

– Att det finns platser i landet som inte har någon lokal bevakning är skrämmande. Det är väldigt farligt för demokratin, för möjligheten till granskning av lokala makthavare och bevakning av vad som händer på plats. Så nu är vi överens om att vi ska stärka mediestödet ytterligare, vilket är bra. För mig kommer vara viktigt att sedan följa upp: Hur faller det här ut? Är det tillräckligt eller behöver vi göra mer?

Det nya presstödet har inte helt och hållet tagits emot med öppna armar. Konkurrensverket har sagt att det riskerar att stärka koncerner som expanderar till områden bara för att få stöd och Publicistklubben, TU och Journalistförbundet sågar de nya kvalitetskrav som ställs i stöden.

Kan det bli aktuellt att göra om detaljer i hur stödet är utformat med tanke på kritiken som kommit?

– Det finns inte på mitt bord just nu i alla fall. Det är ganska nyligen satt på plats och jag ser inte framför mig att vi den närmsta tiden ska göra justeringar i modellen. Nu handlar det om att vi ska göra förstärkningar av den och se hur den fungerar, säger Amanda Lind.

En annan fråga som Amanda Lind pekar ut som prioriterad under de kommande åren är public service, där det just nu pågår ett arbete med att ta fram ett nytt sändningstillstånd som ska börja gälla nästa år. Amanda Lind säger att det är viktigt att under arbete med sändningstillståndet tydliggöra oberoendet för public service, speciellt med tanke på den nya finansieringsmodell, där avgiften ersattes med en skatt, som infördes förra mandatperioden.

– Jag tycker att den nya finansieringen är bra. Den förra modellens legitimitet urholkades steg för steg. I arbetet med ett nytt sändningstillstånd menar jag är vår uppgift som politiker att visa att även om vi har en ny finansieringmodell så säkrar vi public service oberoende. Det har funnits en diskussion och lite rädsla kring det tidigare, säger hon.

Många tidningsaktörer vittnar om en ökad konkurrens från public service, som till viss del frångår tv och radio-mediet för att i stället presentera sina nyheter i text. Amanda Lind vill inte gå in på detaljer kring den frågan i nuläget.

– Detaljer i det arbetet måste jag få återkomma med så att man landar på ett bra sätt. Jag har fått uppfattningen att just den där gränsdragningen är något som diskuterats direkt med public service, där det också finns en förståelse för att det här måste hanteras på ett schysst sätt. Det blir något som de får hantera i sitt dagliga arbete, men man ska naturligtvis ha schyssta spelregler, säger hon.

Det är inget ni vill gå in och detaljstyra helt enkelt?

– I det här sändningstillståndet är det viktigt att man hittar en bra balans. Detaljstyrning ska vi passa oss för rent generellt. Men hela sändningstillståndet kommer innehålla olika delar och det utarbetats just nu. Jag får återkomma till de bitarna längre fram för de finns inte färdiga att presentera just nu.

Den tredje utmaningen för medierna som Amanda Lind ser framöver är den snabba förändringen som pågår.

– Hela branschen förändras väldigt fort. Det är en komplex situation vi är inne i nu, där ser jag också att min roll är att lyssna på branschen och följa och se vad vi i politiken behöver göra för att säkra de oberoende medierna, utan att vara inne i detaljfrågor såklart.

När Medievärlden bad mediebranschen att lista sina önskemål till den nya regeringen var sänkt digitalmoms den absolut högst prioriterade frågan. Även Amanda Lind framhåller den som en viktig reform framöver.

– Det gjordes ett jobb förra mandatperioden med att ta fram underlag för hur det ska kunna göras. Det är något som jag vill få på plats så snart som möjligt, säger hon.

Kan landets tidningsmakare räkna in en sänkt digitalmoms i sina budgetar nu?

– Det är naturligtvis så att vi måste lösa finansieringen först och återkomma med exakt tidpunkt för det här. Men det finns en samsyn i att vi behöver få till det, säger Amanda Lind.

En brännande het fråga är EU:s nya upphovsrättsdirektiv där branschens önskemål hamnat på kollisionskurs med flera politiska aktörer, Google och internetaktivister. Den nya lagen, som är tänkt att öka kraven på internetgiganterna, har också anklagats för att leda till införande av filter på internet, omöjliggöra länkande och att göra memes olagliga. Samtidigt som TU och Journalistförbundet, bland andra, ställt sig positiva till lagen, har Amanda Linds partikollegor i EU-parlamentet röstat nej.

Hamnar du i kläm mellan ditt partis ideologiska position och branschens önskemål i den här frågan?

– Det här är en pågående förhandling som jag inte ska kommentera. Utan nu får vi avvakta och se var det landar. Men som med alla sådana här frågor handlar det om att hitta en bra balans mellan att lösa de utmaningar som finns och samtidigt säkra korrekta villkor.

Den mediala maktkartan har ritats om den senaste tiden. Först sålde Bonnier TV4 till Telia, en affär som fler ministrar velat stoppa men som Amanda Lind inte vill kommentera innan Konkurrensverket sagt sitt, och sedan köpte Bonnier Mittmedia.

Vad tänkte du när du fick läsa att Bonnier köper Mittmedia?

– Det är inte min uppgift som statsråd att ha åsikter kring själva sakfrågan. Den ska granskas av Konkurrensverket som ska göra sin bedömning. Utan det som är mitt fokus och mitt ansvar är att vi har en fri, granskande lokaljournalistik som finns i hela landet. Och just Mittmedia täcker en stor del av Sveriges lokala redaktioner. Min uppgift är att de andra spelregelerna finns där. Sedan har jag förståelse för att det kan väcka frågor när det är en stor aktör som förvärvar en annan stor aktör, men det är det som Konkurrensverket ska pröva nu.

Amanda Lind säger att den tradition av en armlängds avstånd mellan redaktionerna och ägarna blir viktig när koncernena omfattar flera titlar.

– Vi har haft en sådan situation i Sverige ganska länge med en kocern som ägt flera olika medier, med flera olika färger på ledarredaktionerna. Det finns en tradition i Sverige av att ägaren har ett avstånd till och en respekt för det lokala redaktionsarbetet. Den traditionen förutsätter jag kommer finnas framgent också.