Olle Zachrison. Ekochef, Sveriges Radio Ekot. foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Ekots strategi inför terrorrättegången

I morgon börjar tingsrättsförhandlingarna mot Rakhmat Akilov, som misstänks för fjolårets terrordåd på Drottninggatan. Ekotchefen Olle Zachrison berättar om bevakningen – och vilka publicistiska bedömningar den kräver.

I slutet av januari väcktes åtal mot den terrormisstänkta Rakhmat Akilov. Då offentliggjordes också den 9 000 sidor långa brottsutredningen om dådet på Drottninggatan som inträffade den 7 april 2017. På Ekots redaktion har förberedelserna inför rättegången pågått sedan i höstas, men arbetet intensifierades i samband med att förundersökningen blev offentlig. Ett team om fem reportrar har arbetat med att fördjupa sig i olika delar av förundersökningen, berättar Olle Zachrison, chef och ansvarig utgivare på Ekot.

– Vi har delat upp arbetet i olika delar. Någon har fokuserat på förhören med Rakhmat Akilov, en annan på de som drabbades av händelseförloppet på Drottninggatan och en tredje har fördjupat sig i hans eventuella kontakter med andra IS-sympatisörer.

När rättegången i säkerhetssalen vid Stockholms tingsätt startar i morgon är Ekot på plats. Den väntas pågå i tre månader och nyhetsrapporteringen kommer att bli omfattande, enligt Olle Zachrison. Ekot kommer bland annat att ge uppdateringar i nyhetssändningar, direktrapportera på sajten, göra en rad olika direktsändningar samt speciella sammanfattningar av de viktigaste rättegångsdagarna till Studio Ett och i specialpodden ”Drottninggatanrättegången”.

– Målet med bevakningen är att alla som vill ska kunna följa och förstå rättegången i Sveriges Radio. Det handlar om ett dåd som krävt fem dödsoffer, många skadade och ännu fler drabbade. Ett dåd som är riktat mot hela Sverige. Ekot ska ge en fyllig och förklarande – men också värdig – bevakning av rättegången.

Hur då värdig?

– Inställningen är att vi ska sända mycket, men vår bedömning är att det inte är publicistiskt försvarligt att sända allt. Till exempel har vi beslutat att inte publicera namnen på alla de omkring 155 målsägande vars namn kommer att läsas upp i rätten.

Beslutet grundar sig delvis i de regler Sveriges Radio har att ta hänsyn till i sändningstillståndet.

– Där står bland annat att vi ska respektera enskilda individers privatliv och ta hänsyn till radions stora genomslagskraft. Då kan vi inte okommenterat sända ut allt.

Vilka andra pressetiska bedömningar ser du att ni kommer att behöva göra under rättegången?

– Vi har diskuterat en rad olika saker. Ett exempel är hur vi ska närma oss de personer som deltar i förhandlingarna – om vi ska intervjua målsäganden. Ett annat är att vi måste ta hänsyn till och respektera även den misstänktes privatliv i vissa delar. Det kan finnas integritetskänsliga uppgifter runt honom.

Det finns också andra utmaningar som inte är pressetiska, till exempel att rättegången kommer att ske på flera språk, bland annat även ryska. Och att det finns så olika förväntansbilder i Sveriges Radios stora publik.

– Vår publik är hela Sverige. Vissa förväntar sig att få höra allt om rättegången, medan andra har synpunkter på att vi rapporterar för mycket.

Hur hanterar ni det?

– Där måste vi göra vår egen publicistiska bedömning. Vi betraktar detta som en stor nyhetshändelse. Därför blir rapporteringen intensiv.

Olle Zachrison tycker att det, ur ett utgivarperspektiv, ska bli intressant att se hur de olika medierna väljer att rapportera och vilka utgivarbeslut som fattas.

– Jag har valt den här linjen, men de andra medierna kanske resonerar helt annorlunda. Jag tror att vi kan få en intressant efterföljande publicistisk debatt om hur medierna hanterat de här frågorna.

Samtidigt framhåller han att ett utgivarbeslut fattas utifrån det man känner till vid publiceringstillfället:

– Ett utgivarbeslut och en linje gäller bara tills man säger någonting annat. I takt med att nya omständigheter framkommer kan nya beslut komma att fattas.

I ett blogginlägg på sr.se skriver Olle Zachrison mer om hur han tänker kring bevakningen av rättegången.