VLT klandras för att ha föregripit rättens dom

PO-PON

Vestmanlands Läns Tidning (VLT) fälls för att ha brutit mot god publicistisk sed i rapporteringen kring ett misstänkt sexualbrott mot barn.

I slutet av augusti förra året publicerade VLT två artiklar, en webbartikel och en i papperstidningen, om ett misstänkt sexualbrott mot barn.

Artikeln hade rubriken ”Barn våldtogs och filmades”. I brödtexten angavs den misstänkte mannens ungefärliga ålder och bostadsort. Vidare beskrevs de brott han stod åtalad för. I en första version stod att den misstänkte ”har haft samlag och genomfört andra sexuella handlingar med en flicka yngre än 15 år”, ”har filmat och fotat” samt ”vid åtminstone ett av tillfällena har mannen även försett flickan med knark”. Mannen ska enligt tidningen också ”ha” förgripit sig på en flicka som är yngre än 10 år. Webbartikeln uppdaterades senare och formuleringen ändrades då till att den misstänkte ”ska ha” utfört handlingarna.

Artiklarna anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman av den misstänkte mannens advokat. Mannen ansåg sig ha blivit utpekad trots att hans namn inte framgick av artikeln. Dessutom menade han att VLT föregripit rättens bedömning och framställt honom som fälld för sexualbrotten. Den misstänkte mannen friades senare på flera punkter av tingsrätten vilket han i anmälan menar gör VLT:s agerande extra problematiskt. Publiceringen hade orsakat honom en oförsvarlig publicitetsskada.

Tidningens utgivare menade i sitt svar att publiceringen var motiverad, korrekt och inte bröt mot god publicistisk sed. Att tidningen skulle ha tagit ställning i skuldfrågan höll utgivaren inte med om, tvärtom hade man varit noga med att skriva att det handlade om misstankar.

Men PO håller inte med. Enligt PO:s bedömning framställer VLT i sin artikel de faktiska förhållandena som klarlagda, utan att redogöra för den tilltalades inställning till anklagelserna. Genom formuleringarna föregriper VLT rättens prövning, anser PO: ”Detta är inte tidningens uppgift, allra minst i en nyhetstext. Detta gäller inte minst vid allvarliga anklagelser, som sexualbrott mot barn”. Och även om webbartikeln senare förses med en mer nyanserad ingress anser PO att den publicistiska skadan som den ursprungliga webbartikeln orsakat anmälaren är så stor att tidningen bör klandras.

Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.