di-cover-ny

Betalmodeller – ”en renässans för det publicistiska innehållet”

I stort sett alla svenska dagstidningar har eller kommer att införa betalmodell under nästa år. Flera som tidigare inte trott på att ta betalt på nätet har svängt i frågan, visar Medievärldens genomlysning.

Fyra anledningar till att betalmodellerna nu (re)lanseras på bred front i Sverige är:

  • Den svaga utvecklingen för digitala reklamintäkter för nyhetsmedierna
  • Utländska framgångsexempel. Inte minst i Norge för Schibsteds och Amedias morgontidningar
  • Sajterna har en högre räckvidd och den finns en starkare digital kompetens på redaktionerna
  • Bland läsarna märks en ökad betalvilja och förståelse för att kvalitetsjournalistik kostar pengar

Martin Jönsson är redaktionell utvecklingschef på DN som nu har cirka 75 000 betalande heldigitala prenumeranter.

– Allt fler förstår att talet om kvalitetsjournalistikens överlevnad står och faller med den betalande relationen med läsarna. För DN är det uppenbart, även om annonsintäkterna är viktiga, att det självklart inte är de vi kommer att kunna leva på digitalt. Det är läsarrelationerna, säger han.

Hade det gått att göra det här för fem år sedan?

– Jag tror att när många försökte då hade de för höga priser, som inte var i synk med resten av internet. Dessutom var själva betalningsmodellen och registreringsprocessen mycket krångligare då. Sedan har det skett en utveckling av den digitala kvaliteten, det finns helt enkelt mer material att betala för nu. Sedan tror jag att debatten om journalistikens kris har påverkat, det har spridit sig en medvetenhet om att om man vill ha kvalificerad journalistik så är det rimligt att vara med och finansiera den på olika sätt.

Svenska Dagbladet nådde redan i november sitt årsmål på 40 000 heldigitala prenumeranter. Det innebär att 30 procent av tidningens prenumeranter har valt ett heldigitalt alternativ.

Stampen kommer att lansera betalmodeller på GP och lokatidningarna under 2017 och Stampen Medias vd Johanna Öberg räknar med att en ”betydande del av de digitala intäkterna” kommer att vara läsarintäkter inom en snar framtid.

Mittmedia är mitt i en utrullning av den nya betalmodellen som kommer att finnas på alla sajter under våren 2017, Mittmedias ledning har tidigare gått ut med att koncernen bytt strategi och att analysen nu går ut på att läsarintäkterna på sikt står för en majoritet av intäkterna.

HD-Sydsvenskan har precis lanserat sin nya betalmodell. Sydsvenskan hade tidigare en betalmodell som de kallade ett ”betaldraperi”, men den lades ned i början av 2016. HD har aldrig tidigare haft någon betalmodell på sajten.

– Det är ingen obsolet verksamhet vi ägnar oss åt. Det är en boom vad gäller läsarintresset. Sedan är det upp till oss att förvandla det till intäkter, säger Jenny Holmstedt som är konsumentintäktschef på HD-Sydsvenskan.

Norran kommer att relansera sin betalmodell under 2017. Chefredaktören Marcus Melinder tillhör dem som personligen svängt i sin uppfattning

– Jag har haft uppfattningen att det är omöjligt att ta betalt av privatkunder på nätet. Men jag har svängt, säger han.

Andreas Aspegren, digitalchef på Aftonbladet som nu har över 250 000 pluskunder, kan se flera fördelar med att läsarintäkterna ökar i betydelse digitalt:

– En direktrelation till läsaren är den bästa basen för en oberoende journalistik. Vid partnerskap och sponsring finns ju alltid en risk att journalistiken blir mindre oberoende. Dessutom blir man mindre känslig för konjunktursvängningar.

Anna Lindberg, publisher på Östgöta Media som lanserar sin betalmodell nästa år, lyfter en annan positiv aspekt:

– Det är också en renässans för det publicistiska innehållet. Resonemanget att alla är journalister bara för att de kan publicera sig i olika kanaler håller inte. Det är bara vi som gör det med kontinuitet, varje dag hela tiden. Sker det en olycka, är det ett kommunalråd som säger något dumt eller om en restaurang öppnar är vi där och rapporterar. Det är det ingen annan som gör. Och att det journalistiska arbetet är värt något skapar glädje och mod på redaktionen. Det är viktigt när vi under lång tid varit smittade av en dyster bild av vår framtid.

De som i dagsläget inte har eller planerar någon övergripande betalmodell är bland andra Hallpressen, Skånska Dagbladet, VF och Expressen.

Information om vilka betalmodeller de olika tidningarna valt, hur de jobbar med konvertering och siffror över utvecklingen finns i rapporten ”Digitala läsarintäkter 2016” som publicerades på Medievärlden Premium idag.