Pär Fagerströms sista vd-underskrift

Han har sett banbrytande projekt födas och tidningskoncerner dö. Och hanterat KPML(r) som pressekreterare åt Olof Palme. Nu har Pär Fagerström lämnat över till yngre krafter efter drygt 45 år i mediebranschen.

Vid årsskiftet lämnade Pär Fagerström jobbet som vd för GävleTidningar och Dalarnas Tidningar. Utan någon större sentimentalitet.

– Det är dags, det är lagom nu.

Medievärlden träffar honom några dagar före julafton. Bokhyllorna är rensade och skrivbordet tomt på kontoret i Gävle. I samma stad hade han ett av sina roligaste uppdrag konstaterar han när han minns tillbaka. Det var när han ledde Arbetarbladet för drygt 20 år sedan.

Tidningen var tidigt ute med layout på datorer. Två grafiker på annonsavdelningen satt och fnulade på inhyrda burkar. På eftermiddagarna kom en konsult cyklande förbi för att kolla hur det gick. (Hans namn var Jesper Kärrbrink och skulle sedan bli bland annat vd på Östersunds-Posten och Eniro.) När det strulade till sig ringde konsult Kärrbrink bara över till Apples huvudkontor i USA för att få hjälp.

– Så var det på den tiden.

Men något de inte kunde bistå med i Silicon Valley var den gordiska knuten att alla lokala teknikavtal skulle skrivas under centralt, vilket aldrig skedde.

– Då kom en kille som verkligen läst utvecklingsavtalet som alla hade skrivit under. Även Tidningsarbetsgivarna och Journalistförbundet. Och där stod att man fick driva projekt utanför teknikavtalet.

Så då blev det datoriserade layoutarbetet ett projekt. Som så vitt Pär Fagerström pågår fortfarande.
Sedan tog han över vd-skapet för Östra Småland/Nyheterna. Och gjorde samma resa som på Arbetarbladet. Men betydligt snabbare.

– Det som tog två år här gick på två månader i Småland.

De dåvarande ägarna, A-pressen, hade gett honom tre möjligheter:

• Snabbt förbättra tidningens resultat så att man, tillsammans med ett antal andra s-tidningar som ansågs tillhöra a-laget inom koncernen, kunde hitta nya ägare.

• Hitta nya ägare till tidningen på egen hand.

• Nerläggning.

Det första alternativet var inte sannolikt. Därför blev Pär Fagerström glad när Barometerns dåvarande vd Tomas Arvidsson, (deckarförfattare och tidigare vd för Östra Småland/Nyheterna) ringde och frågade om tidningen var till salu. Samtalen gick bra och till slut åkte Sydostpress dåvarande koncernchef Sven-Erik Söder till Stockholm för att underteckna kontraktet. Då satte A-pressens vd Thorbjörn Bååth klackarna i backen och stoppade allt.

– Vi hade ett samtal efteråt men någon vettigt förklaring fick jag inte, säger Pär Fagerström.

– Men nu är man där. I princip ser affären ut som den vi arbetade fram då som jag förstått det.

Samverkan är bra. Men inte till vilket pris som helst. På frågan om det kan bli aktuellt att Dalarnas Tidningar tar över konkurrenten Dala-Demokraten skakar Pär Fagerström på huvudet:

– Inte som det ser ut nu. I alla affärer av den typen har en viktig del varit nerläggningen av ett tryckeri. Och i Falun går inte det på grund av att vår anläggning där redan utnyttjas maximalt. Det finns helt enkelt inte plats för DD där.

Nyligen investerade MittMedia Print ett antal miljoner i Falun för att förlänga livstiden på anläggningen. I upp till tio år till ska den klara av att producera tidningar menar Pär Fagerström.
Så länge Dalarnas Tidningar var solitärer var frågan om ett köp av DD alltid mer eller mindre en aktuell fråga. Men inte nu längre:

– Vi har inte fokus på att hitta lokala synergier längre. Nu är det samverkan på det regionala planet vi jobbar med.

Pär Fagerström är inte känd för beslutsvånda. Och han ångrar inte heller några beslut han har tagit.

– Om man börjar göra det blir man till slut rädd för sig själv.

Det han kan ångra är dock att han inte tog vissa beslut tidigare:

Turerna kring Östra Småland gjorde att Pär Fagerström lämnade Kalmar. Och A-pressen. Av Sydostpress erbjöds han att ta över BLT med uppdraget att få stopp på tidningens stora upplagetapp. Först trodde ledningsgruppen att det berodde på de stora inkörningsproblemen i det nya tryckeriet. 

– Över 200 dagar med förseningar första året.

Men när man fått ordning på anläggningen och tidningarna började delas ut i tid syntes inte det på upplagekurvan. Den pekade neråt lika mycket som tidigare. Och journalistiken var det inte heller något fel på. Vad var problemet?

– Då kom upplagechefen Rune Persson och sa ”vi kaunske ska lissna på maaarknaden”, säger Pär Fagerström och försöker så gott det går härma blekingedialekten.

Det marknaden ville ha var en tidning i tabloidformat. Något ledningen för BLT märkte redan när en provtidning skickades ut till 500 läsare. Snacket började gå och redan innan beslutet om att byta format var klart började upplagan gå åt rätt håll igen.

– Av det kan man lära sig att när man fått syn på det verkliga problemet – då är det riktigt bråttom. För i regel har det dröjt innan man upptäckt det.

2005 tog Pär Fagerström över TU:s ordförandeklubba. Hans tillträde hade föregåtts av en turbulent period för den tidigare ordföranden, Bonnierdirektören Bengt Braun, som också satt i ledningen för det skandalomsusade finansbolaget Skandia.

Några år innan hade det blivit spänningar i styrelsens i samband med ett remissyttrande om TV4:s koncessionsvillkor. Från att ha varit inne på att de var ok under vissa villkor blev det nej under alla omständigheter. Allt för att knäppa Bonniers på fingrarna.

– Men jag är inte ens säker på att de visste att frågan var uppe i TU:s styrelse, säger Pär Fagerström.

Det var då inte heller många år sedan konflikten med Journalistförbundet där skillnaderna mellan landsortspress och storstadspress var en stor anledning till att det var svårt att komma i mål med förhandlingarna.

– Så jag var nog den bästa kompromisskandidaten. Jag kunde prata med alla och tillhörde varken det ena eller andra lägret.

Pär Fagerström öppnade under sina år som TU-ordförande för samgåendet med MIA och bildandet av Medieföretagen vilket innebar att arbetsgivarfrågorna flyttades dit.

Men när han ska beskriva sin insats är det inte de stora orden som gäller:

– Det är som socialdemokraterna i dag, TU behövde någon som jag, en färglös typ, som enade organisationen och fick den att titta framåt.

Pär Fagerström sticker inte under stol med sin politiska hemvist. Han är s-märkt och har så varit länge. Vilket inte var något problem att kombinera med att vara ordförande för en arbetsgivarorganisation.

– Att ha ordnade relationer på arbetsmarknaden är inte en höger – vänsterfråga.

Han tillhör inte den illröda falangen inom partiet. Politiskt står han den tidigare finansministern Kjell-Olof Feldt nära:

– En höger som vill slå ner och proletarisera arbetarna är livsfarlig. Men en vänster som tror på att kvadda arbetsmarknaden och att ta makten på det sättet är också på tok.

Under ett antal år var han en del av partiet. Bland annat som pressekreterare åt Olof Palme. Pär Fagerström skulle bland annat hålla koll på de fyra telefonlinjer som gick in till honom. Han beskriver därför tiden där som ”ett enda jävla långt telefonsamtal”.

Pär Fagerström var också rörelsen behjälplig med lite ”agitation”. Tillsammans med Enn Kokk benade han upp vad SKP och KPML(R) stod för och hur de skulle hanteras i olika situationer.

Olof Palme kommer också högt på listan över de personer som Pär Fagerström gillat att jobba med:

– Han var en mycket mångbottnad person.

För den som vill rekommenderar Pär Fagerström Henrik Berggrens Palmebiograf ”Underbara dagar framför oss”.

– Den gav en bra och nyanserad bild av honom. Och berättade en del nytt, även för mig.

På gillarlistan är också Bo Präntare, tidigare publisher på Arbetarbladet:

– A-pressen hade gått mycket bättre om han hade fått bestämma.

Sune Lundh, före detta vd på Värmlands Folkblad:

– Han är den som lurade in mig i TU-sammanhang. Det började med att han fick in mig i samköpsgruppen. Inget roligt grosshandlargöra tänkte jag. Men det var ju skoj. Sedermera blev jag ordförande i gruppen i tre år. Och upptäckte att det visst kunde vara roligt att köpa papper.

När Pär Fagerström nu slutar tar Petra Bjernulf över som vd för Dalarnas Tidningar och Tomas Grönberg Gävletidningar.

Tror du att du kan lämna dina tidningar?

– Det hoppas jag. Jag tycker själv att det är vedervärdigt när före detta chefer dyker upp igen för att berätta gamla minnen och säga hur dagens problem borde hanteras.

Men kanske kan han synas en del på kulturen i Dalarnas Tidningar.

– Sedan hoppas jag vara mer i huset på Öland också.