Annons: Mediedagen 2019

Trump vill starta ny global TV-kanal

Donald Trump menar att CNN ger en falsk bild av USA och vill starta en ny global TV-kanal för att ”visa världen vilka vi verkligen är, GREAT”.

Regeringsfinansierade Voice of America har redan enligt kritiker förvandlats till en propagandakanal för Trumps politik. CNN sprider över hela världen en orättvis och falsk bild av USA, twittrade Trump häromdagen. ”Något måste göras” fortsatte presidenten, som vill att den amerikanska regeringen startar en ny världsomspännande TV-kanal, ”för att visa världen vilka vi verkligen är, GREAT!”

Redan i dag ger den amerikanska regeringen stöd till åtskilliga nyhetsprogram, däribland Voice of America, skriver brittiska The Independent. VOA ingår i United States Agency for Global Media, som angetts som källa till fräna attacker med antisemitiska inslag mot miljardären och filantropen George Soros. The United States Agency for Global Media har en statlig finansierad budget på bortåt sju miljarder kronor, skriver Mother Jones. Därav används över 200 miljoner kronor till Office of Cuba Broadcasting. Samma organisation svarar också för Radio Free Asia, Voice of America and Middle East Broadcasting Networks, nyheter till över 100 länder, med bortåt 300 miljoner lyssnare.

Trump var länge missnöjd med United States Agency for Global Media (tidigare Broadcasting Board of Governors) som han anklagade för att inte stödja hans politik. I juni utnämnde han därför till ny chef den konservative filmaren Michael Pack, med nära band till Steve Bannon (de två har tidigare gjort två dokumentärfilmer tillsammans). ”Om Park blir chef för BBG fruktar kritiker att han kommer att förvandla Voice of America till en megafon för Trump”, skrev brittiska Guardian i juni, kort före utnämningen.

Vad står VOA för i dag? Jag gör ett besök på dess hemsida. I veckan har världens nyhetsmedier med fasa uppmärksammat att Trumps utkommenderade soldater vid gränsen mot Mexiko använt tårgas mot flyktingar, också mot barn. Voice of America har en annan version. Man citerar Department of Homeland Security, som beskriver det hela som en ”rutinoperation” mot en ”våldsam mobb” på tusen personer, ”i huvudsak manlig”, som ”kastade stenar på gränspolisen”. VOA konstaterar att den tårgas som använts, CS gas, betraktas som ett kemiskt vapen. The Chemical Weapons Convention från 1993, undertecknad också av USA, förbjuder all användning av CS-gasen i krig. ”Emellertid är användningen av tårgas helt laglig inom USA:s gränser”, konkluderar VOA.

Frågan som Bokmässan glömde

Yttrandefrihet var huvudtemat för årets bokmässa i Göteborg, som uppmärksammade att den svenska tryckfrihetsförordningen fyller 250 år. På tiotals seminarier och paneldiskussioner behandlades olika aspekter på yttrandefriheten här och internationellt. Men det kanske allra viktigaste kom mest i skymundan, yttrandefriheten i den accelererande mediekrisens Sverige.

Två mediekoncerner har stått i fokus på sistone, konkurshotade Stampen med sex dagstidningstitlar och Mittmedia som ger ut 28 tidningar. Skulle båda koncernerna i ett worst case-scenario inte kunna fortsätta med dagstidningsutgivning hamnar bortåt 1,5 miljoner läsare i medieskugga, utan tillgång till lokal nyhetsjournalistik.

I västra Skåne är läget bekymmersamt. Sydsvenskan/Bonniers köpte HD för två år sedan. Tiden efter sammanslagningen har varit kantad av nedskärningar. För några veckor sedan kom beskedet att 20 – 30 tjänster ytterligare kan försvinna i ett sparpaket 2017, sedan printintäkterna minskat med 15 procent.

Dagstidningarnas ekonomiska förutsättningar har möjliggjort stora lokala nyhetsredaktioner. I den digitala journalistiken är intäkterna väldigt mycket mindre och därmed också förutsättningarna för fördjupad och grävande journalistik.

Till det kommer att andra informatörer tar plats när den professionella journalistiken tvingas retirera. I en stad som Helsingborg är den kommunala informationsavdelningen sedan länge den största redaktionen, som har uppdraget att sälja kommunen genom positiva ”varumärkesförstärkande” nyheter, som ett slags skattebetald pr-avdelning för de lokala makthavarna. Att informationsavdelningen skulle granska eller ifrågasätta kommunala beslut är vad jag förstår fullständigt otänkbart.

Hur försvaras yttrandefrihet och åsiktsmångfald utifrån de nya förutsättningarna?

Under mitten av 1800-talet grundades många dagstidningar i Sverige samtidigt som folkskolan introducerades. Svenskarna lärde sig läsa, allt fler läste tidningar, demokratiska partier växte fram och steg för steg det demokratiska samhälle som vi länge tagit som något självklart. Mediernas roll i den utvecklingen kan inte underskattas.

Eller med medieprofessor Jesper Strömbecks ord på ett seminarium om ”Yttrandefrihet och press i en osäker tid”:

– Medierna är bärare av offentligheten och förvaltar yttrandefriheten.

När den professionella journalistiken retirerar i takt med papperstidningarnas tillbakagång innebär det att yttrandefrihet och demokrati hotas, inte minst i ett samhälle där de politiska partierna i dag bara har en bråkdel medlemmar jämfört med för en generation sedan. Fältet blir fritt för demagoger.

I den nya situationen blir det allt viktigare att Public Service kan behålla sina journalistiska resurser och sin publicistiska integritet, nationellt och i lokalsamhället.

Det finns också ett statligt demokratiansvar, menar jag, kanske genom nya stödformer för professionell journalistik, med syfte till att bevara eller skapa nätverk av kompetenta välbemannade redaktioner över landet.