Annons: Mediedagen 2019

Här finns mycket att inspireras av!

Nordisk tidningsdesign mår bättre än på många år. Det syntes tydligt när pristagarna i SND/S tävling presenterades. Bland bidragen finns det mycket att inspireras av. Medievärlden har plockat ut några exempel…

Den här texten borde ha skrivits tidigare. Men eftersom dygnet bara har 24 timmar hur man än vänder och vrider på klockan så kör blir det efter principen bättre sent än aldrig.

De nordiska tidningar ligger långt fram när det gäller design. Bland de bästa i världen till och med. Det anser juryn i SNDS tävling och stödjer sig bland annat på resultaten i den världsomspännande tävlingen.

Helsingin Sanomats framgångar har Medievärlden skrivit om tidigare. Här är några andra guldkorn i årets tävling:

Politiken gör alltid bra ifrån sig. Här är två bilageettor: 

Den här ettan berättar exakt hur liten plats en broiler har att leva på.

Den här kulturettan är en stor faktaruta om drottningen inför hennes 70-årsdag.

Svenska Dagbladet fick ett stort antal priser. Bland annat för det här uppslaget där t-banan används för att berätta hur den politiska kartan ser ut.

Pris fick SvD också för den här estetiska berättelsen om männens passion för att lägga kött på glöd. 

Svenskans uppslag om HQ-bankens trassliga affärer.

Jydske Vestkysten maffiga sida om hur ett vindkraftverk sätts på plats.

Gripande berättelse och dito bilder fungerar alltid. Även på en designjury.

Adresseavisens sportuppslag om hur man åker vattenskidor efter en roddbåt.

UNT:s etta från valdagen listar dagens göromål. 

Det delades ut tre AHA-priser. Alla värda att lyftas fram.

1. Helsingin Sanomat visade hur brett schaktet var som de instängda chilenska gruvarbetarna hissades upp i.

2. Sydsvenskans Malmö från A till Ö. Stadens hus och gator bildade bokstäverna. Och läsarna fastnade.

3. Politiken bytte ut loggan mot Tillykke på drottning Margreths 70-årsdag. Hoppas bara att de har tidningen på slottet.

Allt du vill veta om framtiden och lite till

Tidningarna blir tunnare. Plattorna blir fler. Presentationstekniken viktigare och grävjobben inlåsta. Det är några slutsatser i denna framtidsspaning.

På en dryg vecka avverkades SND/S, Ifra-Expo och TU:s branschdagar. Det blev ett antal intensiva dagar fullmatade med seminarier och många givande korridorsnack om vad som kommer att hända med mediebranschen. Utifrån dessa resonemang har jag kokat ner följande bild av hur svensk dagstidningsverklighet kan se ut om fem till tio år:

De flesta tidningar jobbar med relativt tunna och snabblästa pappersutgåvor måndag till torsdag och mer välmatade tidningar fredag till söndag. Stora läsargrupper uppskattar den här rytmen. Tidsbrist på vardagarna är det stora argumentet varför.

Flera orsaker ligger bakom tempoväxlingen:

• Bemanningen på redaktionerna har skurits ner ytterligare på grund av minskade intäkter.

• Antalet annonser har inte minskat – men formaten. Trenden med hänvisning till nätet som platsannonserna var tidigt ute med har spridit sig till fler marknader.

• Antalet prenumeranter på papperstidningen fortsätter sjunka.

• Stigande papperspriser när efterfrågan ökar i Indien och Kina samt även på grund av dyrare el och skogsråvara.

Stigande distributionskostnader har gjort att ett flertal tidningar infört olika former av zonutkörning. Bor prenumeranten i, eller nära centralorten, får man en daglig tidning, längre bort kan utdelningen slås samman en eller flera dagar i veckan. Vissa företag har valt att köra ut buntar till knutpunkter där prenumeranterna kan hämta sin tidning.

Andra tidningsföretag har mer eller mindre tvingat prenumeranter som bor på ett längre avstånd från utgivningsorten att gå över till läsplattor. Eftersom det inte skulle vara någon vinst ur distributionshänseende om inte alla flyttade över till digital läsning upplevde vissa, främst äldre läsare, det som att övergången skedde med väl bryska metoder. Men de vande sig. Och ett antal tidningschefer menar att de som valde att inte teckna sig för en e-prenumeration skulle man ändå förlorat i en nära framtid på grund av ”naturlig avgång…”

Det exklusiva materialet, till exempel krönikor, analyser och längre genomarbetade reportage och grävjobb, har i en allt högre utsträckning flyttat över till de digitala kanaler tidningarna har intäkter från. Där får också de papperstidningsläsare som vill ha mer läsning måndagar till torsdagar tillgång till detta. Speciellt gäller det byråproducerat in- och utrikesmaterial.

De kommersiella budskapen på betalsajterna är få men ofta inriktade på målgrupp. I läsplattorna är de mer förekommande och även mer generella.

Det digitala gratismaterialet är i stor utsträckning händelsenyheter och till exempel liverapportering från sporthändelser samt läsarproducerat innehåll. Annonsandelen på gratissajterna har vuxit betydligt.

Design blivit viktigare – och roligare – sedan läsplattorna slagit igenom. Även i papperstidningen, pådrivna av de ”wow-effekter” läsarna vant sig med efter läsning i Ipads och dess konkurrenter. Dessutom har bilderna fått ökad betydelse då berättandet i ännu högre grad bygger på visuella element när det gäller läsplattor. Och den knivskarpa bildåtergivningen i plattorna har ökat kraven, både på fotografer och kameraleverantörer.

Justeringar av verktyg och bättre komprimeringsmetoder har medfört att det blivit mer video i materialet för läsplattor. Fortfarande är det dock problem med längre filmer i 3D.

Analysavdelningarna i mediehusen har vuxit markant. De hjälper till att kartlägga läsarnas beteenden när det gäller såväl det redaktionella som kommersiella materialet. I princip alla större artikelserier och annonskampanjer utvärderas utifrån läsarstatistik. Inte minst från läsplattorna som automatiskt genererar och levererar dessa data. 

De flesta företag som äger både första- och andratidningen på en ort har gjort om den sistnämnda till en gratistidning som kommer tre gånger i veckan. En utveckling som fick fart när utfasningen av presstödet började. Den ökade räckvidden som andratidningen fått när den gått över till gratismodellen ger ökade annonsintäkter som i regel mer än väl kompenserar förlusten av prenumerationsintäkter.

Målgruppstänkande är nu något mediehusen jobbar aktivt med både redaktionellt och på marknadssidan. Såväl läsarundersökningar som egna utvärderingar används för att kontrollera att man arbetar åt rätt håll.

Tryckerierna jobbar i två riktningar. Dels strävar de efter att minska bemanningen. Såväl produktion som underhåll har automatiserats i hög utsträckning. Men samtidigt vill såväl försäljningsavdelningarna och redaktionerna jobba med allt mer avancerade lösningar både när det gäller tryckteknik som materialval. Både för att möta konkurrensen från tv och magasin men också de avancerade produkter tidningsföretagen själva gör för olika läsplattor.

Hur ser det då ut när alla dessa faktorer slås samman? Har förändringarna och utvecklingsarbetet gjort mediehusen lönsammare?

Inte speciellt. För även konkurrenterna har skruvat och justerat. Men i vissa koncerner har man skruvat ner vinstmålen till omkring fem procent över en konjunkturcykel med motiven att det är mer realistiskt, i nivå med företag i andra branscher samt ger de anställda mer arbetsro. Där man gjort det har i regel omsättningen ökat så att resultatet i kronor ofta ligger på samma nivå som innan, eller till och med högre.