Annons: Mediedagen 2019

Är Svenskan Qvibergs slutmål?

Kinnevik har bjudit ut svenska Metro till ett antal aktörer. Mats Qviberg blev den som nappade. Kommer han att stanna med den här affären?

50 miljoner kronor är en hel del pengar för en verksamhet vars affärsmodell passerat bäst före datum. När Schibsted klev in i Metro 2008 värderades den svenska verksamheten till en miljard kronor. Den norskägda mediekoncernen köpte då 35 procent av aktierna för 350 miljoner kronor. 2014 var samma aktiepost värd 22,75 miljoner kronor när den såldes tillbaka till huvudägarna. Vilket ger ett värde på hela bolaget på drygt 150 miljoner kronor för tre år sedan. Nu återstår alltså bara en tredjedel av det värdet.

Metro hade drygt 1,6 miljoner läsare varje dag när Schibsted blev delägare. I dag är antalet just under miljonen. Då motsvarade varje läsare ett aktievärde på 625 kronor, i dag är summan 52 kronor.

metrorackvidd

De senaste åren har Kinnevik jagat nya ägare till Metro. Och fått tummen ner av samtliga. Vilket säger något om vad de stora branschaktörerna tror om framtiden för den gröna gratistidningen. Läsningen av printprodukter, även gratisdistribuerade, går ner och annonseringen i dessa likaså.

Finns det en digital uppsida som kan försvara prislappen på 50 miljoner?

Segulah trodde på en sådan uppsida när bolaget köpte Mitt-i-tidningarna 2014 för 450 miljoner kronor och förvandlade en stabil vinstmaskin till en förlustaffär. Bland annat genom fokus på att utveckla den digitala affären för gratistidningen. För Mats Qviberg blev prislappen på Metro betydligt lägre. Men digital lönsamhet är lättare att säga än att uppnå.

Sedan i december äger han 25 procent av nyhetssajten Realtid som han betalade 4 miljoner kronor för. Kanske finns det möjlighet till en viss samordning där. Men Mats Qviberg har också pekats ut som möjlig delfinansiär av Stampen. Något han bekräftar för Svenska Dagbladet och inte stänger dörren för att det kan bli aktuellt igen.

Genom att slå samman Metro med Realtid och sannolikt även något annat medieföretag kanske Mats Qviberg räknar med att skapa en digital spelare som når de nivåer som krävs för att hitta lönsamhet.

Om det inte blir Stampen kanske Sydsvenskan som Bonnierledningen länge velat bli av med kan vara ett alternativ? Eller om han lyckas med det Mittmedias tidigare ledning inte klarade av. Att sy ihop en affär med Schibsted och ta över ägandet av Svenska Dagbladet?

Eller finns det andra motiv som driver finansmannen Mats Qviberg?

Kanske vill finansmannen helt enkelt få inflytande över ett antal mediekanaler. Kanske skaver behandlingen han fick i samband med HQ-affären.

Framtiden är här – igen

En av årets höjdpunkter för alla framtidsspanare har precis släppts. Schibsted Future Report innehåller många godsaker. Men också en nypa välbehövlig sälta från en matskribent.

Det är lätt att ryckas med av den framtids- och teknikoptimism som präglar Schibsteds årliga och i sedvanlig ordning mycket genomarbetade framtidsspaning. Årets Future Report som är den tredje i ordningen är uppdelad i tre spår; people, future och business och innehåller många intressanta kapitel. Samt inte minst ett antal sidor med prydligt och trevligt presenterade siffror och fakta. Som här och här:

featurereport

Ett avsnitt som många säkert kommer att sluka är Ingvild Næss tankar om privatliv kontra affärsverksamhet. Hon har titeln Schibsted Media Group Privacy Officer och skriver om hur det blir allt viktigare att vara transparent och öppen mot läsarna ju mer datadriven affärsverksamheten blir.

Listan över vad de senaste snackisarna verkligen handlar om och betyder lär också bli välläst. The Buzz kommer sannolikt att göra ett stort antal beslutsfattare lite mer uppdaterade om vilka trender som snart påverkar vilka beslut de måste ta. Och inte.

Hela rapporten genomsyras av teknikoptimism och utvecklingstilltro. Människorna på bild är unga, uppkopplade och urbaniserade. Det känns som om alla kommer att ha VR-hjälm på huvudet och 3D-printer på skrivbordet inom ett kvartal eller två. Nästan hela rapporten i alla fall. Mats-Eric Nilsson, före detta redaktionschef på Svenska Dagbladet och numera chefredaktör för magasinet Hunger, har skrivit om hur stora företag blivit för stora för sitt eget bästa.

Det är inte svårt att läsa det som ett (milt) ifrågasättande av Schibsteds egna verksamhet.

Det är svårt att läsa det utan att fundera över hur mediejättens högsta chefer reagerar på budskapet att storleken riskerar att bli en black om foten i framtiden.

Ska Aftonbladets kris drabba fler?

En signal om att Aftonbladet kanske måste minska sin personal syns i tidningens halvårssiffror. Frågan är hur hårt ledningen vågar gå fram utan att framtidshoppet Tillväxtmedier drabbas.

Upplagan sjunker för Aftonbladets papperstidning. Annonsintäkterna likaså. Intäkterna från nätet ligger stadigt. Inte minst på grund av att antalet användare av mobila enheter som surfar in ökat till 1,09 miljoner per vecka, ökningen motsvarar 189 procent på ett år. Det är papperstidningens kräftgång som är den stora orsaken till att resultatet minskat med 30 miljoner jämfört andra kvartalet i fjol.

I fredags berättade tidningens ledarduo, chefredaktör Jan Helin och vd Anna Settman att det kan komma att bli uppsägningar i höst. De ville inte säga hur många som kan drabbas. Men för att det ska bli rätsida på siffrorna måste det till rätt rejäla tag. Och sannolikt skulle de inte gå ut och förvarna om det bara rörde sig om ett 10-tal tjänster.

Frågan är vad ännu en (för omkring två år sedan försvann ett 100-tal tjänster från Aftonbladet) nedbemanning leder till. Hur mycket går det kapa utan att läsarna reagerar? Kommer ledningen att skruva på journalistiken för att försöka locka fler läsare? Kommer det att bli ännu mer hårdvinklade nyheter i framtiden? Ännu mer kittlande nyheter om kungligheter och kändisar? 

Schibsted som koncern går förhållandevis bra. Resultatet för andra kvartalet är ett plus på 683 miljoner norska kronor. Vilket motsvarar en tillväxt på 18 procent. Av intäkterna på 3 758 miljoner kom närmare 70 procent från den nordiska tidningsverksamheten. De går dock inte lika bra. Speciellt inte kvällstidningarna.

För att Aftonbladets marginal ska komma upp i den nivån krävs det hårda tag på utgiftssidan.

VG har tappat elva procent av sin upplaga under första halvåret. Och tio procent av sina printannonsintäkter. Men med hjälp av bland annat höjt lösnummerpris har tidningen lyckats behålla marginalen. Något som Aftonbladet alltså inte klarade av.

Svenska Dagbladet håller i princip ställningarna. Upplagan och annonsintäkter sjunker men det har gått kompensera med höjda priser för tidningen.

Tillväxtmedier är den svenska verksamhet som ökar mest. Andra kvartalet är omsättningen 246 miljoner svenska kronor och resultatet 29 miljoner. I nivå med Svenska Dagbladet som dock har en omsättning som är 50 miljoner kronor större. Tillväxtmedier har dessutom en tillväxt som ökat jämfört med samma period i fjol. Det har inte Svenska Dagbladet.

Men en viktig framgångsfaktor för Tillväxtmedier är trafikströmmarna på och från de stora sajterna Aftonbladet, Blocket och Sv.se. Schibsteds koncern-vd, Rolv Erik Ryssdal slår själv fast, bland annat i en intervju för Wan-Ifra, att det är just interagerandet mellan gamla och nya mediekanaler som är basen för den framtida tillväxten. 

Just därför går det inte beskära de gamla medierna för hårt och tror att de nya inte kommer att drabbas. Något som ledningen säkert är medveten om.

Koncernens viktigaste intäktskälla i Sverige är hur som helst Blocket/Bytbil. Intäkterna ökade med 11 procent jämfört med andra kvartalet 2010. Marginalen var med sina 109 miljoner under perioden överlägset störst (Aftonbladet 74 milj, SvD 28 milj och Tillväxtmedier 6 milj). Kanske en fingervisning om i vilken utsträckning mediehusen kommer ägna sig åt att göra (pappers)tidningar i framtiden.

 

 

Schibsted Tillväxtmedier består av Lendo, Suredo, Prisjakt, Tasteline, MiniMedia, E24, Jobb24, Destination.se, Resdagboken.se, Kundkraft, Elpriser.se, Mötesplatsen,  Tv.nu, Sport.nu, Se.nu och Webtraffic. Hitta.se ingår i Tillväxtmedier men redovisas i verksamhetsområdet Online rubrik