Annons: Mediedagen 2019

Är detta en parodi eller inte?

 

Ibland är jag osäker på vad det är jag läser. Är det ett snygghack, är det en parodi, eller är det ett otvetydigt bevis på att jag inte förstår elementär nyhetsvärdering?

Visst är det inte minst kvällstidningarnas uppdrag att blanda högt och lågt, men sedan när är det en nyhet att ett pizzabud inte kommer? Tja, kanske sedan i lördags. Då publicerade i alla fall Aftonbladet en artikelom en kille i Göteborg som inte fick sin pizza. Nu var det inte vilken pizza som helst utan en tröstpizza för att hans katt spytt och hans skor gått sönder. Kanske är det den samlade oturen som gör att detta får ett nyhetsvärde. Jag vet inte.

Kanske finns det en vacker demokratisk tanke från Aftonbladet i botten. Alla ska ha sina 15 minuter i rampljuset, därför får reportrarna ringa slumpmässigt utvald person och fråga om det hänt något, eller som i detta fall, inte hänt något.

Det kan också vara någon som hackat sig in på sajten och publicerat denna text där. Kan det hända SD-politiker att någon/några tar sig in och planterat oönskat material där kan det säkert hända Aftonbladet också.

Att det är en parodi skulle kunna vara ett alternativ. Men adressen ser ok ut och alla länkar går till rätt sidor vilket inte brukar vara fallet då.

En annan möjlighet är att detta verkligen är en verklig nyhet och att jag inte fattar någonting längre. Det sistnämnda är något mina barn varit inne på ett tag. Kanske har de rätt i alla fall…

En ödesfråga att lyfta fram

BLOGG Posten gör åter igen tummen ner för samdistribution av post och tidningar. Det kan alltså bli dags för politikerna att peka med hela handen.

För två år sedan testades i liten skala samdistribution i Värmland. Drygt 300 hushåll fick tidningar och post tidigt på morgonen. Men eftersom det inte går att ringa på hos folk i ottan för att be dem kvittera ut paket och andra värdeförsändelser blev det nödvändigt att köra en extra vända senare på dagen. Och därmed försvann all lönsamhet.

I våras var det dags igen. Ett större försök i Skellefteå. Där var det över 4 600 hushåll som berördes. Och bortsett från att vissa VK- och SvD-prenumeranter blev sura för att de fick sina morgontidningar en dag senare var det i princip bara glada miner. På skellefteåborna vill säga. Eftersom PostNord även här var tvungen att köra en extra vända med alla varor som köpts på nätet går det inte att få ekonomi på distributionsformen. Speciellt inte som den ska ske nattetid menar PostNord och öppnar därmed för att om tidningsprenumeranterna får sin tidning till elvakaffet i stället för till frukosten så skulle det kunna vara görligt ur ekonomisk synvinkel.

Att gå någon annan väg, som att till exempel bara köra ut paket tre dagar i veckan i stället för fem är inte tänkbart menar Posten. Då skulle alla e-handlare bli upprörda.

Vad de är rädda för är att dessa nätbutiker ska vända sig till andra distributörer. Och eftersom paket är den enda försändelseform som ökar samtidigt som till exempel volymen vanlig post minskar med närmare tio procent per år är det förståligt.

Men de borde också vara oroliga för att medieföretagen väljer andra bolag för distributionen. Till exempel har NTM och Tidningsbärarna samarbetsavtal med som enligt uppgift fungerar mycket väl. Dessutom leder den typen av avtal till att incitamenten att göra något åt printtidningens frekvens minskar rejält. För om buden ändå ska ut innebär varje prenumerationskrona ett tillskott.

Sedan borde det finnas en oro om att politikerna vill ha ett ord med i laget också. Om bara några månader ska Medieutredningen lägga fram sitt slutbetänkande. Fram tills nu har det kanske funnits en bild där, då det kommit signaler att projektet i Skellefteå gått bra, av att samdistributionsfrågan är på väg att lösas. Men när nu Posten åter slår bakut kanske utredningen gör ett omtag på den punkten.

För frågan om hur det ska gå med samdistributionen är en viktig pusselbit när tidningarna räknar på hur länge och hur långt de ska köra ut tidningar. Alla sätt som får ner utdelningskostnaderna förlänger printproduktens livslängd. Inte minst i glesbygden, där mobilnätet inte innehåller speciellt många G, är det fortfarande många som inte ser sajter och e-tidningar som ett alternativ när det gäller nyhetskonsumtion.

Om det går att sänka distributionskostnaderna med tio procent innebär det säkert för flera medieföretag lika mycket, om inte mer, som de effekter lägre digitalmoms eller slopande av reklamskatten skulle göra.

Läs mer om PostNords utvärdering av samdistributionsförsöket i Skellefteå på Medievärlden Premium: