Annons: Mediedagen 2019

Stampens problem långt ifrån över

BLOGG Att få Skatteverket att acceptera en förlust på 375 miljoner kronor var förhållandevis enkelt. Det svåra blir att övertyga nya finansiärer att det finns en framtid för Stampen.

Stampens goodwillvärden har sjunkit de senaste fem åren, dels på grund av några större nedskrivningar men också efter bland annat Promediaförsäljningen. 2011 var värdet 3 152 miljoner kronor. I 2015 års bokslut var summan nere på 1 533 miljoner kronor. Men det är fortfarande ett väldigt högt värde som borde minskas rejält då det bygger på uteblivna samordningsvinster från dyra affärer genomförda av tidigare ledning.

Goodwillvärdet är knappt nio gånger så stort som Stampens egna kapital på 171 miljoner kronor enligt 2015 års bokslut. Men över elva gånger så stort som koncernens egna kapital sista mars då det hade sjunkit till 135 miljoner kronor enligt den balansräkning som lämnades in till tingsrätten i samband med rekonstruktionsansökan.

Eventuella nya externa finansiärer måste alltså vara beredda att hantera den bokföringsbomb det höga goodwillvärdet medför. Men huvuduppgiften måste ändå vara att se till att koncernen har råd att skapa en långsiktigt hållbar verksamhet. Vilket innebär att skala ner antalet anställda till en nivå som intäkterna på lång sikt klarar av att bära. Hur stora dessa ingrepp kommer att bli vet ingen i dagsläget, men operationen ska utföras på en patient som i bästa fall kan sägas precis har läkt ihop sedan senaste gången kniven var framme.

Utan nytt externt kapital är det svårt att se att Stampen kommer att få någon rätsida på verksamheten. De externa finansiärerna behövs av flera orsaker. Men frågan är om pengarna är den viktigaste. Det handlar också om att:

• Föra in självförtroende i organisationen. De som satsar kapital i en verksamhet visar också att de tror på den. Det behövs nog externa röster som säger det till medarbetarna i Stampens alla bolag.

• Föra in kompetens i den högsta ledningen. Att Stampen sitter i den rävsax bolaget gör visar att det behövs förstärkningar där. Sannolikheten att Peter Hjörne får sitta kvar på ordförandestolen för eventuella nya finansiärer är nog minimal.

• Peka ut en väg för framtiden. Eventuella externa finansiärer går nog inte in i Stampen utan en tydlig vision om hur verksamheten ska bedrivas på ganska snar sikt.

Återstår då att hitta någon eller några med tillräckligt kapital som känner för att gå in i en printberoende verksamhet i en tid när kommunikation, marknadsföring och nyhetsförmedling allt mer bygger på en digital dito.

Samt att se hur övriga medieföretag med finansiella problem reagerar. Om Stampen nu slipper en skatteskuld på 375 miljoner kronor, varför kan inte vår skuld också avskrivas?

Mest läst i toppklass

VG visar vad som är mest läst på sajten på ett visuellt och fängslande sätt.

vgpres_0

Var 20:de sekund uppdateras mestlest.vg.no där de 25 mest lästa artiklarna på sajten just nu visas ut på ett visuellt sätt.

Det är lätt att fastna en stund och se om till exempel artikeln om ”Sjakk-sjefen reiste for 1,7 milljoner kronor i 2015” ska få mer läsare och därigenom också få större ruta och rubrik.

Ingen rök utan eld

Mittmedias vd Per Bowallius säger till Medievärlden att några planer på att kapa antalet anställda med 80 procent och göra titlarna till gratistidningar inte är aktuellt. Men samtidigt måste drastiska åtgärder till.
Som vd för Promedia räknade Per Bowallius på olika scenarier för koncernens framtid. Han kom då fram till att det ur ekonomisk synvinkel vore bäst att alla titlar konverterades till gratistidningar och gick ner rejält i frekvens. Samtidigt skulle organisationen halveras.

Det fanns också långt gångna planer på att göra om Länstidningen i Södertälje till en gratistidning. Men när tidningen fick presstöd i februari 2014 förpassades dessa planer till skrivbordslådan. Läs mer om det i Medievärlden Premiums intervju med Per Bowallius i januari i år.

Nu är Per Bowallius vd för Mittmedia där Promedia ingår sedan i december 2015.

Därför är det inte förvånande att koncernstyrelsen fått ett scenario där ledningen tagit ut svängarna. Rejält. Per Bowallius konstaterar i en intervju med Medievärlden att strategin är ogenomförbar av flera orsaker även om det vore så att ledningen ville gå den vägen. Inte minst då det skulle kräva ett eget kapital som koncernen inte har.

Det som DN kallar ”Plan B” är alltså för drastisk för att vara genomförbar som den presenterades för styrelsen. En konspiratoriskt lagd person skulle kanske fundera om det inte var så att dåvarande vd:n Thomas Petterssohn tog fram och spetsade till ”plan B” för att få gehör för sin ”plan A” som i princip var att fortsätta på den inslagna vägen med stort fokus på det digitala.

Per Bowallius säger också att en anledning till att ”plan B” inte går att genomföra är den skuld som tidningarna alltid har till sina prenumeranter som betalar in sina avgifter i förväg. Vilket dock skulle gå att runda med den helgtidning som tydligen planerades. En strategi som Mittmedias ledning funderade på redan i samband med det planerade övertagandet av Svenska Dagbladet. En av tankarna var då att göra Svenskan till gratistidning på vardagarna och bara ta betalt för helgtidningen. Vilket skulle hantera prenumerationsskulden.

Koncernens problem växer och det står klart att något drastiskt måste till om Per Bowallius utfästelse i det interna mejl som han skickade till alla medarbetare i samband med att han tog över vd-skapet ska bli verklighet. ”Våra ägare måste kunna lita på att vi klarar oss själva, utan kapitaltillskott, och att vi stabilt och uthålligt kan leverera resultat.”

2015 tappade koncernen 8 procent av annonsintäkterna, sämst gick det för print som tappade 11 procent. Den utvecklingen fortsatte första tertialen 2016.

Till detta ska läggas att det digitala lyft den tidigare ledningen strävade efter inte har blivit verklighet. ”Förra året kom 91 procent av våra intäkter från printrelaterade affärer, 6 procent var rena digitala intäkter, 2% semidigitalt och 1% radio,” skriver Per Bowallius i sitt mejl till medarbetarna.

Hans slutsats blir därför att: ”Det säger sig självt att varken vår kassa eller vår resultaträkning kan hållas uppe av förhoppningar om affärsmål som vi ännu inte ens kan se skymten av. Det pågående strategiarbetet ska därför ha stort fokus på att slå fast realistiska förväntningar på den digitala affären under en period då vi samtidigt strukturellt måste förändra nuvarande printaffär för att undvika risken för en ’tipping point’, alltså ett läge där obalansen i företagets finanser inte längre går att hantera.”

Förhoppningsvis har det inte gått så långt ännu. Men samtidigt finns tecken på att Mittmediatidningarnas varumärken har drabbats av de senaste årens förändringar.

Och även om ledningen var snabbt ute i de egna kanalerna och bemötte Dagens Nyheters text är det säkert många som tänker att ”ingen rök utan eld”. När Per Bowallius i såväl DN som i de egna tidningarna säger att det inte finns några beslut är det säkert många som tänker ”ännu”. Vilket kommer att öka avhoppen bland såväl prenumeranter som annonsörer.

För att inte erodera varumärkena ännu mer borde därför Per Bowallius och koncernordförande Jan Friedman nu snabbt gå ut med besked om vad som kommer att hända med koncernens tidningar de närmaste tre till fyra åren. För att behålla såväl läsarna som annonsörerna samt inte minst de anställdas förtroende.