Annons: Mediedagen 2019

Hur länge går det att hålla liv i papperstidningen?

Under våren har två tidningar lagts ned. Vad händer i höst? Kommer kvällstidningarnas papperseditioner att finnas över hela landet när nyårsraketerna avfyras?

I februari kom beskedet att Mittmedia lägger ner Dagbladet. Låg upplaga och låg betalningsgrad gjorde att det inte längre gick att hålla liv i verksamheten.

I april kom nästa nedläggningsbesked. EK-koncernen ingen möjlighet att få rätsida på Folkets ekonomi. Främst beroende på att antalet prenumeranter aldrig nått de nivåer som krävs för en hållbar verksamhet sedan tidningen gick ned till endagars.

Den tryckta dagstidningen är en mogen verksamhet. Det menade bland annat både Kalle Jungkvist, tidigare chefredaktör för Aftonbladet.se, nu rådgivare åt Schibsteds högsta ledning och Thomas Peterssohn, vd för Mittmedia på en konferens om digital disruption i media anordnad av Internationella handelshögskolan i Jönköping på Kungliga Biblioteket i Stockholm i förra veckan.

Deras budskap var tydligt. Det handlar inte om, utan när, papperstidningen kommer att gå i graven. (Sannolikt menar de en användarbetald papperstidning som når en betydande andel av läsarna i en avgränsad region.)

Nu gäller det att varje strategi ska utgå från hur affären ser ur när papperstidningen inte längre finns, menar Kalle Jungkvist. Frågan är hur länge det kommer att dröja innan hans skötebarn, Aftonbladet.se, är den enda kanal som kvällstidningen har kvar.

I veckan kom den senaste mediebyråbarometern. Den vittnar om ett annonstapp på 35 procent för kvällspressen hittills i år. Från redan låga nivåer.

Mediebyråbarometern bekräftar den bild som Kalle Jungkvist visade på seminariet.

2008 nådde Aftonbladets annonsintäkter i print sin höjdpunkt med 1 018 miljoner kronor. Nu har de halverats. Men de sammanlagda annonsintäkterna har ökat med 12 procent från samma tidpunkt.

Hur det går med upplagan vill inte tidningsledningen längre berätta. Sedan början av 2010 har Aftonbladet redovisat sina upplagesiffror i print och digitalt via ett månatligt score card. Men sedan i mars redovisas endast räckviddssiffror där.

Enligt Jörgen Konradsson, Aftonbladets COO, (Chief Operating Officer) beror det på att ”upplagemåttet inte har efterfrågats. Att revidera upplagan månad för månad kostade mycket, Vi har valt att lägga de pengarna på andra saker. Dessutom redovisar de flesta av de stora tidningarna inte sina upplagor längre”.

De sista upplagesiffrorna Aftonbladet gick ut med gällde för februari. Då var printupplagan 123 800. En bra siffra. Om det handlade om en tidning som kommer ut i säg Stockholm, Göteborg och Malmö. Men ska den distribueras ut över hela landet kan den inte ge ett positivt täckningsbidrag länge till om upplagan forsätter minska. Första kvartalet sjönk upplagan med 19 procent jämfört med samma period 2015. Håller den trenden i sig blir upplagan för helåret drygt 120 000. Och 2017 är den bara femsiffrig…

Sannolikt finns ett stort antal olönsamma exemplar redan i dag. Säg att upplagan ligger på 120 000 ex. Om 80 000 av dessa säljs i Stockholm, Göteborg och Malmö återstår 40 000 tidningar till övriga landet. Det är som om Barometern i Kalmar skulle distribuera sin upplaga från Smygehuk till Treriksröset. Det är svårt att se att det skulle vara en lönsam verksamhet.  

Ett tecken på att varken Aftonbladet eller Expressen bryr sig så mycket om papperstidningen längre är att Expressen nu sannolikt är den större av de två. Visserligen har de redovisat upplagan med helt olika metoder, men med en redovisad TS-upplaga på 164 600 för 2014 bör den Bonnierägda kvällstidningen nu leda över den Schibstedägda när det gäller tryckt upplaga. Men eftersom tätpositionen tillkommit genom att tappa minst, inte öka mest, har tronskiftet inte lanserats med pukor och trumpeter.

Snart är det nog dags för ett fullskaleexperiment för att se vad som händer med den digitala räckvidden när printeditionen läggs ner. I år ska Aftonbladet och Expressen förnya sitt kontrakt med Mittmedia Print om produktionen av respektive tidnings norrlandsupplaga. Kanske förlängs det. Kanske inte.

Det skulle inte förvåna mig om Aftonbladets publisher Jan Herlin och Expressens chefredaktör Thomas Mattsson samt vd Gunilla Herlitz redan börjat prata ihop sig om när det är dags att sluta med att köra ut papperstidningar till i alla fall delar av norra Sverige. Det går alltid att flyga upp ett antal buntar till de större städerna längs kusten. Men frågan är om det går ihop sig att distribuera till Dorotea, Vilhelmina, Storuman, Arjeplog, Jokkmokk eller Gällivare?

När ett sådant beslut blir verklighet kommer utvecklingen att följas med stor spänning av alla tidningsledningar. I vilken utsträckning kommer den digitala räckvidden att förändras?

Men print kommer att leva ett antal år till. Det tror även Mittmedias vd Thomas Peterssohn. Även om annonsintäkterna från print fortsätter att krympa är de enligt hans prognoser större än de digitala intäkterna 2018. Drygt 100 miljoner kronor större till och med.