Annons: Mediedagen 2019

Så gör en riktig utgivare

BLOGG Helahälsingland körde rejält i diket när det gäller publiceringen av EU-migranter. Men den pudel som ansvarig utgivare Tomas Froms gör är ett föredöme.

Publiceringen var ett haveri. Ur alla synvinklar. Polisen kom med felaktiga uppgifter som tidningen inte kollade. Dessutom fick texterna en stor spridning i riksmedierna, vilket chefredaktör Tomas Froms beklagade i en intervju med Medievärlden.

Nu har han också gått ut i de egna kanalerna och beklagat det inträffade. Och den pudeln är det många ansvarig utgivare som bör läsa två gånger.

Det sker säkert varje dag på varje redaktion av någon storlek att en reporter inte ringer det där extra kollsamtalet utan litar på källan. Och skriver utan att reflektera över om det är sant eller relevant. Nu var det ena eller det andra i det aktuella fallet. Polisen lämnade felaktiga uppgifter och även om de varit korrekta är det a, inte olagligt att tigga och b, inte mer än drygt 200 kronor per dag som en EU-migrant räknat på att de samlar in sex dagar per vecka.

Rent principiellt tror jag att det som hände hos Helahälsingland kunde ha hänt på fler, för att inte säga de flesta, redaktioner. Att någon publicerar en text utan att ha kollat och tänkt efter. Och att det är mer tur än skicklighet att det inte blev som för Helahälsingland. (Tur att det inte handlade om en så känslig fråga som EU-migranter som tigger pengar.)

Tomas Froms erkänner oförblommerat att det blev fel. Men han betonar också att det inte är reporterns fel utan tar på sig hela ansvaret. 

Han lär säkert inte göra om misstaget. Och förhoppningsvis inser reportrar och utgivare även på andra redaktioner att det kunde ha varit dem och där det handlat om. Och bemödar sig därför om att ringa det där extra samtalet och ställa den där kritiska frågan. Både till intervjuobjektet och till texten.  

Frågorna SvD och Mittmedia måste hantera

BLOGG Kommer sammanslagningen av Mittmedia och Svenska Dagbladet att ta mer energi än den ger? Och vilka fler koncerner kommer att hoppa på tåget? Flera tidningsledningar följer nu fusionens framskridande med stort intresse.

Gårdagens besked att Schibsted och Mittmedia planerar att slå samman sina dagstidningar kom inte som en överraskning för Medievärlden Premiums abonnenter. För sju månader sedan skrev vi där om att det fanns långt gångna planer på ett samarbete mellan Sveriges största mediekoncerner, bland andra Mittmedia och Schibsted. 

Men den segdragna uppdelningen av Liberala Tidningar har gjort att det mer framåtblickande strukturarbetet med ett nytt stort samarbete mellan Sveriges mediekoncerner lagts på is. Tills nu.

Det har förts diskussioner mellan fler koncerner än bara Schibsted och Mittmedia. Men övriga har av olika orsaker valt att tacka nej. I alla fall i nuläget. Men sannolikt väntar fler strukturaffärer runt hörnet om/när fusionen mellan Svenska Dagbladet och Mittmedia är genomförd. Hur processen sköts och slutresultatet kommer säkert att nagelfaras i stort sett alla dagstidningsföretags styrelserum.

Några av frågorna som måste hanteras:

• Hur ska den nya styrelsen se ut? Hur mycket inflytande kommer Schibsted att ha? Och hur mycket vill de ha? En fingervisning kommer när koncernens högsta ledning presenteras. Handlar affären för Schibsteds del om att göra sig av med ett problem (SvD) för att koncentrera sig på det som ger intäkter (Aftonbladet och rubrikannonser till exempel)?

• Hur ska den nya verkställande ledningen se ut? Rimligen finns här möjligheter att spara in på ett antal chefstjänster. 

• Vilken plattform vinner? Båda företagen har lagt ner stora resurser på att utveckla nya digitala plattformar. Men bara en kan överleva fusionen. En gissning är att Mittmedia skrotar sin för att gå över till Schibsteds nya koncernverktyg. Dels för att det ger möjligheter att ansluta sig till betal- och inloggningssystemet SPiD, dels för att det är hos Schibsted som de stora utvecklingsresurserna finns.

• Gynnas den digitala utvecklingen? Riskerar allt arbete som krävs för att slå samman verksamheterna ta tid och kraft från att jobba med att hitta nya onlineaffärer? För en utomstående betraktare så verkar det finnas en samsyn på både vad som är de stora utmaningarna och lösningarna för de båda medieföretagen. Men vad kommer att hända när kulturerna verkligen ska smälta samman? 

• Vad kommer att hända med printprodukterna? Delar respektive ledning samma syn där. Mittmedia har tydligt deklarerat att nyhetsdistribution på papper är en mogen verksamhet som de inte kommer att lägga något på att utveckla. Svenskans ledning har tvärtom värnat, om än i försiktiga ordalag, sin traditionstyngda papperstidning. Chefredaktör Fredric Karén har till och med i en intervju med Medievärlden Premium menat att det nu kan vara dags för en översyn av printversionen.

• Vad kommer att hända med presstödet. Det uppskattade rörelseresultatet, EBITDA, var för 2014 för den nya koncernen omkring 150 miljoner kronor. Samtidigt så får koncernen sammanlagt 75 miljoner i presstöd. Varav Svenska Dagbladet får 47,9 miljoner. När presstödet förändras, förändras också förutsättningarna i grunden för ett antal av tidningarna i den nya koncernen. Inte minst den Stockholmsbaserade.  

 • Ska Svenskan flytta till Mittmedia eller tvärt om? I dag håller tidningen till i Schibstedhuset i centrala Stockholm. Men måste den göra det? Anser ledningen för det nya bolaget att det kan finnas billigare och mer ändamålsenliga lokaler någon annanstans? Eller flyttar Mittmedia sina centrala funktioner dit?

• Hur långtgående ska samarbetet bli? Kanske blir läsarna de verkliga vinnarna av fusionen. Om Mittmedias läsare till exempel får tillgång till Svenskans vassa näringslivsjournalistik måste det bli jubel i hela södra Norrland. Och med utvalt material från Mittmedias alla tidningar kan Svenska Dagbladet börja göra skäl för namnet och inte bara vara en angelägenhet för de mer välbeställda delarna av Stockholmsregionen. Dessutom kommer profiler som Göran Greider och Tove Lifvendahl, om planerna går i lås, att jobba för samma företags bästa. Bara det kan ge upphov till spännande effekter.

Resultatet av dessa, och ett antal andra konsekvenser av, fusionen kommer säkert att påverka i vilken grad som övriga tidningsföretag vill ge sig in i leken. Går det för tufft till drar säkert några öronen åt sig. Men händer det för litet tycker andra att det inte är någon poäng att engagera sig.