Annons: Mediedagen 2019

Vilken tidning blir nästa Folket?

Frekvensförändringen var inte ett nedläggningsbesked. Även om många av Folkets läsare trodde det. Men nu är tidningen snart historia i alla fall. Kommer det att gå bättre för nästa tidning som tar steget?

I dag kom det dystra beskedet. Efter 110 år läggs Folket ner, efter en lång och utdragen kamp mot vikande annons- och prenumerationsintäkter.

Första steget togs 2012 när utgivningen gick från sex dagar i veckan till en dag i veckan. Förhoppningen var att tidningen skulle ha en upplaga på 3 000 ex men när den nu är nere på 2 000 ex och trenden är vikande beslutade styrelsen att nu får det vara nog.

Frågan om frekvensneddragning finns på flera tidningsledningars bord i dagsläget. Även om inte läget är lika akut för dessa som det var för Folket för tre år sedan. Steget att lämna sexdagarsutgivningen togs när upplagan var nere på 4 100 ex efter ett tapp på närmare 13 procent. Då hade tidningen levt nära smärtgränsen under ett antal år.

Beskedet att gå ner i utgivningstakt var inte ett nedläggningsbeslut. Även om många Eskilstunabor uppfattade det så. När Folkets chefredaktör Marie Hillblom och hennes två kollegor var ute för att marknadsföra tidningen med olika aktiviteter så mötte de ofta förvånade reaktioner: ”Va, finns ni fortfarande? Jag trodde Folket var nedlagt sedan länge.”

Därför kan det, för de som eventuellt planerar att gå ner i utgivningstakt, vara läge att fundera över ett antal frågor:

• Ska frågan skyndas på för att minska risken för för drastiska åtgärder? Att ta steget innan läget är desperat ger större handlingsutrymme. Möjligheten att ha en redaktion som är något större än absolut minimal och resurser till marknadsföring så att förändringen kommuniceras med minimal skada för varumärket till exempel.

• Finns det andra alternativ? Folkets ledning funderade till exempel i ett tidigare skede på att göra tidningen till en gratistidning. Eller flytta opinionsmaterialet till en annan tidning som i till exempel Sundsvall för att bevara åtminstone något av mångfalden som två tidningar på en ort innebär. 

• Är åtgärden bara konstgjord andning? Känns kalkylen mer än lovligt skakig kanske det är lika bra att göra det oundvikliga.

Sedan finns det all anledning för dagspressföretagen generellt att fundera på hur de ska undvika att Folkets öde blir deras på sikt. 

• Vad kommer att hända när förstatidningen på en ort går ner i utgivningstakt? Hur kommer det att påverka räckvidden för såväl den tryckta som den digitala produkten och därigenom annonsaffären?  

• Och den stora ödesfrågan – hur kommer det att påverka samhället om/när det inte längre finns ett lokalt massmedium som hanteras av en ansvarig utgivare och publicist.