Annons: Mediedagen 2019

Därför gör jag samma misstag igen

Invektiven haglade över Medievärlden början av december. En text om lögnerna i SD:s argumentation fick ett antal kommentatorer att gå till intensiv motattack.

Hur många ilskna mejl och kommentarer med invektiv som texten ”SD:s lögner – och svaren alla journalister bör ha koll på” genererade har jag inte räknat samman. Men de är långt över hundra och droppar fortfarande in.

Eftersom jag är vit, man och rätt så ordentligt medelålders slipper jag mycket av de påhopp som yngre, kvinnor och personer med invandrarbakgrund drabbas av. Men den dynga som runnit ner i mejlboxen räcker för att ge en bild av vad som händer dem.

När det small till och alla anonyma aktörer började vräka ur sig dynga sa jag till mig själv att jag inte skulle ta åt mig. Att det bevisligen var en kampanj från ett antal personer, vilket lätt gick att bevisa då de skickade in kommentarer och frågade varför andra kommentatorer ”blivit censurerade” (deras språkbruk – jag vet skillnaden mellan censur och publicistisk linje). Det trots att ingen kommentar blivit bortplockad. Bara inte publicerad. 

Men visst tar det. Det vore en lögn att förneka det. Varje skitmejl är ett nålstick. Och varje uppmaning att ta debatten – som om de skickade dessa mejl gav intryck av att vilja lyssna på argument, en grundförutsättning för att det ska bli en debatt och inte två monologer med stadigt stigande röstläge – ett moment som fick mig att tappa fokus och energi från det dagliga arbetet.

När stormen började bedarra tänkte jag igenom det som hänt. Och kom fram till att det var en påfrestande upplevelse. Men. Om den skulle leda till att jag inte skrev om den här typen av frågor nästa gång det blev aktuellt så skulle skitspridarna vinna. Oavsett om de fått vräka ut sig på Medievärldens sajt eller inte. 

Så därför gör jag det igen.

I går publicerade ETC en uppföljning till de undersökningar som var grunden till min text. I en 32-sidig bilaga som finns att läsa här går journalisten Johan Ehrenberg och ekonomen Sten Ljunggren igenom ”siffror, fakta och jämförelser runt frågan om invandring, jobb och framtiden. Siffror och argument som varje människa bör känna till.” 

Där punkteras ännu en gång påståenden från flyktingfobikerna. Några exempel:

• Det är falskt att påstå att ökad invandring begränsar tillväxten.

• Det är falskt att påstå att ökad invandring ger högre arbetslöshet.

• Det är falskt att påstå att ökad invandring begränsar reallöneökningarna.

• Det är falskt att påstå att ökad invandring ger ökade budgetproblem.

• Det är falskt att skylla skolans problem på invandring.

• Det är falskt att påstå att ökad invandring ökar otryggheten.

• Det är falskt att påstå att ökad invandring innebär sämre jämställdhet.

Min enda invändning mot innehållet i bilagan är utgångspunkten i ekonomiska argument. Det finns inga skäl i världen att neka en person i en utsatt situation hjälp. Tycker jag. Inte ens om det kostar en slant. Med detta har jag kanske öppnat för ännu en skitflod. Men kommer det en sådan hoppas jag att den stärker mig i övertygelsen att jag gjort rätt.