Annons: Mediedagen 2019

SVT:s dubbla haveri

SD:s partiledare Jimmie Åkesson fick fabulera fritt i SVT i går kväll. Något som bland annat Dagens ETC kan leda i bevis. Frågan är varför kanalledningen inte reagerade på hans uttalanden.

Den 19 januari var det premiär för SVT:s nya satsning ”Nyfiken på”. Där lättar landets partiledare på sina hjärtan ivrigt påhejade av terapeuten och läkaren Poul Perris. Först ut var vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt.

Han berättade om sin uppväxt. Hur han hade sett Göteborgs överklass spotta och sparka på arbetarna när de i tunna ytterkläder gick till hårda men underbetalda jobb på fabriker där giftmolnen låg tunga och glödande järn flöt fritt på golvet.

Nej. Så var det inte. Det var ett ganska harmlöst program utan några större överraskningar. Men hur hade SVT hanterat situationen om Vänsterpartiets ledare påstått sig ha upplevt en sådan barndom?

I går fick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson berätta för tv-tittarna att hotfulla invandrargäng som han mötte under uppväxten präglat hans syn på invandringen. Han berättar om ett polariserat samhälle med många invandrare. Men den bilden delar inte alla.

Dagens ETC har pratat med Jimmie Åkessons lärare. Hon hävdar att det knappast fanns någon invandrare överhuvudtaget i området. Enligt SCB:s statistik var nettoinvandringen i Sölvesborg under början av 1980-talet ett 10-tal personer per år. Vid mitten av decenniet ökade siffran till ett 100-tal per år då det anlände ett antal flyktingar från Ceausescus Rumänien.

Jimmie Åkesson hävdade också i gårdagens program att han inte visste något om SD:s nazistiska rötter eller kände till partiets kopplingar till den tidens rasistiska element.

Hampus Brynolf, i dag strategichef på Intellecta Corporate och den som utvecklat åsiktskartan twittercensus, menar att det är en ren lögn. Han gick på gymnasiet samtidigt med den blivande SD-ledaren:

– Estetiken och retoriken i mitten av 90-talet var rätt tydlig. Att han var rasist och hade rasistiska åsikter var helt uppenbart för mig och dem jag umgicks med, säger han till Dagens ETC.

Den frågestund med två statsvetare som avslutade programmet kan knappast säga balansera Jimmie Åkessons påståenden. Där hade det funnits alla chanser att titta närmare på dessa. 

Det är inte första gången politiker ljuger i tv. Knappast sista heller. Men gårdagens sändning var inspelad i förväg så ledningen har haft alla chanser att titta på det i förväg. Och källkritiskt granska hans påståenden samt på något sätt bemöta dem.

Dessutom visar det på ett tydligt behov av att terapeuter kompletteras med journalister när det skall göras tv om kontroversiella frågor eller med kontroversiella personer. Samt väcker frågan vad  SVT hade gjort om Jonas Sjöstedts hävdat att hans pappa blivit bildligt och bokstavligen utsugen av en obönhörlig arbetsgivare.

Läs också: Lisa Bjurwald ”Rösten som SVT glömde”
 

Fira ; i dag

Det är inte alla skiljetecken som har en egen dag. Men det har semikolonet. Och den dagen är i dag.

Den italienska formgivaren och typografen Aldo Manuzio tog fram semikolonet 1494. Han dog den 6 februari 1515. Och därför firas det av många ansedda som lite småsnobbiga skiljetecknet just i dag. Det skriver Språktidningen.

Men ; är också populärt. När Språktidningen i höstas hade en omröstning bland sina läsare vann semikolonet klart med 23 procent av rösterna. Två kom tankstrecket med 19 procent.

Mittmedia blev först – vem kommer sedan?

Det kom inte som en blixt från en klar himmel. Mittmedias besked om att koncernens tidningar kommer att tryckas dagtid har varit på gång länge. Vilket blir nästa mediehus som går ut med den här typen av planer?

Det är inte osannolikt att den 3 februari 2014 kommer att markeras som en milstolpe i den svenska dagspressens historia. Det var då som det första medieföretaget signalerade att de släpper något som ansetts vara en nyckelfunktion för tidningen, nyhetsförmedlingen.

Men det finns en klar logik bakom Mittmedias beslut att övergå till att trycka dagtid. Den tryckta tidningen ska anpassas till de målgrupper som mest vill ha den. Tiden när den tryckta tidningen anpassades till hur tongivande redaktörer ville ha den är förbi.

Målet är att ta betalt för journalistiken. Inte hur den distribueras. Det är därför koncernens betalmodell får premiär på Allehanda Media den här månaden. Innan sommaren ska alla Mittmedias dagstidnings sajter gå över till att ta betalt för sitt digitala innehåll.

De anställda på företagen inom Mittmedia har hört talas om tidigarelagd tryckstart i ett par år. Medievärldens läsare har också kunnat följa utvecklingen då koncernledningen varit förhållandevis öppna om hur de ser på framtiden. Läs mer här:

Men det går inte komma från att det är våghalsigt projekt som inleds. 

Det är en sak att i en undersökning säga att det går bra om tidningen inte innehåller de senaste nyheterna utan mer förhandsreportage och efterhandsrapportering. Men nöjer sig läsarna med det i längden? De som i Mittmedias undersökningar uppgett att det viktiga är att det ligger något i brevlådan varje morgon, inte att det som finns där är så uppdaterad som det bara går, har de verkligen känt efter?

Hur kommer annonsörerna reagera när de ser att printprodukten anpassas allt mer efter vad åldersgrupperna 55 + vill ha? Räckviddssiffrorna har i ett antal år pekat på att yngre målgrupper i en ökande utsträckning nås via andra kanaler. Men nu blir det påtagligt även i själva papperstidningen. Sannolikt kommer det inte att leda till fler annonsörer i print. Men hur många färre blir det? Och hur påverkar bortfallet sista raden i bokslutet? 

Det är några frågor som det inte finns några svar på ännu. Men de kommer när Mittmedia gjort verklighet av planerna. Och övriga mediehus följer utan tvekan utvecklingen på tidningsmarknaden mellan Dalälven i söder och Saluån i norr, ytan motsvarar en dryg fjärdedel av landet, med spänd förväntan.

Vissa skakar på huvudet och menar att Mittmedia drar undan fötterna för sig själva. Andra att de är modiga och klarsynta och gör det som måste göras i god tid.

Men frågan är också om alla har råd att vänta på ett definitivt svar från Mittmedia hur detta fullskaleexperiment har gått innan de själva gör något liknande.

Den undersökning som Medievärlden Premium kunde presentera i rapporten Vägval Print pekade entydigt på att det i många mediehus finns tankar på att både gå ner i frekvens och minska på distributionsområdet de närmaste åren.

Läs också Stefan Meleskos analys Tryckeriernas framtid på Medievärlden Premium.