Annons: Mediedagen 2019

Är Sean Banan på rymmen?

Kan det vara så att tidningarna i Sundsvall avslöjat vad många länge misstänkt? Eller är det något två illvillig ettanredigerare vill säga?

Vad jag undrar om förstasidesredigerarna på Sundsvalls bägge morgontidningar såg någon koppling mellan respektive största nyhet och dragarbild när de filade på torsdagens tidning.

Jag gjorde det. Det är bara att erkänna.

Fakta i fallet är att Sean Banan uppträdde på ett köpcentrum i Sundsvall och att bägge tidningarna var där. Och att de såg ut så här i obeskuret skick:

Lätt hänt att det blir rätt fel

Det kan räcka med att öppna dörren till skåpbilen så är hela varumärket förstört. Här hittar du några exempel på hur destruktiv reklam kan bli. Om den hamnar på fel plats.

Sannolikt hade inte Starbucks pr-avdelning kollat hur långa dörrarna var på den nya skåpbilen. Och absolut inte sett vilken effekt en öppen dörr får på budskapet…

Vissa gånger är det vinkeln som gör det. De flesta som ser den här utomhusaffischen för musikalen Les Miserables reagerar nog inte. Men. De som står så att Jack Nicholsons galna ansikte från The Shining passar in perfekt drar nog på mungipan.

Vill du se fler misstag när det gäller reklamplaceringar – klicka här.

 

Gräv – mer än bara gubbslemsdebatt

Årets gräv är över. Två dygn som innehöll mer än bara en rejäl portion gubbslem. Här en sammanfattning i punktform.

Årets debacle. Måste ändå utan tvekan fredagskvällens Late Night Show vara. I efterhand lätt att konstatera att det var ett grandiost feltänk. Samt att rubriken ”Gränser & gränslöshet” var en stor ironi.

Årets tal. Höll Kommunalarbetarens Matilda Uusijärvi Ek som prisades för sitt gräv om den dolda ojämställdheten. Och mitt i glädjen passade på att markera mot grabbigheten på Gräv.

Årets varmaste applåd. Fick Hannes Råstam för sin guldspadebelönade bok om Fallet Thomas Quick. Även om alla i salen inte delar hans åsikter i allt så höll nog alla med när prisutdelaren Janne Josefsson utbrast i: ”Om han ändå vore här!”

Årets mest förväntade spade. Gick till Ekots Daniel Öhman och Bo Göran Bodin för Saudiaffären. De har haft ett år på sig att fundera på var priset ska stå. 

Årets trend. Tacka. Till exempel redigerare & föräldrar. Men också tipsare, källor och andra utomstående som medverkat till att gräven blivit verklighet. I år var det inte bara alla snälla, kloka, vackra och inspirerande chefer som fick rosor från scenen.

Årets framträdande. Gjorde utan tvekan GT:s chefredaktör Frida Boisen. Hon sjöng en operaaria som lägger ribban på vääääldigt hög nivå för VK:s Ingvar Näslund då nästa års Grävfest blir i Umeå.

Årets förlorare. Hans Larsson, chefredaktör på Dagens Arbete. Tidningen hade chans två chanser att guldspaden i tidskriftsklassen men det gick sig inte. Röstchock och en ren skandal kallade han det och skulle gå ut ur föreningen. Men med ett stort leende som talade om att han inte tog det så allvarligt trots allt.

Årets champagne: Slut.

Årets tips. Alla grävare som har småbarn – se till att ha bra mor- och farföräldrar. Och tänk på att det inte är nödvändigt med ansvarsutkrävande även i privatlivet. Från seminariet att leva med grävare.

Årets knep. Om man ska intervjua till exempel Carl ”Tvålen” Bildt som kategoriskt och konsekvent vägrar att svara rakt och enkelt på besvärliga frågor träna med ett rollspel innan. Utse någon som ska vara så omöjlig som det bara går för att hitta osynliga svagheter i frågeställningarna. Från seminariet Konsten att intervjua Carl Bildt vers 2.0 med Björn Häger.

Årets jobbigaste. Betlehem Isaak, Dawit Isaaks dotter som medverkade i debatten ”När kommer Dawit Isaak hem?” Hon klarade till slut inte av att hålla tårarna borta efter att ha pratat intensivt om hennes pappas situation och hur mediernas agerande påverkar den. Och skulle kanske inte ha medverkat alls.