Annons: Mediedagen 2019

Fallgroparna med gemensam form

Flera mediekoncerner satsar på ett gemensamt formspråk och effektivare redigering för sina dagstidningar. Det kan leda både rätt och fel.

Promedia gör det fullt ut. Nu är det i princip bara loggorna som skiljer formmässigt mellan NA, VLT och LT. Snart är även Norrtelje Tidning och Nynäshamns Posten där. 

Riktigt så långt går inte tidningarna i NTM-koncernen men till hösten ska de få ett mer enhetligt utseende. 

De 17 tidningarna i Mittmedia-koncernen går också mot en mer enhetligt form. Läs mer om det här.

Hallpressen ska också effektivisera sin redigering betydligt. Läs mer här. 

Skånemedia bestämde sig i maj för att ta steget. Hur det gick på Kristianstadsbladet, Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda kan du läsa här.

Printredigerarna rationaliseras bort i samma takt som upplagorna och lönsamheten sjunker. För att optimera affären (har du inte lärt dig uttrycket så gör det – annars kan man lätt känna sig utanför nu) måste det effektiviseras.

Det lokala materialet görs fortfarande ut lokalt. Men i allt högre grad av reportrar som skriver in text i färdiga mallar med en typografimall som i mycket liknar övriga tidningar i koncernen. Sidor flera tidningar delar på, till exempel in- och utrikes eller featuresidor, redigeras centralt.

Som före detta redigerare känns detta givetvis riktigt trist. Och kanske kan den anonyma tillvaron som många redigerare för vara en delförklaring till varför ledningarna nu tycker att yrkesgruppen inte längre behövs i samma utsträckning. Det är lätt att glömma bort att en begåvad redigering kan vara skillnaden mellan om ett knäck blir en snackis eller inte. Men att tidningen delar form och typografi är på intet sätt dödsstöten för det. Något som bland annat bevisats på Trelleborgs Allehanda som fått flera fina utmärkelser – både nationellt och internationellt.

Frågan är också hur mycket läsarna bryr sig. Gör det så mycket om ”min tidning” har delvis samma innehåll och ser ut som tidningen som kommer ut på andra sidan kommungränsen? Eller att det inte är redigerare som satt rubriken? Resultatet behöver inte bli förödande för tidningarna. Bland annat om:

• Reportrarna regelbundet trimmas i konsten att sätta rubriker och hålla efter sina egna texter. Samt att arbetet med att färdigställa sidan inte går ut (för mycket) över reporterjobbet.

• Nattchef och kvarvarande redigerare får utrymme att lägga ner tid och energi på ettan samt de viktigaste uppslagen. Inte bara vara en sista (och mest teknisk) kontrollinstans innan sidan skickas till tryckeriet. 

• Form och presentation fortfarande är något tidningarna jobbar med. Även när det gäller print. För även om en välredigerad tidning kanske inte ökar upplagan så kan en sådan minska tappet. Och en uselt utgjord tidning påskynda flykten av prenumeranter.

• Tidningar som finns i samma region hålls isär formmässigt så långt det bara går. Det måste vara en tydlig skillnad på Gefle Dagblad och Arbetarbladet i tidningsstället.

Visst går det att spara in på redigeringen. Men för ledningens fortsatta rykte och företagets fortsatta överlevnad bör de frigjorda resurserna sättas in där det är sagt. Att stärka mediehusets digitala närvaro. Att utveckla journalistiken i alla kanaler. Blir det så kan säkert både läsare och personal acceptera att deras tidning ser ut som den gör.

Men går besparingarna till vinstutdelningar till ägarna eller för att klara avbetalningar på banklån kan det bli andra reaktioner. Från både de som jobbar på medieföretaget och de som ska köpa dess produkter.