Annons: Mediedagen 2019

3 000 orsaker till att prenumeranter tvekar

Kampen fortsätter om vad som ska ligga på Stockholmarnas frukostbord. Ska mer lokala nyheter eller en utökad ekonomibevakning vinna? Kanske svaret är: den som tar minst betalt.

Det finns över 850 000 frukostbord att kämpa om i Storstockholm. I dag finns det DN på 24 procent av dessa. Svenska Dagbladet på 14 procent. Båda tidningarna hoppas på att fler ska spilla marmelad på deras förstasidor. Vilket inte borde vara en omöjlighet med tanke på dagens relativt sett låga hushållstäckning.

Dagens Nyheter kommer inom någon månad med en stor satsning på Stockholmsnyheter. Vilket, om de lyckas, fyller ett stort behov. 

Svenska Dagbladet väljer en annan linje. Där är tanken att en utökad ekonomibevakning som tar avstamp i den omgjorda Näringsliv ska vara det som lockar till sig nya läsare.

Frågan är i vilken utsträckning innehållet styr valet av tidning. Sannolikt är det få som väljer utifrån nivån på utrikesbevakningen eller antalet blåljusrapporter. Inte heller åsikterna från respektive tidnings krönikörer eller ledarskribenter (förlåt Lisa) påverkar prenumerationssiffrorna nämnvärt. Skulle jag tro.

Enligt min, högst ovetenskapliga, undersökning är det frågan om hur mycket rabatt det går att krama ur säljarna som avgör. Av mina bekanta här i Stockholm, som inte är i tidningsbranschen själva vill säga, är det så.

2991 (DN) eller 3140 (SvD) kronor för en orabatterad helårsprenumeration är mycket pengar. Det tycker i alla fall min omgivning. Därför sitter de tysta när telefonsäljarna ringer och väntar på att de få ett ännu bättre erbjudande. Och det får de.

Därmed inte sagt att det är fel att putsa på såväl form som innehåll. Men frågan är vad läsarna väljer när tidningen kostar lika mycket som fyra månaders resor med SL.

Kanske lösningen är bättre tidning – till ett lägre pris. Hur nu det ska gå ihop.