Annons: Mediedagen 2019

Ska Aftonbladets kris drabba fler?

En signal om att Aftonbladet kanske måste minska sin personal syns i tidningens halvårssiffror. Frågan är hur hårt ledningen vågar gå fram utan att framtidshoppet Tillväxtmedier drabbas.

Upplagan sjunker för Aftonbladets papperstidning. Annonsintäkterna likaså. Intäkterna från nätet ligger stadigt. Inte minst på grund av att antalet användare av mobila enheter som surfar in ökat till 1,09 miljoner per vecka, ökningen motsvarar 189 procent på ett år. Det är papperstidningens kräftgång som är den stora orsaken till att resultatet minskat med 30 miljoner jämfört andra kvartalet i fjol.

I fredags berättade tidningens ledarduo, chefredaktör Jan Helin och vd Anna Settman att det kan komma att bli uppsägningar i höst. De ville inte säga hur många som kan drabbas. Men för att det ska bli rätsida på siffrorna måste det till rätt rejäla tag. Och sannolikt skulle de inte gå ut och förvarna om det bara rörde sig om ett 10-tal tjänster.

Frågan är vad ännu en (för omkring två år sedan försvann ett 100-tal tjänster från Aftonbladet) nedbemanning leder till. Hur mycket går det kapa utan att läsarna reagerar? Kommer ledningen att skruva på journalistiken för att försöka locka fler läsare? Kommer det att bli ännu mer hårdvinklade nyheter i framtiden? Ännu mer kittlande nyheter om kungligheter och kändisar? 

Schibsted som koncern går förhållandevis bra. Resultatet för andra kvartalet är ett plus på 683 miljoner norska kronor. Vilket motsvarar en tillväxt på 18 procent. Av intäkterna på 3 758 miljoner kom närmare 70 procent från den nordiska tidningsverksamheten. De går dock inte lika bra. Speciellt inte kvällstidningarna.

För att Aftonbladets marginal ska komma upp i den nivån krävs det hårda tag på utgiftssidan.

VG har tappat elva procent av sin upplaga under första halvåret. Och tio procent av sina printannonsintäkter. Men med hjälp av bland annat höjt lösnummerpris har tidningen lyckats behålla marginalen. Något som Aftonbladet alltså inte klarade av.

Svenska Dagbladet håller i princip ställningarna. Upplagan och annonsintäkter sjunker men det har gått kompensera med höjda priser för tidningen.

Tillväxtmedier är den svenska verksamhet som ökar mest. Andra kvartalet är omsättningen 246 miljoner svenska kronor och resultatet 29 miljoner. I nivå med Svenska Dagbladet som dock har en omsättning som är 50 miljoner kronor större. Tillväxtmedier har dessutom en tillväxt som ökat jämfört med samma period i fjol. Det har inte Svenska Dagbladet.

Men en viktig framgångsfaktor för Tillväxtmedier är trafikströmmarna på och från de stora sajterna Aftonbladet, Blocket och Sv.se. Schibsteds koncern-vd, Rolv Erik Ryssdal slår själv fast, bland annat i en intervju för Wan-Ifra, att det är just interagerandet mellan gamla och nya mediekanaler som är basen för den framtida tillväxten. 

Just därför går det inte beskära de gamla medierna för hårt och tror att de nya inte kommer att drabbas. Något som ledningen säkert är medveten om.

Koncernens viktigaste intäktskälla i Sverige är hur som helst Blocket/Bytbil. Intäkterna ökade med 11 procent jämfört med andra kvartalet 2010. Marginalen var med sina 109 miljoner under perioden överlägset störst (Aftonbladet 74 milj, SvD 28 milj och Tillväxtmedier 6 milj). Kanske en fingervisning om i vilken utsträckning mediehusen kommer ägna sig åt att göra (pappers)tidningar i framtiden.

 

 

Schibsted Tillväxtmedier består av Lendo, Suredo, Prisjakt, Tasteline, MiniMedia, E24, Jobb24, Destination.se, Resdagboken.se, Kundkraft, Elpriser.se, Mötesplatsen,  Tv.nu, Sport.nu, Se.nu och Webtraffic. Hitta.se ingår i Tillväxtmedier men redovisas i verksamhetsområdet Online rubrik