Annons: Mediedagen 2019

Varför är det så svårt att erkänna att det gick åt helvete?

Nilsongate är inte över. Inte så länge Expressens chefredaktör Thomas Mattssson vägrar erkänna att det var ett felbeslut att publicera krönikan. Något som skulle få honom att växa i mina ögon.

Kör man i diket är det bara att se till att komma upp på vägen igen. Tacka för eventuell bärgarhjälp och ta det lite lugnare i kurvan nästa gång. Att sitta kvar bakom ratten och envist hävda att man fortfarande är på vägen samt att det inte är några problem är bara löjligt.

Tyvärr har många tidningschefer en tendens att inte låtsas om att de hamnat i diket. Det är som att de tycker det är genant att erkänna att det blev fel. Fast alla ser det. 

Att Expressens chefredaktör Thomas Mattsson eller hans tf Per-Anders Broberg inte vågar säga som det är: Att det var ett misstag att publicera Ulf Nilsons krönika är synd. För i mina ögon är det största beviset på styrka och ryggrad att man kan stå för att det blivit galet. Att det gick för fort. Att man ångrar det och ska göra vad som går för att det inte ska upprepas.

Så mycket bättre det är för varumärket än till exempel den här ledaren i Eskilstuna-Kuriren som menar att det är plågsamt att läsa Thomas Mattssons svar på våra frågor.

Det finns så vitt jag vet ingen som är ofelbar. Inte ens någon av de som har orden ansvarig utgivare på sina visitkort. Och det tror jag deras respektive läsekrets är kapabla att ta.