Annons: Mediedagen 2019

Varför är svensk dagspress uträknad 2025?

Trendspanaren Ross Dawson har räknat ut när dagspressen i sin nuvarande form inte längre kommer att vara något att räkna med i land efter land. I USA sker det 2017, i Sverige 2025. Men frågan är om han inte gjort det lite för lätt för sig.

Enligt Ross Dawsons teorier ska alla riktiga papperskramare bege sig till Mongoliet eller Argentina. Där kommer dagstidningarna ha kvar sin betydelse längst, fram till 2040 ungefär.

I USA kommer det att gå betydligt fortare tror han. Redan om sju år ska dagspressen vara helt marginaliserad där. I Norge och Finland kommer det att ske vid nästa decenniumskifte. I Danmark om ytterligare tre år. Svensk dagspress fortsätter att spela en roll i två år till, till 2025. På Island klarar de sig till 2027.

Så stora är tydligen skillnaderna i Norden.
Såväl globala som regionala faktorer ligger bakom Dawsons uträkningar. Bland de förstnämnda finns bland annat utvecklingen av mobiltelefoner, pekdatorer och digitalt papper men även förändrade beteenden hos annonsörerna.

På det nationella planet handlar det bland annat om tekniska faktorer som kapaciteten på nätet, ekonomiska faktorer som allmänt välstånd och tillväxt och branschfaktorer som förhållandet mellan annons- och upplageintäkter samt hur distributionsstrukturen ser ut.

Även andra faktorer som demografiska förändringar, i vilken mån staten lägger sig i medieindustrins tillvaro, både när det gäller innehåll (censur) och ekonomi (stöd), samt läsarnas agerande när det gäller till exempel det relativa intresset i lokala respektive internationella nyheter samt viljan att betala för dessa.

På hans sajt finns hela listan av faktorer:

Där finns också en del beska kommentarer till uträkningarna. Flera slår ner på att han bland annat inte tagit med mer känslomässiga faktorer som viljan att hålla i en pappersprodukt.

Jag är överhuvudtaget skeptisk till dessa uträkningar. Som redan nämnts, varför tappar norsk dagspress i sin nuvarande form sin position hela fem år tidigare än svensk? Och om jag tolkat hans resonemang rätt har han helt missat en mycket viktig faktor:

Att tidningarna förstått att tillvaron förändrar sig och därför jobbar som illrar för att också förändra sig.