Annons: Mediedagen 2019

Medieveckan: Gota räknar på Östran

Medievärldens veckobrev innehåller en summering av veckans händelser och skickas varje fredag vid lunch.

Östran får nya ägare

Östrans vd Karin Mattsson råkade skicka i väg ett förslag på hennes nya kontrakt till alla anställda. Där stod det att tidningen var till salu och att hon skulle sluta. Medievärlden kom fram till att Gota Media var den logiska köparen sedan Herenco av allt att döma backat ur affären. Gotas vd Bennie Ohlsson bekräftade dagen därpå.

Lyckad start för Feministiskt Perspektiv

För exakt en vecka sedan lanserades sajten där den kommande nyhetstidningen Feministiskt Perspektiv skulle samla in namn på betalande prenumeranter. Målet var 1 500 stycken. Det var uppnått redan efter fem dagar.

Hildebrandt lämnar krigen

Aftonbladets erfarna krigsreporter Johanne Hildebrandt slutar bevaka oroshärdar för tidningen beroende på bristande back-up från redaktionen. Dilsa Demirbag-Sten undrar varför Hildebrandts nyhetsartiklar inte publiceras och spekulerar i att en anledning kan vara att det är ”primadonnan Jan Guillous känsliga nerver som inte får retas”. Chefredaktör Jan Helin tillbakavisar anklagelser om censur.

Fångar på Facebook

Medievärldens nya krönikör, Ulrika K Engström, berättar om vardagen för kinesiska yttrandefrihetskämpar. Trots husarrest kan de vara ute på Facebook. Samtidigt publicerade Reportrar utan gränser sitt pressfrihetsindex. I samband med det krävde organisationen att fredspristagaren Liu Xiaobo ska friges. 

De vann tidskriftspriserna

Avundsjukt, men utan att vara missunnsamma, konstaterar Medievärlden att Dagens Media utsågs till årets digitala tidskrift. En intervju med chefredaktör Fredrik Svedjetun här, och alla pristagare här.

 

Både upp och ner

Senaste mediebyråbarometern visar på att valet gav en rejäl skjuts. Till exempel ökade landsortspressen 33 procent i september jämfört med samma månad i fjol. De danska dagstidningarna fortsätter att tappa upplaga i snabb takt.


Fler nyheter och diskussioner

PON fäller Norrbottens-Kuriren för en artikelkommentar där en omskriven familj i Vojakkala beskrivs som ”ohyra”.

Smakannonser får snart premiär i England.

Medierna bättre på att beskriva SD än de som deras politik riktar sig mot skiver Axel Andén. Här tar han upp faran att bevaka främlingsfientliga rörelser utan en egen och stabil värdegrund.

16 i fjol, närmare 50 i år. Redaktionsledardagarna lockar fler deltagare.

Metro ökar omsättningen och går nu med vinst.

Sverige och EU är skyldiga att använda alla tillgängliga medel för att hjälpa Dawit Isaak visar en rättslig analys.

Sveriges Annonsörer gör en light-version av ”the Office”.

Resume skriver om att DN anklags för olagliga reklammejl.

Kvällspostens förre chef, Staffan Erfors, ska bli redaktionschef på tidningen S. Facket är öppet kritiskt till rekryteringen skriver Dagens Media.

 

Klickraket

Många klick blev det när Medievärlden publicerade ett fiktivt redaktionsmöte på DN efter det omskrivna reportaget om livet i en vindsvåning publicerades i Bostad.

 

Mediefolk

Hans Sternlund blev årets lokalredaktör och Andreas Lovén fick årets Nära-pris på Närakonferensen i Örebro. Medievärldens Caroline Thorén är på plats.

De får stipendium från Bildleverantörernas förening.

Per Agerman tar över sajten Realtid.se.

Gunnar Svensson ny chefredaktör på Sydöstran.

Jonas Klint lämnar Karlskoga Tidning.

Lars Adaktusson slutar på TV8.

Fler mediefolk i spalten till höger.

Nästa Medievecka:

26 – 27 oktober, Internetdagarna.

26 oktober, premiär för 24UNT, läs mer här.

27 oktober, Mobile Marketing 2010

Varför har de då köpt en Ipad?

Exakt varför de har investerat i en Ipad är oklart. Men en tredjedel av alla Ipadägare har aldrig laddat ner en app enligt en färsk undersökning i USA. (Uppdaterad: fel i undersökningen)

Uppdaterad: Det var fel siffra i Nielsens undersökning, Det var 9 procent som aldrig laddat ner en applikation.)

Enligt undersökningen, gjord av företaget Nielsen, har 32 procent av Ipadägarna aldrig laddat ner en applikation.

Studien är gjord på 5 000 ägare till olika läsplattor, 452 av dessa hade en Ipad.

63 procent hade tagit hem olika former av betalappar. Av dessa var 62 procent spelappar, 54 procent var e-böcker i någon form, 50 procent musikappar, shopping och nyheter var lika stora med 45 procent.

Skumt beslut av finska Yle

Det finska nyhetsankaret Kimmo Wilska har fått sparken. Han låtsades drick öl i tv som en knorr i samband med inslag om alkoholservering.

VF:s redaktionschef Daniel Nordström skriver om händelsen på sin blogg och jag kan bara instämma i hans slutsats:

Den som inte ser den grymt roliga humorn i det hela är det faktiskt rent synd om.

Kimmo Wilska borde inte ha sparkats. Han borde ha fått löneförhöjning.

Därför är det logiskt att Gota köper Östran

Att Östran har letat nya ägare och nytt kapital har varit känt länge. Nu kan förhandlingarna vara nära att landa. Och det kan knappast vara några andra än Gota Media som är intresserade.

Ett tag var Herenco huvudkandidaten för Östra Smålands ägare. Har de tappat intresse för affären kan det knappas finnas några andra spekulanter än värsta konkurrenten Barometern och Gota Media.

Enligt uppgift till Medievärlden ska Gota, mot sekretess, under sommaren ha fått full insyn i Östrans affärer.

En affär mellan dessa parter skulle vara logisk på många plan. Det innebär att trycket av Östran/Nyheterna flyttas till Karlskrona. Därifrån går tidningsbilar redan till Kalmar och Oskarshamn. Det innebär också att Östran inte behöver fundera på investeringar i en ny tryckpress i stället för den rätt ålderstigna maskin man gör tidningar på i dagsläget.

En affär skulle också göra det möjligt att rationalisera bort ett antal anställda genom att slå samman till exempel administration och annonsproduktion. Något Gota redan har gjort i Karlskrona.

Östran har brottats med dåliga resultat under flera år och inte riktigt fått rätsida på problemen. Trots ett intensivt arbete av bland annat vd Karin Mattsson. 2009 gick tidningen back med sex miljoner. Någon vinst för i år räknar ledningen inte heller med.

Att ägarna känner att läget är mer än svårt är naturligt. Kanske är det därför man utsett advokat Tommy Lindgren som ny ordförande för ägarbolaget. Han har dokumenterad vana att hantera ägarbyten för företag i kris.

Snön faller – och nyhetsnivån med den

Nu är det höst. Snart är det vinter. Då snöar det. En nyhet tycker vissa.

Nu har det inte hänt något. Det var min första reflektion när jag såg Expressens löp i morse. ”SENASTE NYTT I NATT Nyheterna, reportagen och kommentarerna”.

Sedan såg jag tidningen och förstod att det var så. För när man drar på en sådan fundamental ickenyhet som att vintern närmar sig och att det kommer snö vad det lider då skakar jag bara  på huvudet. I och för sig är nyhetsvärdering en svår konst. Men varför inte dra på att talibanerna tagit på sig ansvaret för vägbomben i Afghanistan som tog en svensk soldats liv? Eller SD-ledaren som inte tål lite hederligt svenskt vävstolsdunk? Eller varför inte tv-bilagan?

När jag sedan läser artikeln som ettanyheten bygger på blir jag full i skratt. Att det är risk för snö längs norrlandskusten när oktober börjar bli november är en lika stor överraskning som att måndag kommer efter söndag. Och att det ostadiga vädret kan fortsätta ner över landet är inte heller något att förvånas över.

Jag undrar om det hade blivit snökaos på Expressens etta om inte det suffixet var upptaget för att beskriva läget i Cancerfonden?

Nu är jag inte ensam att vara så här gnällig. Jag har en själsfrände i Sten Laurin på SMHI. Han har under en längre tid irriterats över överdrivna väderdragningar i kvällstidningarna. Vilket föranlett honom att formulera en prognos i den andan för att visa på stolligheten: 

”Nu larmar jag om att snart så kommer trädens löv att falla i stora mängder. Jag varnar för att fotosyntesen i växterna avtar när solen inte lyser så starkt och att löven då ändrar färg till gult eller rött. Får vi sedan en dansk eller brittisk kuling att dra in från Skagerack blir det rena lövkaoset på marken”

Sydsvenskan läsarombudsman berättar mer här:

Artikeln avslutas med att Sten Laurin berättar att metrologerna på SMHI drar sig för att prata med journalister för de vill inte bli förknippade med uppförstorade stormar i vattenglas. Kan inte säga att jag inte förstår dem…

PS. För att vara genomskinlig: att jag och Expressen inte alltid delar samma syn när det gäller nyhetsvärdering insåg jag som vikarie på tidningen för en massa år sedan. Som efter ett antal ifrågasättanden och/eller försök till diskussioner från min sida slutade med att jag mest fick göra ut krönikor av Ulf Nilsson och Per Ahlmark. DS.

Allt du vill veta om framtiden och lite till

Tidningarna blir tunnare. Plattorna blir fler. Presentationstekniken viktigare och grävjobben inlåsta. Det är några slutsatser i denna framtidsspaning.

På en dryg vecka avverkades SND/S, Ifra-Expo och TU:s branschdagar. Det blev ett antal intensiva dagar fullmatade med seminarier och många givande korridorsnack om vad som kommer att hända med mediebranschen. Utifrån dessa resonemang har jag kokat ner följande bild av hur svensk dagstidningsverklighet kan se ut om fem till tio år:

De flesta tidningar jobbar med relativt tunna och snabblästa pappersutgåvor måndag till torsdag och mer välmatade tidningar fredag till söndag. Stora läsargrupper uppskattar den här rytmen. Tidsbrist på vardagarna är det stora argumentet varför.

Flera orsaker ligger bakom tempoväxlingen:

• Bemanningen på redaktionerna har skurits ner ytterligare på grund av minskade intäkter.

• Antalet annonser har inte minskat – men formaten. Trenden med hänvisning till nätet som platsannonserna var tidigt ute med har spridit sig till fler marknader.

• Antalet prenumeranter på papperstidningen fortsätter sjunka.

• Stigande papperspriser när efterfrågan ökar i Indien och Kina samt även på grund av dyrare el och skogsråvara.

Stigande distributionskostnader har gjort att ett flertal tidningar infört olika former av zonutkörning. Bor prenumeranten i, eller nära centralorten, får man en daglig tidning, längre bort kan utdelningen slås samman en eller flera dagar i veckan. Vissa företag har valt att köra ut buntar till knutpunkter där prenumeranterna kan hämta sin tidning.

Andra tidningsföretag har mer eller mindre tvingat prenumeranter som bor på ett längre avstånd från utgivningsorten att gå över till läsplattor. Eftersom det inte skulle vara någon vinst ur distributionshänseende om inte alla flyttade över till digital läsning upplevde vissa, främst äldre läsare, det som att övergången skedde med väl bryska metoder. Men de vande sig. Och ett antal tidningschefer menar att de som valde att inte teckna sig för en e-prenumeration skulle man ändå förlorat i en nära framtid på grund av ”naturlig avgång…”

Det exklusiva materialet, till exempel krönikor, analyser och längre genomarbetade reportage och grävjobb, har i en allt högre utsträckning flyttat över till de digitala kanaler tidningarna har intäkter från. Där får också de papperstidningsläsare som vill ha mer läsning måndagar till torsdagar tillgång till detta. Speciellt gäller det byråproducerat in- och utrikesmaterial.

De kommersiella budskapen på betalsajterna är få men ofta inriktade på målgrupp. I läsplattorna är de mer förekommande och även mer generella.

Det digitala gratismaterialet är i stor utsträckning händelsenyheter och till exempel liverapportering från sporthändelser samt läsarproducerat innehåll. Annonsandelen på gratissajterna har vuxit betydligt.

Design blivit viktigare – och roligare – sedan läsplattorna slagit igenom. Även i papperstidningen, pådrivna av de ”wow-effekter” läsarna vant sig med efter läsning i Ipads och dess konkurrenter. Dessutom har bilderna fått ökad betydelse då berättandet i ännu högre grad bygger på visuella element när det gäller läsplattor. Och den knivskarpa bildåtergivningen i plattorna har ökat kraven, både på fotografer och kameraleverantörer.

Justeringar av verktyg och bättre komprimeringsmetoder har medfört att det blivit mer video i materialet för läsplattor. Fortfarande är det dock problem med längre filmer i 3D.

Analysavdelningarna i mediehusen har vuxit markant. De hjälper till att kartlägga läsarnas beteenden när det gäller såväl det redaktionella som kommersiella materialet. I princip alla större artikelserier och annonskampanjer utvärderas utifrån läsarstatistik. Inte minst från läsplattorna som automatiskt genererar och levererar dessa data. 

De flesta företag som äger både första- och andratidningen på en ort har gjort om den sistnämnda till en gratistidning som kommer tre gånger i veckan. En utveckling som fick fart när utfasningen av presstödet började. Den ökade räckvidden som andratidningen fått när den gått över till gratismodellen ger ökade annonsintäkter som i regel mer än väl kompenserar förlusten av prenumerationsintäkter.

Målgruppstänkande är nu något mediehusen jobbar aktivt med både redaktionellt och på marknadssidan. Såväl läsarundersökningar som egna utvärderingar används för att kontrollera att man arbetar åt rätt håll.

Tryckerierna jobbar i två riktningar. Dels strävar de efter att minska bemanningen. Såväl produktion som underhåll har automatiserats i hög utsträckning. Men samtidigt vill såväl försäljningsavdelningarna och redaktionerna jobba med allt mer avancerade lösningar både när det gäller tryckteknik som materialval. Både för att möta konkurrensen från tv och magasin men också de avancerade produkter tidningsföretagen själva gör för olika läsplattor.

Hur ser det då ut när alla dessa faktorer slås samman? Har förändringarna och utvecklingsarbetet gjort mediehusen lönsammare?

Inte speciellt. För även konkurrenterna har skruvat och justerat. Men i vissa koncerner har man skruvat ner vinstmålen till omkring fem procent över en konjunkturcykel med motiven att det är mer realistiskt, i nivå med företag i andra branscher samt ger de anställda mer arbetsro. Där man gjort det har i regel omsättningen ökat så att resultatet i kronor ofta ligger på samma nivå som innan, eller till och med högre.

Därför ska alla störa tryckerichefen

Kunskapen om vad man kan göra i en tryckpress är för dålig. Därför borde marknadsfolk och redaktionen få en gnuggning i vilka möjligheter som står tillbuds i den där stora järnklumpen som på något mystiskt vis producerar tidningar varje natt.

Om jag ska lita på att folk inte överdriver för mycket har följande utspelat sig:

Den redaktionella ledaren för en av Sveriges större regiontidningar blev en dag mer eller mindre tvångskommenderad av sin ledning att sätta sig ner med pressleverantören för att få en visning av vad maskinen kunde åstadkomma. Ordern löd att han skulle ta sig minst fyra timmar till detta.

Något som den redaktionellt ansvarige tyckte var på tok för lång tid för han hade en massa viktiga frågor att ta hand om. En halvtimme. Max. Sedan var han tvungen att gå. Basta.

Men när leverantören visade ett antal utländska tidningar med olika spännande trycklösningar som den redaktionellt ansvarige inte hade en aning om att man kunde göra även i hans anläggning tänkte han om. Det blev de från högre ort stipulerade timmarna och lite till. 

Fortfarande har det dock inte blivit något nytt i tidningen utifrån de nya insikterna vad undertecknad känner till i alla fall. Men det kan ju ha flera orsaker. Det viktiga är ju att kunskapen finns om vad som verkligen går att göra. Både redaktionellt och på marknadssidan. 

För hur ska den driftige annonssäljaren till exempel kunna sälja in en helsida i en annan papperskvalitet om han eller hon inte vet att det går? Vilken aha-effekt skulle det till exempel vara att köra smörreklam på smörpapper?

Eller en halvsida inne i tidningen som verkligen bara är en halv sida? Eller ett stort panoramauppslag? Är obs-värdet den typen av annonser skapar något dina kunder är intresserade av?

Tänk vad en driftig grafikavdelning kan göra om de kan använda transparent papper. Eller bilder i tidningen som tryckts på bättre papper och/eller med bättre metoder. De innebär ”riv ut och spara bilagor” betydligt mer beständiga än dagens… 

Är det pressens begränsningar eller begränsade kunskaper om vad man kan göra i pressen som ska styra hur det färdiga resultatet ser ut?

Här syns krisen tydligt

(Ifra Expo – Hamburg) Montrarna är mindre. Och vissa finns överhuvudtaget inte i Hamburg. Så nog märks det att pappersleverantörerna har problem.

Norsk Skog brukar synas rejält på Ifra Expo. En stor monter där man är generösa med allehanda förfriskningar, dessutom rejäla bjudmiddagar för de viktigaste kunderna. Men dessa får roa sig på annat sätt i år.

Av Norske Skog ser man inget på årets Ifra Expo. SCA lyser också med sin frånvaro. Övriga har minskat sin yta. Så visst syns det att branschen brottas med stora problem.

För inte är det för att orderböckerna är fulla och all kapacitet utnyttjad de valt att inte vara här. 

Mässa för en lättad medieindustri

Visst finns det fortfarande en viss oro i luften. Men ändå. Det är växande självförtroende och framtidsoptimism som representanter för medieindustrin utstrålar på 40-års jubilerande Ifra Expo.

9 000 besökare räknar organisatörerna med ska besöka Ifra Expo i år. Mässan firar sitt 40-års jubileum med tre intensiva dagar i Hamburg.

340 utställare slåss om uppmärksamheten, allt från stora pressleverantörer till små mjukvaruföretag.

85 utställare är här för första gången, vilket är nytt rekord. De flesta av dessa är inriktade på den digitala sidan.

Mässan öppnades av Ian Karan, ansvarig för ekonomi- och arbetsmarknadsfrågor i Hamburg. Han menad att det var naturligt att Expo ska hållas här eftersom staden är landets mediehuvudstad med flera tusen företag i branschen. Från stor Axel Springer förlag till små reklambyråer.

Han rekommenderade också ett besök i de (ö)kända nöjeskvarteren kring Reeperbahn som domineras av sex-shopar och porrklubbar . ”För alla som är över 18 år.”  Ett uttalande som fick många att reagera.

Så det är inte bara optimism utan också sunt omdöme i branschen. Vilket känns bra.