Annons: Mediedagen 2019

Hur många av myterna har du gått på?

Eskimåer har ”en fantasiljon” ord för snö. Och i Nyköping pratar man den renaste svenskan. Inte!

Ok, jag erkänner. Jag har också köpt dessa myter. Med hull och hår samt spritt dem vidare. Men inte nu längre. Inte efter att ha läst Mikael Parkvalls ”Lagom finns bara i Sverige”.

Där slaktar han ett antal förutfattade åsikter om språk, främst det svenska. Som inte är så litet som vi tror för övrigt. Bara 1,5 procent av världen språk har fler modersmålstalare. Svenskan är alltså större än 98 procent av de omkring 6 000 språk som finns. Och bara 17 språk har fler dagstidningar.

Att lagom bara finns på svenska är sant. Men många andra språk har ord som betyder ungefär samma sak. Och ytterst handlar det om ren språkfilosofi. Går det verkligen alls översätta något från ett språk till ett annat? Eftersom inte ens två talare av ett och samma språk har exakt samma tolkning av ordens betydelse.

Två exempel: Hur mycket snö ska det vara för att man ska pulsa?
Och hur hårig ska man vara för att var luden?

För övrigt konstaterar Mikael Parkvall att det i engelskan inte finns något ord som motsvarar vårt ”dygn”. Men att det går att översätta med till exempel ”24 hours” eller ”a day and a night”. Och att det inte gör engelskan mindre uttrycksfullt för det.

Engelskan är dessutom inte så uttrycksfullt som många hävdar. Av de omkring 750 000 ord som språket består av är det bara 25 000 av de som används som är inhemska. Resten kommer från andra språk, mest franska och latin.

Hur var det då med eskimåernas alla ord för snö? Mikael Parkvall pekar på ett antal begränsande faktorer, till exempel:

• ”Min snö” och ”din snö” skrivs ihop till exempel ihop som enskilda ord. Men att hävda att dessa är olika ord för snö kalla han för ”närmast löjligt”

• Eskimåiska är inte ett utan flera besläktade varianter. I de flesta finns inte mer än en handfull, sällan mer än ett dussin. Och svenskan har minst lika många ord för snö hävdar han.

Myten, som är över 300 år gammal, om Nyköping som den ort där den renaste svenskan pratas punkterar Mikael Parkvall med följande argumentation:

• Nyköping var ett regionalt maktcentrum när Sverige enades och ett riksspråk växte fram. Och av någon anledning gick många av 1500- och 1600-talets mest inflytelserika personer i skola där.

• Nyköping ligger på gränsen mellan svea- och götamål och kunde kanske därför accepteras av folk på båda sidor om språkgränsen.

• Sedan ligger Nyköping nära Stockholm utan att vara Stockholm. Huvudstaden lockar men kan också vara hotande. I Nyköping talar man något som ligger nära huvudstadens språk utan att vara det.

• Dessutom kommer två språkauktoriteter från tidigt 1900-tal från Nyköping, Olof Gjerdman och Erik Wellander. Den sistnämnda har skrivit boken Riktig svenska som enligt Mikael Parkvall länge var ”bibeln för språkriktighetsivrande svenskar.”