Han får tungt att bli lätt

Med Horace Engdahls hjälp förverkligade Patrik Hadenius sin dröm. Nu tar mannen bakom Språktidningen ett nytt kliv – i höst ska han knyta samman sina tidningar med anrika Forskning & Framsteg.

Det började med Fredrik Lindström och Värsta språket i tv och fortsatte med Språktidningen. Överallt pratas det om dialekter, svengelska och nyord.

– Det är underbart. Tänk bara på ett ord som inaskad. Helt okänt för ett par månader sedan och självklart i dag, säger Patrik Hadenius.

Han är språkliberalen som gör den tidning han själv skulle vilja läsa. En Allt om Mat om språk – färgglatt och seriöst. Som i ett av Språktidningens mest sålda nummer hittills med Mumintrollet i full galopp på omslaget.

I dag är Språktidningen en kelgris i Pressbyrån. Ofta med bra placering nära kassan. Men för fyra år sedan var intresset minst sagt ljumt. När Patrik Hadenius, som då var redaktör på Forskning & Framsteg,ville starta en tidning om språk möttes han av kalla handen av flera förlag.

– De tyckte att det lät för smalt. Hade jag velat starta en mc-tidning hade det säkert gått bättre, det var ju något de kände till.

Patrik Hadenius var på väg att ge upp, men skickade på chans ett mejl till Horace Engdahl. Javisst, blev svaret. Dörren hade öppnats. Efter att Svenska Akademien gått in med ett engångsbelopp blev det lätt att få fler att nappa. Sammanlagt kom det in cirka en miljon kronor från ett tiotal fonder och stiftelser.

– Första numret var plottrigt och på gränsen till fult. En läsare trodde att det var en katalog från Biltema, säger Patrik Hadenius.

Men det stora flertalet läsare gillade vad de såg. I dag, tre år efter starten, har Språktidningen en upplaga på drygt 22 000 exemplar. Målet är att komma upp till 25 000 och ligga kvar där.

– Det viktigaste för oss är att språket är till för alla och inte för en utvald elit. Språktidningen ska man läsa för att man vill och inte för att man måste.

Högt blandas med lågt. I ett nummer avhandlades Blondinbellas ordföljd, i samma tidning fanns ett reportage om hur svordomarna förlorat sin himmelska kraft. Och den återkommande vinjetten ”Runstenen”. Det lär hänga kvar länge, det finns 3 000 runstenar bara i Sverige.

Den första egna språkliga aha-upplevelsen fick han som fyraåring av sin gudmor (som var professor i nordiska språk). Hon gav honom språkgåtor av typen ”om en tiger är rädd, vad är då ett lejon?”.

–    Vi vred och vände på ords betydelse. Det var väldigt kul.

Vilka är dina främsta inspirationskällor i dag?

– Jag var nyligen i Frankrike, och köpte några roliga tidningar om populärvetenskap. De kan verkligen göra snygg form på magasin i mindre format.

I Sverige kikar han mycket på vad Historiska Media gör. Och På Tidningen Vi – ”med sina oväntade reportage som de berättar så bra”.

Framgångarna har sporrat Patrik Hadenius att satsa på fler titlar: Modern Psykologi (som kom med sitt första nummer hösten 2009) och Tidningen Väder, som lanseras i dag. Ett one-shot, men om försäljningen går bra kan det bli fler nummer.

Går det att göra populärvetenskapliga tidningar om alla ämnen?

– Nej, jag skulle aldrig ge mig på matematik och kemi. Det känns för tungt och teoretiskt, till och med för mig.

I höst blir Patrik Hadenius chefredaktör och vd för sin gamla tidning Forskning & Framsteg. Han har siktet inställt på att bygga upp ett populärvetenskapligt förlag.

Första steget blir att flytta ihop F&F:s redaktion med Språktidningen och Modern Psykologi.

– Redaktionerna kommer att samarbeta, men på vilket sätt får vi se.
Tidningarna ska behålla sin särart.

Hur vill du förändra Forskning & Framsteg?

– Jag vill göra den lite mer modern i tilltal och presentation. Men det är inte mycket som krävs, tidningen är väldigt bra som den är.

Ambitionen på några års sikt är att växa, både när det gäller anställda och tidningstitlar.  Mer kraft ska också läggas på webben.

I Språktidningens idébank finns 200 artikeluppslag och 20-30 färdigskrivna artiklar. Och varje vecka får redaktionen säga nej till frilansjournalister som ”hittat ett nytt språk i en dalgång” eller andra kreativa förslag. Men att börja ge ut tidningen fler än sex gånger per år är inte aktuellt.

– Det mäktar vi inte med. Dessutom finns det en poäng att göra en tidning som läsarna längtar efter och hinner läsa.

Ett av Språktidningens mest uppskattade inslag är läsarfrågorna. I snitt kommer det in över hundra frågor i veckan via mejl och brev.

Roligaste frågan?

– En kvinna undrade varför bokstaven i alltid kommer före a i uttryck som tick-tack, snick-snack och gnissel-gnassel”.

Vad blev svaret?

– I korthet gick det ut på att vi är lata. Det är lättare att säga i än a. Därför börjar vi med i, men upptäcker att vi inte slipper undan a. Allra jobbigast är det med u, som i tripp,trapp, trull.

Patrik Hadenius om:

… språket i svenska dagstidningar:

– Det är en myt att det har blivit sämre. Människor har aldrig skrivit så mycket och så bra som i dag, journalister är inget undantag. Se bara på löpsedelsspråket, det är mer kreativt än någonsin.

… att de flesta dagstidningar har avskaffat sitt korrektur:

– Jag skulle önska att dagstidningarna satsade mer på språkvård och på att föra samtal om varför vi skriver som vi gör.

… sin pappa journalistikprofessorn Stig Hadenius:

– Han var språkkonservativ och petig. Vi har haft många diskussioner genom åren. Han var också väldigt generös, ringde alltid och gav beröm när han hade fått senaste numret av tidningen.

 

Patrik Hadenius

Födelsedatum

1964-04-16

Nuvarande arbete

Chefredaktör, vd och ägare av Språktidningen

Tidigare arbeten

Dagens Nyheter, ABF och Forskning & Framsteg

Övrig fakta

Familj: Fru och tre barn.
Utbildning: Fil.kand. i nordiska språk och kognitionsvetenskap vid Stockholms universitet.
Gör på fritiden: Springer och äter frukost väldigt länge.
Favoritresmål: Möja i Stockholms skärgård.
På nattduksbordet: Jonas Karlsson, Den perfekte vännen.
Medievanor en vardag: DN, SvD, lite webb, ännu mindre tv och många magasin. Till exempel Fokus, Vi, Trossen och Stångmärket.
Medievanor en ledig dag: DN. Om det inte är en tidningsfri dag. De borde förbjudas. Och magasinen jag inte hann läsa.
Ord jag använder för ofta: Man.  
Förebilder: Många. Till exempel entreprenören Erik Osvalds, berättaren Maciej Zaremba, reportern Ulrika By och chefen Anna Hadenius, min fru. Skulle vilja bli bättre på: Säga nej.
3-5 råd till den som vill starta en tidning:
1) Börja försiktigt.
2) Gör en rolig tidning.
3) Ta mycket hjälp från andra.
Språktidningen kom ut med sitt första nummer i augusti 2007. Tidningen ges ut av Språktidningen AB, som ägs av chefredaktören Patrik Hadenius.
Patrik Hadenius belönades 2009 med Kunskapspriset ”för att han på ett tydligt sätt ökat intresset för och kunskapen om det svenska språket”. Samma år nominerades han till Stora Journalistpriset i klassen Årets Förnyare.
Upplaga: 22 200 (TS, 2009). Räckvidd: 61 000 (Orvesto, 2009).
Sex av tio läsare är kvinnor. Snittåldern ligger på 45 år. Hälften av läsarna arbetar professionellt med språk (bland annat lärare, språkvetare och journalister).
Patrik Hadenius på Twitter: http://twitter.com/spraktidningen