Annons: Mediedagen 2019

Den vassa bloggaren

Olle Lidbom skriver om media för mediefolk. Han har utgivningsbevis och skriver tre gånger om dagen. Han skapar egna nyheter och hittar trender före alla andra, men han gör det oavlönat genom bloggen Vassa Eggen.

FOTO DAVID MAGNUSSON

Olle Lidbom har startat dagen med att blogga att Metro startar en tekniktidning. Nu kan han konstatera att Dagens Media är på nyheten. Att de inte nämner honom i artikeln gör inget.

– Mina läsare vet att nyheten kommer från mig, säger han.
Olle Lidboms blogg Vassa Eggen har ungefär tusen läsare om dagen. En koll på besökarnas ip-nummer visar att stor del kommer från de 20 största mediehusen i Sverige.

– I början trodde jag att det mest var missnöjda reportrar och journaliststudenter som läste mig. Men det har visat sig att många läsare har en inflytelserik position på sina jobb. De ger feedback i form av glada utrop, faktakorrigeringar, skvaller och tips.

Nyheten om Metro var ett sådant tips, men syftet med bloggandet är inte att jaga nyheter.

– De är bra för mitt varumärke men nyheter är flyktiga och snabbt förbrukade. Det är mer tillfredsställande när jag kollar förra veckans inlägg och hittar en bra formulering eller ser att jag varit tidig med att hitta en trend.

Med de nya Orvestosiffrorna bekräftades en trend han uppmärksammade redan i våras: att de herrtidningar som har en mindre solkig del med mode och prylar håller på att gå om de som är mer inriktade på bröst. Det märktes i USA i mars och nu också i Sverige när Café för första gången på länge passerade Slitz i räckvidd.

– Jag försöker peka ut trender. Här är en trend, här är en mängd trender, och alla de här trenderna tillsammans bildar den här tendensen. Jag sitter på en djupkunskap och eftersom jag skriver varje dag kan jag följa utvecklingen och se vart vi är på väg. Jag tycker att branschtidningarna ofta rapporterar alldeles för okritiskt. Jag tror att det beror på att de inte kan sina områden ordentligt.

Ett uppmärksammat Vassa Eggen-avslöjande var när Amelia Adamo hittade på begreppet mappie, och döpte sin nya tidning efter det påhittade begreppet. Alla svenska medier skrev lydigt att mappie är ett amerikanskt begrepp som betyder ”mature affluent pioneering people”. Alla utom Olle Lidbom. Han anade genast oråd och satte sig och googlade på ”mature affluent pioneering people”, en sökning som uteslutande gav svenska träffar. Då mailade han M Magasin och frågade om de hittat på det.

– Jag väntade en timme, men fick inget svar så då lade jag ut det. Resumé ringde upp M Magasin och fick svaret att mappie inte var påhittat. Efter ett tag ringde M Magasins redaktionschef upp Resumé och sa att ”det kan vara påhittat”, samtidigt fick jag samma svar per mail. Nu har M Magasin börjat skicka alla sina pressmeddelanden till mig.

Olle Lidbom är propert klädd i spetsiga svarta skinnskor och en smalt skuren kavaj med en ljusrosa prickig näsduk hängande ur bröstfickan. Enligt vännerna är han väldigt intresserad av kläder och stil. I början av intervjun är han lite sammanbiten, men när han får frågan om bloggvärldens legender ser han piggare ut, ansiktet vaknar till liv och han börjar gestikulera med armarna. Han berättar om Per Gudmundson som började blogga redan 2001.

– Han var redaktör på SVT24 och hans slogan var: ”Swedish and international current affairs as seen through a drunken haze.” Känslan jag fick var att han gick till sin kvarterskrog med kvällstidningarna, drack två stora stark och en gammeldansk och satt och retade upp sig. Sedan gick hem och skrev, och skrev otroligt bra. Han åkte på muf-stämma i Solna och skrev hur folk såg ut, vad de hade på sig, vilka som hånglade. Han gjorde politiken väldigt sexig. Sedan tvingades han välja mellan jobbet och bloggen, och valde jobbet. Du förstår ju själv, det är en James Dean för bloggosfären.

Nu har Per Gudmundson slutat på SVT24 och börjat blogga igen, men han har förlorat lite av sitt unikum eftersom det var många som började blogga på grund av honom.

– Jag gjorde det. Han visade att man kunde vara cool och blogga. Jag var på det där första bloggforumet 2004 och det var ju så mycket datanördar där att jag kände att vi kommer aldrig att nå ut.

Det märks att Olle Lidbom tagit intryck av Per Gudmundson. Så här beskriver han till exempel fikapresentationen av tidningen Fokus i sin blogg: ”…Publiken är åtta olika tjejer som ser ut som Anna Vnuk-fans; resten är 36 medelåldriga frilansjournalister som drömmer om att få skriva för tidningen Vi och som skickat artikelförslag till Fokusredaktionen. Längst fram sitter en finansman av något slag, han ser lite bortkollrad ut med trenchcoaten…”

En annan blogglegend är kulturdandyn Björn av Kleen som lyckades profilera sig som skribent och bygga upp ett varumärke med hjälp av sin blogg. Samma sak kan man säga att Olle Lidbom gjort med sin blogg Vassa Eggen.

– Det stämmer nog, att flera av mina uppdragsgivare har upptäckt mig genom bloggen, men andra vet inte ens om att jag bloggar, säger han.

Olle Lidbom skriver för Dagens Industri, Diego och Bon och ibland om mediefrågor för Expressen kultur. Han har ett långt förflutet i magasinsvärlden, på IDG och Modern Kommunikation förlag där han jobbade med att starta och utveckla magasin. Men när Olle Lidbom känner att han behöver förändring agerar han snabbt och utan tanke på konsekvenserna. Så var det 1996 när han bodde hos en ensamstående mamma i Uppsala och jobbade i en butik.

– Jag kände att det här funkar inte. Jag fick spel helt enkelt och sa upp mig från jobbet och sa upp mig från lägenheten och jag tänkte att det får fan i mig ordna sig nu. Och allting löste sig, jag startade en gratistidning för ungdomar, läste upp betygen och kom över ett jättebra boende. Det var lite den principen jag använde när jag sade upp mig från mitt jobb på Modern Kommunikation Förlag för två år sedan.

Då slutade det med att han hamnade där han är nu: I en lokal vid Hornstulls Strand med ett stort kök, ett bibliotek och ett litet arbetsrum där tre personer sitter med sina laptops och skriver. Lokalen heter Matlabbet och de andra två skriver om mat. Olle Lidbom lärde känna dem genom sin matblogg.

– Vi ville egentligen ha en till matskribent, men Olle är så trevlig, säger bordsgrannen Lisa Förare Winbladh.

På Olles skrivbord ligger en hög med tidningar och högst i högen ligger senaste The Economist. ”De har en stor special om tv, verkar spännande”. Annars försöker han undvika papperstidningar in i det längsta.

Det första han gör på morgonen (och det sista han gör på kvällen) är att slå på radion och vika upp sin laptop. Han kollar Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och New York Times på nätet. Efter en timme med frukost och vanliga medier övergår han till att läsa sitt bloggvirke. Hans bästa informationskällor är amerikanska tidningar och utländska länksamlare som liknar honom själv.

– När det gäller ny information, är svenska dagstidningar värdelösa för mig.
Vid nio försöker han vara klar med morgonbloggandet så att han kan börja med sina betalda jobb. Att Olle Lidbom fortfarande har en papperstidning är sambons fel.

– Hon lever kvar i det gamla medielandskapet och vill ha papperstidning, fast telefon och telefonkatalog, men telefonkatalogen har hon gått med på att göra sig av med, där fanns det för många argument.

Hur tycker han att den svenska dagspressen sköter sig på nätet? Bra, i en internationell jämförelse, men den är lite för feg och sentimental.

– När jag pratar med förlags- och mediefolk brukar de alltid fråga mig, vad är det nya? Vad är nästa Google eller nästa Myspace? Men det beror ju helt på inom vilka ramar, vad pratar man om egentligen? Problemet är ju att man inte vågar försöka. Trots att fallhöjden är mycket kortare, att det går snabbt och att det inte kostar så mycket att misslyckas. Du kan testa en ny grej på webben några veckor, och sedan lägga ner eller korrigera om det inte går bra. Dagstidningarna är så fokuserade på att tjäna pengar att de inte vågar försöka.

Han tycker att det är ännu värre i magasinsvärlden. Visst startar förlagen nya tidningar, men det har de alltid gjort.

– Det är samma gamla Excelark som de stoppar in siffrorna i för att se ”ska vi köra eller inte”.
Själv har han funderat på att börja med vod-cast på sin blogg. Om han sände video eller bloggade på engelska, skulle han kunna nå en större publik.

– Jag skriver mycket om hur jag tycker att man borde göra, men jag gör det ju inte själv. Det finns inget användargenererat material på min sida, det finns ingen poddradio, det finns nästan inga annonser. Det saknas ju jättemycket av det som jag tycker borde vara självklarheter för ett medieföretag att hålla på med. Jag borde leva lite mer som jag lär.

Olle Lidbom

Födelsedatum

1975-05-24

Nuvarande arbete

Frilansskribent, konsult, föreläsare

Tidigare arbeten

Övrig fakta

Namn: Olle Lidbom, 31 år.
Familj: Flickvän Anna, opolitisk tjänsteman på Statsrådsberedningen.
Bor: Vanadisplan, Stockholm.
Yrke: Frilans och konsult. Skriver bland om teknik och trender för Dagens Industri, Diego, Bon och Expressen kultur. Han jobbar också som konsult med redaktionella utvecklingsprojekt.
Bloggandet: Bloggar ungefär tre timmar varje dag, utspritt på tre tillfällen under dagen. Jobbar med betalda jobb motsvarande tre dagar heltid.
Utbildning: Culture studies B-nivå. Ekonomisk historia C-nivå.
Andra intressen: Mat, konst, musik och maraton, springer tolv kilometer om dagen.
Tidningar: Olle Lidbom har alltid älskat tidningar. Han startade sin första tidning när han var sju år, den andra när han var tio, sedan på högstadiet, gymnasiet och efter gymnaiset.
Favorittidning (svensk): Svenska Dagbladet på helgerna. ”I N- och K-bilagorna märker man att de har fattat vad man kan göra med en dagstidning. Det är fördjupande och berikande och man gör nyheter med bilder och grafik.”
Drömscoop: Scoop är ju helt värdelösa, nån mainstream-media kommer att copy-pasta och göra den till ”sitt” på 30 sekunder. Fast att vara först med att avslöja att Dagens Nyheter läggs ner vore såklart läckert.
Bloggen: ”Den Vassa Eggen” är en roman av Somerset Maugham, den anspelar på Ockhams rakkniv, ett filosofiskt exempel som menar att om det finns flera påståenden är ofta det mest rimliga sant. Ungefär.

? Olle Lidboms blogg Vasssa Eggen fick eget ISSN, utgivningsbevis, efter vissa diskussioner med Kungliga Biblioteket. Så här gick det till.OL: Men vad är skillnaden jämfört med en webbtidskrift?KB: Varje postning ska ha ett utgåvenummer. Sen ska du ha redaktionsruta, men det har du ju. Och arkiv. Det har du. Det som saknas är utgåvenummer.OL: Jag har ju datum som visar varje postning? Dessutom gör jag kanske 700 postningar om året, det blir ju krångligt med ett nummer för varje postning.?KB: Det ska ske en helt ny uppdatering av sidan så att säga, där det gamla läggs i arkiv.OL: Men dn.se gör ju inte en helt ny sida varje dag? Gårdagens och förra veckans artiklar ligger fortfarande uppe?KB: Jag ska gå in här och kolla på dn.se… Ja… Jag måste prata med min chef och återkommer.Någon timme senare kom mejlet från Kungliga Biblioteket. Vassa Eggens ISSN är 1653-7912.