Annons: Fojo

Hon ska få Utgivarna att ta fart

Hon håller på lagar och regler i alla lägen. Utom när det gäller journalistik och hastighetsbegränsningar. – Jag gillar när det går fort, säger Jeanette Gustafsdotter. Hon är Utgivarnas första vd och nybliven innehavare av ett efterlängtat mc-kort.

Det finns tolv personer som har efternamnet Gustafsdotter i Sverige. Att Utgivarnas vd har det beror på tre saker. Att hennes pappa heter Gustaf. Att han föreslagit namnet Gustafsdotter. Samt att hon pratar skånska och hette Olsson från början.

Så länge hon bodde kvar söder om landsvägen var det ingen fara. Men efter flytten till Stockholm började det bli problem. Ett stort antal ickeskåningar missförstod hennes uttal av Olsson. Det kunde bli Olofsson, Ulfsson och ungefär vad som helst utom rätt.

– Skåningar och vokaler går inte ihop, konstaterar Jeanette Gustafsdotter.

Så hon gick på pappas linje och bytte namn. Och några år senare träffade hon sin man. Som heter Olsson.

Och de fick barn som fick pappas efternamn. Vilket innebär att hon är tillbaka på ruta ett. För dialekten är kvar trots att det gått två decennier sedan hon blev nollåtta.

För knappt ett år sedan tog Jeanette Gustafsdotter över som vd för TU efter Anna Serner. När det stod klart att Utgivarna skulle bildas hade hon redan signalerat ett intresse för att leda organisationen.

Varför behövs den?

– Det behövs en liten spetsorganisation som kan sätta fokus på frågor som berör ansvarigt utgivarskap och den publicistiska verksamheten. Den behövs mer än någonsin nu för att ge slagkraft åt argumenten när krafter både på EU-nivå och i Sverige vill lagstifta om begränsningar i tryck- och yttrandefriheten.

Organisationen är ingen tandlös tiger, anser hon. Lyssnar inte beslutsfattarna kan det till exempel bli tal om gemensamma aktioner. En enad front med TV4, public service och tunga dagspressaktörer kan göra underverk för att bevara det som ska bevaras (till exempel så att det inte blir inskränkningar i yttrandefriheten) och förändra det som ska förändras (till exempel stärka meddelarskyddet så att det också gäller statliga bolag).

– Det är verkligen ett sexigt jobb. Jag känner verkligen att jag hittat rätt. Men det tyckte jag i och för sig när jag tog jobbet på TU också…

Ett annat uppdrag är att stärka det pressetiska systemet. Att den självreglerande funktionen får vara kvar.

Och om det går att knoppa av de etiska funktionerna i Granskningsnämnden så skulle den kunna gå samman med Pressens opinionsnämnd för att få en gemensam syn på vad som är övertramp och inte.

– Det är också något vi kan driva. Men det är politikerna som äger frågan. 

Att verka i skärningspunkten mellan medierätt och pressetik är en dröm, menar Jeanette Gustafsdotter.

– Sedan dricker jag gärna kaffe också.

En viktig egenskap då mycket av uppdraget går ut på att träffa beslutsfattare. Både i Sverige och på Europanivå. Det är viktigt att hålla ett öga på vad som sker i Bryssel. Och tiden på SNS, där hon var vice-vd och kommunikationschef, gjorde Jeanette Gustafsdotter hemmastadd i EU:s maktcentrum.

– Lagom mycket, men inte så mycket så man kan se det som ett problem.

Utgivarna består av Sveriges Television, Sveriges Radio, Utbildningsradion, Nyhetsbolaget Sverige AB (TV4), TU och Sveriges Tidskrifter. Det är många intressen som står mot varandra. Som public service mot kommersiell tv.

Dagspressföretagen gillar inte public service-företagens digitala satsningar. Sveriges Tidskrifter känner en ökad konkurrens från dagspressens bilagor.
Dessa intressekonflikter tas dock upp utanför Utgivarna. Där hanteras bara frågor där det finns samsyn.

– Ännu så länge har jag bara upplevt det som en styrka, säger Jeanette Gustafsdotter.

Om fem organisationer vill driva en fråga – men inte den sjätte, hur gör ni då?

– Då bör Utgivarna avstå från att driva frågan. Verksamheten bygger på enighet.

I uppdraget ligger också att öka medvetenheten hos allmänheten om behovet av ansvariga utgivare. Vad som kan hända om dessa inte finns. Och om hur det publicistiska uppdraget ser ut. Samt att publiceringsbesluten kan vara olika beroende på kanal:

– De publicistiska besluten kan ju vara väldigt olika beroende på om man till exempel jobbar inom kvällspressen eller public service.

Tror du att folk i allmänhet förstår det?
– Fler än vi tror. Men för få ändå.

Tror du att de bryr sig om det?
– Jag tror, nej vet, att många bryr sig och diskuterar detta.

Innan Jeanette Gustafsdotter tog jobbet som vd på TU var hon vd för Mäklarsamfundet. Ett uppdrag som följde henne efter jobbet också.

– Jag har bott i Stockholm i 20 år. Och aldrig varit på en middag där man inte pratat bostäder. Aldrig.

Och allmänheten har en liknande bild av mäklare som av journalister menar hon. Skapad av en liten klick oseriösa personer vars arbetsmetoder inte finns i skolböckerna. Annat än som varnande exempel kanske.

– Så då fick jag försvara mäklarna. Och nu journalisterna.

Vilka är lättast att försvara?
– Definitivt journalisterna, svarar hon blixtsnabbt.

Jeanette Gustafsdotter menar att det är något i grunden fel i de dåliga förtroendesiffrorna för medierna.

– Om alla har så dåligt förtroende för medierna som de säger skulle vi inte ha den nyhetskonsumtion vi har. Och även om prenumerationerna sjunker är det fortfarande många som har en tidning i Sverige jämfört med nästan alla andra länder. Dessutom ökar räckvidden för många tidningar, hur kan den göra det om inte läsarna litar på vad journalisterna gör?

Att antalet anmälningar och fällningar till såväl Pressens opinionsnämnd som Granskningsnämnden inte ökat de senaste åren ser hon också som ett tecken på att läsarna/tittarna har högre tankar om mediernas arbete än vad som kommer fram i olika förtroendeundersökningar.

Men är det låga förtroendet något problem då? Om räckvidden ändå växer och antalet prenumeranter fortfarande är högre än i stora delar av omvärlden?

– Det är absolut ett problem. Inte minst för att skapa trovärdighet och i förlängningen en betalningsvilja för digitala produkter.

Utgivarna har en viktig uppgift när det gäller att öka tilltron till medierna och de som jobbar där, menar Jeanette Gustafsdotter. Kanske kan det ske genom tydligare regelverk och se till att fällningar inte göms undan mellan bilannonser och tv-tablån.

– Det måste bli tydligare att det spelar roll att det kommit ett klander.

Jeanette Gustafsdotter gillar lagar och regler. En bra egenskap då man är jurist. Att hon blev det beror på att hon var för barnslig för att komma in på polisskolan efter gymnasiet. Hon klarade alla fysiska och psykiska tester.

– Så jag har faktiskt papper på att jag är vid mina sinnens fulla bruk.

Men polisledningen menade att hon skulle vänta ett år. För att mogna till lite. Något som hon i efterhand har full förståelse för.

– Fast då bestämde jag mig för att läsa juridik för att bli polischef i stället.

Paragraferna i lagboken gäller alla. Även journalister. Men inte alltid, menar Jeanette Gustafsdotter. Till exempel om journalisten köper ett illegalt vapen av någon ljusskygg person i Malmös undre värld.

Som Expressens reporter gjorde i det uppmärksammade fallet som fick sin rättsliga prövning nyligen.

Efter rättegång i Malmö tingsrätt gick Jeanette Gustafsdotter ut och kritiserade den fällande domen i skarpa ordalag.

En uppfattning hon står fast vid. Där hade inte ens ett brott begåtts, anser hon:

– Hade de köpt vapnet, skrivit om det OCH behållit det, då hade de gjort sig skyldiga till brott. Men inte nu.

Journalister måste dock ibland gå utanför lagens råmärken, menar Jeanette Gustafsdotter:

– Till exempel kan det handla om att de jobbar svart hos någon minister för att bevisa att det sker. Allt handlar som sagt om uppsåt och handling. Och hur viktigt det är för allmänintresset.

Det är viktigt att alla följer lagar och regler menar Jeanette Gustafsdotter.

Hon är själv ”hyfsat bra” på det. I princip är det bara hastighetsbegränsningar som hon sätter sig över:

– Men jag kör aldrig för fort i tätorter. Bara på motorvägar med bra sikt.

Sedan i höstas har Jeanette Gustafsdotter mc-kort. Och sedan några veckor också en motorcykel, en Kawasaki 7S.

– När jag fyllde 45 tänkte jag att det är nu eller aldrig.

Att Jeanette Gustafsdotter inte tog mc-kort i yngre år beror på att hon rammade en bil. Med moped. Och att mamma då sa att några pengar till den typen av äventyr blir det inte.

Om dina barn vill ta mc-kort, vad säger du då?

– Klart de får göra det. Och så klart kommer jag att vara nervös. Men att vara förälder är en enda lång sträcka av att vara nervös över olika saker, säger hon och kollar om det kommit något sms från äldsta dottern som är på väg till Gröna Lund med några kompisar.

– Och jag ska bara säga till dem en sak. De får inte köra motorcykel utan riktiga skydd.

Inga turer med t-shirt och fladdrande kjolar med andra ord. Som mamma hade när hon körde motorcykel i Grekland när det begav sig.

Jeanette Gustafsdotter

Födelsedatum

1965-12-24

Nuvarande arbete

vd Utgivarna

Tidigare arbeten

vd TU
vd Mäklarsamfundet

Övrig fakta

Familj:?Gift med Lars Olsson, två döttrar, Nellie 13, och Nina 10

Gör i sommar: Kör mc, läser mycket, löser korsord, åker på engelskakurs med dottern i England och tar en semestertripp till Barcelona (med flyg).

Favoritresmål: Grekland

Lagar helst: Medelhavsmat

Dricker helst: Rött vin och champagne

Läser helst: Deckare

Ser helst: Kostymfilmer

Kör helst: Allt (älskar motorfordon oavsett om det är bil, båt, mc eller traktor…)

Resdagar per år: Omkring 60

Städdagar per år: Omkring 26

Tjänar per år: 1 260 000 kronor (Förf:s anm: Jag har gjort personporträtt i Pressens Tidning och Medievärlden i över tolv år. Alla har inte fått frågan om hur mycket de tjänar. Men många. Jeanette Gustafsdotter är den första som gett ett rakt svar)

Okänd talang: Fickparkering.

CV: Innan TU och Mäklarsamfundet var Jeanette Gustafsdotter vice vd och kommunikationschef på SNS. Hon har också jobbat med redaktionella uppgifter på TV4 och SVT på nyhets- och samhällsredaktionerna. 2003 till 2010 satt hon i Sveriges Radios styrelse. Hon har även varit på PR-byrån Effektiva Media.