Annons: Mediedagen 2019

Bevakar Mellanöstern för Danmark

Hana Al-Khamri har bytt kvinnodesken i Saudiarabien mot utrikesdesken på danska Information. Som dotter till en gästarbetare från Jemen var journalistik egentligen ett omöjligt val.

När Hana Al-Khamri diskuterade framtiden med sina barndomskompisar lyssnade hon med stigande irritation på hur de en efter en förklarade att de inte brydde sig om att studera eftersom de planerade att gifta sig. Sedan ställde hon sig upp och höll ett litet tal.

– Jag avslutade med att säga ”Jag tänker inte gifta mig, och ni kommer att höra mitt namn”.

Sin familj beskriver hon som konservativ. Pappan är gästarbetare från Jemen, men familjen har bott i Saudiarabien hela hennes liv. Drömmen att bli journalist var svår att förverkliga. Som kvinna var hon inte tillåten att studera journalistik. Som barn till en gästarbetare var hon inte tillåten att studera på universitetet. Och familjen och samhället runt omkring ville att hon skulle gifta sig och hålla sig borta från arbetsmarknaden.

När hon var 19 år ringde hon upp dagstidningen Al-Madina och erbjöd sig att skriva oavlönat. Hon var välkommen att skriva för kvinnodesken, som bestod av två kvinnor som satt i en avlägsen del av byggnaden och skrev om kvinnofrågor. På två år träffade hon aldrig sina manliga kollegor.

– Om jag hade gått bredvid min chef på gatan hade jag inte vetat att det var han.

Hon arbetade sig upp till ett avlönat arbete och blev till slut ansvarig för ”islamic women page” som beskriver utmaningarna för muslimska kvinnor i det saudiska samhället. Där startade hon flera debatter, bland annat en om varför inte kvinnor kunde jobba i domstolar

– Jag märkte att jag kunde få ut nya tankar i samhället med mjukt språk, att det inte behövs våld för att förändra saker.

Hon fick erbjudande om en kurs i valbevakning på amerikanska universitet i Beirut, men hennes pappa vägrade släppa iväg henne. Till slut fick hon åka på villkor att hennes bror följde med. Hon var då 21 år, han 14. Veckorna i Libanon beskriver hon som ett uppvaknande.

– Det är ett land i Mellanöstern där folk har helt andra perspektiv och möjligheter. När jag kom hem började jag läsa mycket om religionen och insåg att många av samhällsproblemen i Saudiarabien inte kommer från religionen utan från traditionerna.

– Religionen är min enda frihet, när alla försöker begränsa mig.

Hon upptäckte också en ny kurs, på Al Jazeera Media Center i Quatar, om livebevakning och interaktion på nätet.

– Jag insåg att om jag inte lyckades skaka av mig min bror den här gången skulle jag få släpa med mig honom resten livet.

Hon sade till sin pappa att det bara vara kvinnor på kursen och att det skulle komma kvinnor och hämta henne. När hon kom hem och berättade hon sanningen.

– Kolla jag är tillbaka, inget har hänt, jag är inte gravid!

Efter det slet hon i två år för att få stipendier till en kurs i internationella relationer på Krogerups folkhögksola i Danmark. Till slut lyckades hon, med pengar från bland annat Politiken Foundation och ett danskt museum. När det var dags för praktik ringde Hana Al-Khamri upp chefredaktören på Information och frågade om hon kunde få komma dit två gånger i veckan. Efter viss övertalning fick hon komma till utrikesdesken där hon gjorde tre stora jobb, om Saudiarabien, det irakiska valet och den saudiska delegationen på klimatmötet i Köpenhamn. Det ledde till att hon fick stanna sex månader till.

– Jag har fått höra att jag var den första journalisten från Mellanöstern som jobbat på en dansk dagstidning.

Det som har genererat flest reaktioner är hennes kolumn om livet i Danmark. Mest kommentarer fick hon när hon kritiserade Pia Kjaersgards uttalande att en kvinna inte kan bära burka för att ”vi kan inte ha människor omkring oss som inte ler tillbaka när vi ler mot dem”. Hana Al-Khamri frågade vad som var värst: att inte få ett leende eller att inte få utbildning, vilket blir följden för de kvinnor som bär burka om den förbjuds.

– Det roligaste var all feedback jag fick från läsarna, många skrev att mina artiklar skiljde sig från mängden, att jag gav nya vinklar och perspektiv.

Det positiva mottagandet i Danmark har gjort att hon funderat på att fortsätta till Sverige eller Norge, om det finns någon tidning där som vill testa ett liknande upplägg. Hennes största dröm är dock fortfarande att skaffa sig en journalistutbildning i Europa, och återvända till Mellanöstern.

– Vi behöver journalistiken för att förändra samhället, och jag känner att jag måste tillbaka, för det blir bara värre och värre.

Hela barndomen var hon förlorad i böcker, som hon köpte billigt i ett stånd på marknaden. Hennes mamma tyckte att hon var konstig som inte brydde sig om städning och matlagning, men lät henne hållas. I början pratade folk mycket om Hana Al-Khamri, om hennes yrkesval, cilvilstånd och resande. Det har lugnat sig lite, men familjen känner sig fortfarande pressad, och frågar ibland om hon inte ska gifta sig och sluta jobba.

– Min pappa, och hela samhället måste förstå att min frihet inte är en välgörenhet, den är född med mig, är en del av mig.

Barndomskompisarna har nu mycket riktigt läst hennes namn i tidningen. En av dem, som nu har tre barn, ringde till och med upp henne och sade ”jag tror att du var den enda av oss som gjorde rätt val.”
Också hennes mamma, som gifte sig när hon var 16 år, har svängt och stöder nu hennes livsval.

– Hon sade ”Du har fått göra så mycket saker som jag aldrig fick chansen att göra. Fortsätt med det, och lyssna inte på din pappa, men säg inte att jag sade det!”

Hana Al-Khamri om

Journalistiken i Danmark och i Saudiarabien:
I Danmark lärde jag mig storytelling, att varva källor, citat och fakta för att det ska bli en röd tråd. I Saudiarabien var det vanligt att ta källorna i tur och ordning. I Saudiarabien får kvinnor inte läsa journalistik, eller arbeta tillsammans med män. I Saudiarabien är chefredaktörerna utsedda av informationsministeriet och sitter mer eller mindre på livstid. I Saudiarabien var enda möjligheten att skriva kontroversiella saker att göra det på en blogg, medan jag i Danmark kunde skriva om vad jag ville.

Att jobba som journalist i Danmark och i Saudiarabien:
I Danmark kunde jag för första gången prata direkt med min redaktion, gå bort till redigeringen och se mina sidor göras ut, och delta på redaktionsmötena. I Saudiarabien finns en stor fientlighet, från framför allt äldre, konservativa män, som bland annat hindrat mig från att komma in på presskonferenser. Jag var också beroende av män för mina transporter eftersom jag inte fick köra bil.

Västmedias Mellanösternbevakning:
Jag gillar inte att generalisera, men min uppfattning är att de har ungefär samma vinklar, och att de följer varandra väldigt mycket. De bekräftar hela tiden stereotyper om Mellanöstern och bekräftar vad läsarna redan vet, men gräver sällan djupare. Ett av de största missförstånden är att slöjan är något som tvingats på oss. Det är inte religionen som förtrycker oss, det är traditionen.

Hana Al-Khamri

Födelsedatum

1987-05-30

Nuvarande arbete

Reporter på danska Information

Tidigare arbeten

Reporter på Al-Madina
Redaktör för Islamic women page i ”Al Risalah”

Övrig fakta

Familj: Mamma, pappa, 5 systrar och 6 bröder, 11 kusiner.

Fritid: Läsa, resa, testa nya saker, dokumentärer, måla, dansa, särskilt magdans.

Läser: Politiska böcker, romanre, historia.

Mediavanor: Almasry Alyoum i Kairo, Alsharq Alawsat och Independent i London. Jag gillar Aljazeeratalk Blog och ,ånga av de nya bloggarna i Mellanöstern.