Högt förtroende för medier inte alltid bra

Traditionell redaktionell verksamhet återvinner förlorad mark, och det finns en marknad för en fungerande affärsmodell att växa fram ur, visar en färsk förtroendeundersökning. Men undersökningens värde för den fria journalistiken går att ifrågasätta, skriver Jonas Nordling.

Att mäta allmänhetens förtroende för journalistik har vuxit i vikt för många, även om vissa av oss har försökt motverka detta. Och givet att detta är viktigt finns det en hel del att glädjas över i årets upplaga av Edelman Trust Barometer.

Svenskars förtroende för medier sjönk visserligen med 1 procentenhet totalt sett, men nedbrutet på redaktionell verksamhet kontra sociala medieplattformar ser det annorlunda ut. 52 procent har förtroende för de förra, men bara 33 procent för de senare. Det är en internationellt sett stor skillnad, enligt denna undersökning. Bara Tyskland och Irland har högre skillnader i förtroendet mellan dessa medietyper.

Det är för övrigt ytterst få länder där plattformarna har högre förtroende än redaktionerna. Och det är bara i Turkiet som det är en stor skillnad till fördel för sociala medier.

Det innebär alltså att det finns fog för de som hävdar att traditionell redaktionell verksamhet återvinner förlorad mark, och att det finns en marknad för en fungerande affärsmodell att växa fram ur. Det genomsnittliga förtroendet för traditionell redaktionell verksamhet är emellertid 59 procent enligt undersökningen, vilket gör att svenskarna ändå får räknas som mer skeptiska till journalistik än normalt.

Den som vill öka förtroendet hos allmänheten kan då kanske finna svaren i de länder som toppar undersökningen? Låt se. Högst förtroende för journalistik återfinns hos allmänheten i Kina. Ja, du läste rätt. I Kina har hela 77 procent av de svarande förtroende för redaktionell verksamhet.

Vi kanske därmed ska avskaffa alla fria medier i Sverige och införa enpartisystem? Det verkar åtminstone gynna förtroendesiffror för journalistik. Om det nu går att hävda att någon sådan finns i Kina. Vi kan väl i alla fall enas om att förtroendemätningar i sig ibland kan vara ganska ointressanta.