Låt mekaniken ta över mediestödet

Det finns en lång rad förutsägbara fakta som enkelt kan styra vem som kan få ett mediestöd. Därför är en mekanisk tilldelning av ett mediestöd en spännande tanke, skriver Jonas Nordling.

Remisstiden för Medieutredningen närmar sig sitt slut, och snart ska domen alltså falla. Det vill säga regeringen måste hitta en väg in i framtiden med en konkret proposition. Dagens system för presstöd är ju trots allt tidsbegränsat, och därmed måste utredningen på något sätt utmynna i ett skarpt förslag från kulturdepartementet. Hur det nu ska gå till. 

Statssekreterare Per Olsson Fridh berättade nyligen öppet i Journalistpodden hur det politiska förankringsarbetet är tänkt att ske. Men förutom det udda i att på detta vis formalisera något som normalt brukar ske informellt så är det ett arbete som dessutom inte tycks gå så bra. Något som Medievärlden dessutom avslöjade redan i december.

Lägg där till att statssekreteraren i samma poddavsnitt inte direkt gjorde vågen över utredarens förslag om en ny utredning angående själva finansieringen av ett framtida mediestöd, trots att alla kan se att den presenterade modellen antagligen främst kommer att innebära väldigt lite stöd till väldigt många.

Utredningen innehåller dessutom många andra stickspår för ansvariga politiker att ta ställning till. Som till exempel en önskan om att distansera själva beslutet om det konkreta stödet från politisk påverkan via en nämnd som är utsedd genom branschintern nomineringsprocess. Massiv kritik har visserligen redan riktats mot detta förslag, utifrån att branschens aktörer inte ska dras in i dessa beslut. Det kan i och för sig vara ett logiskt motstånd. 

Men det vore samtidigt tvärtom möjligt att tänka mer extremt åt andra hållet för att verkligen skapa en distans från risken för politisk klåfingrighet i detaljbeslut. En mekanisk tilldelning av ett mediestöd hade varit en mer spännande tanke, där alla förutsättningar kunde vara binära eller åtminstone mätbara. Ansvarig utgivare? Check. Erkänner de etiska spelreglerna? Check. Grundstöd tilldelas. Extra stöd utifrån given bokförd parameter tilldelas som tillägg. Typ.

En sådan modell bygger på att ett system kan vara binärt vid rätt valda parametrar, och därmed kan själva nämndarbetet avvecklas. Själva parametrarna i stycket ovan är sekundära i sammanhanget, de tjänar främst som exempel. Det finns naturligtvis andra faktorer som också kan användas, som resultat, upplaga, utgivningsfrekvens, digital räckvidd, medietyp etc. Poängen är att det finns en lång rad förutsägbara fakta som enkelt kan styra vem som kan få ett mediestöd. Rättssäkerheten i ett mekaniskt system säkerställs dessutom enkelt via sedvanlig möjlighet till överprövning i förvaltningsdomstol. 

För vi lever trots allt i en tid då detaljerade diskussioner och beslut om rätt eller fel journalistik mer än någonsin bör distanseras från utomståendes påverkan. Därför hade det varit bra om någon på riktigt hade vågat fundera kring ett system som skrotade själva handpåläggningen från en mediestödsnämnd. 

Men ett sådant banbrytande förslag får kanske vänta till nästa utredning. Vilken å andra sidan alltså kan bli snarare än planerat.