Demagoger frodas när otryggheten växer

Stora delar av den svenska arbetsstyrkan riskerar att automatiseras, vilket kräver en större förståelse för hur otrygghet i samhället uppstår samt en medvetenhet om vilka konsekvenserna riskerar att bli.

I USA är automatiseringsrisken högre än 70 procent för närmare hälften av landets arbetare. Det kan kanske vara intressant fakta för den som vill analysera det senaste presidentvalet, vad vet jag? Siffror som dessa haglade hur som helst när Institutet för näringslivsforskning, IFN, diskuterade framtiden här om dagen. På något sätt antar jag att grupper som känner sig otrygga inte får en ökad trygghetskänsla av ett sådant automatiseringshot. Samtidigt, som alltid; någons hot är någon annans möjlighet. Och du kan inte stoppa utvecklingen blabla..  

I somras kom en rapport som belyser automatiseringen ur ett svensk perspektiv. Och gissa vad? Det är typ samma siffror i Sverige. Nästan 40 procent av den svenska arbetsstyrkan har en risk för automatisering som är 70 procent eller högre. Ser man bara på det privata näringslivet är siffran ännu högre. Då har 49 procent av löntagarna en automatiseringsrisk som är högre än 70 procent. Hälften av dagens privata arbeten är alltså på väg att försvinna. Bara så du vet vad som håller på att hända.

Men hej, det är inget farligt med automatisering i sig. Samhällsekonomin tjänar till och med på sådan effektivisering. Forskningen har naturligtvis siffror även på det, vilket nedanstående bild enkelt visar.

bild-kopia

Genom att avveckla 9,6 miljoner jobb i Europa så gav alltså effektivitetsvinsten i sig bara 8,7 miljoner nya jobb. Men utväxlingen, det vill säga konsumtionen av produktivitetsökningen, gav ytterligare 12,4 miljoner nya jobb. Vilket gav ett högt totalt plusvärde för nya jobb inom Europa trots automatisering. (Och även en viss, om än mycket mindre, positiv effekt även för berörda utanför Europa.) Jag hoppas därför att du ser framtiden an, trots att du med stor sannolikhet kommer att bli av med ditt nuvarande arbete. Att du känner dig trygg.

Här bör påpekas att effekten ovan bygger på total konsumtion av produktivitetsökningen. Du (och företagen) måste alltså spendera pengarna du (och företagen) tjänar för att nya jobb ska uppstå, så fungerar tillväxtekonomi. Och eftersom jag gissar att trygga hushåll (och företag) konsumerar mer än otrygga så bygger antagligen tillväxtekonomi också på en viss trygghetskänsla i samhället.

Vilka former av nya jobb spår då forskarna? Ja, enligt Mårten Blix från IFN så är det i första hand visstidsanställningar, egenanställningar och frilansande det kommer att handla om. Utan att därmed lägga någon värdering i sig vill jag bara påminna om att det som förenar dessa anlitandeformer normalt inte är ett överflöd av trygghetskänslor.

Och med den färska hyvlingsdomen i AD i minnet; det kan gå snabbt nu i färden mot otrygghetens gungfly. Speciellt om vissa (ja, jag menar svenska företagsledningar) inte ser sig som bärare av det demokratiska samhället.

Det finns några få verktyg utanför kollektivavtal för att stärka trygghetskänslor även för den framväxande ”flexibla” arbetskraften, som till exempel denna. Men det krävs att fler värdesätter verktygens funktion. Och funktionen här är att stärka trygghet.

En automatisering på kommande nivå kommer antagligen kräva en ökad förståelse för hur otrygghetskänslor i samhället uppstår. För om vi inte tar detta på allvar så blir vi medskyldiga till den mylla som demagoger växer och verkar i. Så enkelt är det.