Bemanningsanställda kan bli stridsfråga

Senast bemanningsavtalet förhandlades var en konflikt väldigt nära, och avtalet fick en uppsägningsklausul. Det verkar många ha förträngt, skriver Jonas Nordling

Diskussioner inom sociala medier kan ibland skapa känslan av att vara med i filmen Måndag hela veckan. Allt går liksom runt i en loop. Inte minst när otryggheten i mediebranschen dryftas, och speciellt när det gäller bemanningsbolagens verksamhet. De anställda och deras organisation beklagar sig, och direkt kommer mothugg enligt givet mönster. Först ifrågasätts om mediebranschen någonsin varit trygg, och sedan om det inte är bättre att vara fast anställd i bemanningsbolag än otrygg frilans, etc.

Men när jag häromdagen vandrade denna bekanta stig hände faktiskt något nytt. Jag hade, som vanligt, förklarat att ”I vår bransch är det vanligaste att säga upp och sedan anställa i egenägt bemanningsföretag.” I mitt flöde kom då plötsligt ett oväntat svar:

”Då är det ju fråga om företagsintern personalpool och ej bemanningsftg som har många kunder!”

Ja, det kunde man väl hålla med om? Men det intressanta är att tweeten kom från Henrik Bergström, förbundsdirektör i Almegaförbundet Bemanningsföretagen. Och det ledde till denna tweetväxling oss emellan:

  • @jonasnordling: Är inte Marieberg Media ett bemanningsföretag?
  • @henrikbackstrom: vet ej hur de definierar sig.
  • @jonasnordling: De har ju kollektivavtal för bemanningsföretag.
  • @henrikbackstrom: då så. kände inte till det.
  • @jonasnordling: Fast Marieberg Media är egentligen en vikariepool enligt dig?
  • @henrikbackstrom: företag definierar sig själva.
  • @jonasnordling: MittMedia och Schibsted har ju oxå bemanningsföretag som passar in på din definition?
  • @henrikbackstrom: har de?
  • @jonasnordling: Japp. Medlemmar i Medieföretagen.
  • @henrikbackstrom: ok. Så journalistfacket har skapat en alldeles egen bransch?
  • @jonasnordling: Skaparna av den branschen finns nog inte hos oss.
  • @henrikbackstrom: ni har väl tecknat det avtal du tidigare nämnde?
  • @jonasnordling: Vi organiserar journalister, ja. Betyder inte att vi skapat uthyrningen.
  • @henrikbackstrom: fast ni verkar skapat egen typ av uthyrning som inget annat yrkesfack gjort?
  • @jonasnordling: Vi tecknar avtal för våra medlemmar. Det är väl inget konstigt?

Och där upphörde konversationen.

Bortsett från det uppiggande med en oväntad twitterdiskussion så är det på många sätt en oroväckande dialog. En yrvaken förbundsdirektör som försvarar sina intressen på ett mycket anmärkningsvärt sätt. Att han vill hålla armlängds avstånd till mediebranschens bemanningsbolag är tydligt. Men att då signalera denna okunnighet? Och peka ut en facklig organisation som drivande?

Visst, formellt är det systerförbundet Medieföretagen inom Almega som tecknar redaktionella bemanningsavtal. Men det är inte direkt vattentäta skott mellan Almegas förbund om man säger. Bemanningsavtalen för journalister har ju dessutom snart ett decennium bakom sig. Och under lika lång tid har denna del av mediebranschen varit hårt kritiserad. Inte minst för att det så tydligt skapat ett B-lag på redaktionerna. Detta vill naturligtvis inte Henrik Bäckström kladda ner sin organisation med. Därför denna Hadeingenaningomdetta-litania.

Nu kan det väl också avslöjas att vi var väldigt, väldigt nära en konflikt när bemanningsavtalet senast förhandlades, sommaren 2013. Då frös vi dock istället förhandlingarna ett par veckor för att tvinga fram lokala avtal hos bolagen. Först därefter kunde avtalet slutas. Men med stor tveksamhet från bemanningsklubbarna, och då bara med en möjlighet till uppsägning i förtid. Denna uppsägningsklausul tror jag dock dessvärre att vissa arbetsgivare nu har förträngt. Likaså att ett inblandat förbund faktiskt håller kongress redan i höst. Tyvärr kvarstår nämligen många problem i mediernas bemanningsbolag.

Upprinnelsen till Twitteraktiviteterna ovan var att Journalistförbundet presenterade en medlemsenkät från bemanningsklubbarna. Och resultaten var inte upplyftande direkt. Mer än var tredje bemanningsanställd journalist är visstidsanställd. 75 procent har permanenta arbetsuppgifter, och en fast arbetsplats, när det borde handla om temporära behov och arbetstoppar. Och lönerna ligger tusenlappar under kamrater med likvärdiga arbetsuppgifter på samma redaktioner, men med anställning direkt hos beställaren.

Det är ju trots allt så att det stålbad som mediebranschen går genom sedan flera år först och främst drabbar enskilda journalister. Visst är det kvaliteten på vårt samhälle som påverkas av en nedmonterad redaktionell bevakning, men det är ändå ofrånkomligen så att det är journalisterna som just nu lider tydligaste skador. I vår utsatta tillvaro på arbetsmarknaden kan det säkert ibland kännas lätt att vinna mark för beställaren. Mediebranschens förklädda vikariepooler blir då särskilt utmanande, och jag är rädd att dess administratörer fått lite för fria händer. Men när bemanningsbranschens främste företrädare så tydligt markerar avstånd från deras verk bör de inte ta det som en framgång. Tvärtom.