Annons: Fojo
Jeanette Gustafsdotter, vd på TU – Medier i Sverige. Foto: Jonas Hellsén

”Internetplattformarna måste ta ansvar för pressfriheten”

Internetgiganterna, som Facebook och Twitter, måste ta ett större ansvar för att bekämpa hot mot journalister. Lagen behöver också skärpas så att brotten prioriteras högre av polisen, skriver TU:s ordförande Jeanette Gustafsdotter på Pressfrihetens dag. 

Trots Sveriges långa tradition av pressfrihet, halkar vi ner en plats i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. De hot och hat som journalister i dag får ta emot är inte bara angrepp mot de enskilda personerna, utan också mot vår demokrati.

Reportrar utan gränsers aktuella pressfrihetsindex noterar att Sverige tillsammans med Norge och Finland har världens starkaste pressfrihet. Organisationen betecknar situationen i Sverige som bra. Men de höga hotnivåerna mot journalister och andra mediemedarbetare, inte minst via sociala nätverk som Facebook och Twitter, oroar. I den senaste trygghetsundersökningen från Göteborgs universitet (2017) uppgav ungefär sex av tio journalister att de någon gång varit utsatta för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt yrkesutövande. Och att drygt var fjärde av dem utsatts under det senaste året.

Ett steg mot en större trygghet och färre hot är att utkräva ansvar av internetplattformarna. Facebooks, Twitters och andra aktörers passivitet har varit så påtaglig att det är uppenbart att de inte prioriterar frågan. I stället har de senaste årens justeringar i algoritmerna ökat spridningen av hat, hot och trakasserier. Plattformarnas oförmåga att ta frågan på allvar och oviljan att erkänna att kanalerna dagligen används för kriminella handlingar skadar vår gemensamma demokrati. Hoten och trakasserierna riskerar att leda till självcensur, att bevakningar ställs åt sidan och att debatten tystnar. Här behöver vi gemensamt hitta en lösning där yttrandefriheten värnas samtidigt plattformarna tar större ansvar för hur deras tjänster utnyttjas.

Ett annat steg är att se över straffvärdet när det gäller hot mot medier. Ett hot mot en journalist är inte bara ett hot mot den enskilda personen utan också mot yttrandefriheten och därigenom vår demokrati. Det måste bättre återspeglas i straffvärdet. Dessutom riskerar dagens låga straffvärden att leda till att hoten prioriteras ned av polisen. Med högre straffvärden ökar också polisens incitament för att prioritera upp hotbrotten.

Eftersom hoten, hatet och trakasserierna också är ett hot mot demokratin som sådan, borde brotten tydligt klassificeras som artbrott, alltså att brotten oftare innebär fängelse. Det skulle innebära att fler brott mot medier skulle leda till ett fängelsestraff då brotten anses vara särskilt samhällsfarliga och klandervärda.

För Sverige, med vår långa tradition av grundlagsfäst tryckfrihet, finns bara en möjlig målsättning. Sverige ska vara bäst på pressfrihet. Med en konstruktiv diskussion om vilka krav samhället bör ställa på internetplattformarna och en översyn av demokratibrottens straff- och artvärde kan vi komma några steg närmare det målet.